Våldsyttringar, utrustning och transport
- Om konsten att använda rätt utrustning för rätt jobb
Oortodoxar metoder, utrustning & fordon
Far Cry är stundtals ett väldigt våldsamt spel. Den europeiska branschorganisationen PEGI har satt den rekommenderade åldersgränsen till 16 år, vilket jag själv tycker är i underkant. Trots att tyska utvecklare normalt får lägga band på sig själva till följd av en strikt censurpolicy tycks det inte ha hindrat tillverkaren från att ha utvecklat en detaljerad skademodell där både blod och grafiskt starka scener om än inte överdrivits, så i varje fall inte heller tonats ned. CryEngine använder tidsenliga så kallade ragdoll-effekter, där medvetslösa och döda personer och varelser intar de positioner fysikmodellen tvingar dem till (samma typ av effekter har bland annat synts i Unreal Tournament 2003 och 2004). Även om effekterna stundtals både kan te sig som makabra bidrar de till att befästa spelets ställning som just en actionskjutare.
Att Carver är tränad i fler områden än charterexpeditioner framstår tydligt när spelets handling erbjuder tillgång till den uppsjö av olika vapen Cabatus soldater använder sig av. I sedvanlig ordning ligger tonvikten på ballistiska vapen, men till skillnad från andra spel kan den som oroar sig för inslag av allehanda futuristiskt inspirerade energivapen och andra anakronismer andas ut. Dessa förekommer inte. En annan sak som sätter Far Cry i viss särställning mot andra spel är att Carver enbart kan bära fyra olika vapen åt gången, vilket bör framstå som mer realistiskt än den gängse ordning där spelaren bär med sig tillräckligt med eldkraft för att underhålla en hel skyttepluton. Då samma vapen påträffas gång efter annan i byggnader och vid fiender som inte längre behöver dem är det normalt sätt inga problem att variera sig givet vad som passar de rådande omständigheterna bäst. Förutom tidigare beskrivna kikare är ljusförstärkande glasögon ett värdefullt verktyg för att snabbt kunna lägesbestämma öbor med illsinnat uppsåt. På ett sätt som liknar det som tidigare kunnat observeras i spelserien Aliens versus Predator framställer glasögonen levande varelser i en annorlunda färg än den omgivning de rör sig i, varför man med relativt enkla metoder kan skönja fiender genom lövverk och andra hinder.
Cabatu är stort. Väldigt stort. Förutom tillräcklig hårdvara kräver spelet ett gott tålamod, för även om Far Cry innehåller en rad olika fordon bör blivande djungelscouter vara inställda på att det kommer att bli en hel del traskande. Fordonen väsnas, de kan inte ta sig genom djungel som är för oländig och de är därtill veritabla krutdurkar i händelse någon skulle få för sig att skjuta mot dem men så är de också i princip alltid väldigt ändamålsenliga transportmedel som de facto blir nödvändiga för längre förflyttningar. Cabatus administration har lämpligt nog låtit frakta in mängder av jeepar, gummibåtar, patrullbåtar och lastbilar, vilka alla går att framföra i både första- och tredjepersonsperspektiv. Att sätta sig bakom ratten är ett sant nöje. Körkänslan är utomordentlig, inte minst med tanke på att underlaget inte sällan består av grusvägar och/eller ren terräng.
Den som själv testat de demoversioner av Far Cry som tidigare släppts vet att det förekommer helikoptrar i spelet. Dessa är tyvärr enbart förbehållna AI-styrda personer att använda. I den mån Carver skall upp i luften används på ett fåtal platser hängglidare. Tyvärr är en total avsaknad av modellerad termik något som hindrar spelaren från att stanna i luften en längre tid, varför luftburna transporter snarast kan sägas vara en parantes i sammanhanget. Med tanke på hur landskapen är konstruerade och att det är på marken som det huvudsakliga motståndet finns har spelets designers antagligen medvetet valt att förlägga merparten av handligen till marknivå.
