Med Jacob Eklund i spetsen slog Tredje Vågen ner bland biosalongerna som en bomb. Kampen mot den organiserade brottslighetens tredje våg, de ekonomiska övertagandena, är förestående och en hel världsdel håller på att stjälas. Kan du göra något för att stoppa det?

I Tredje Vågen tar du kontroll över en antiterroriststyrka av den elitistiska och svindyra typen. På något sätt påminner spelet om Jagged Alliance, där du med dina surt förvärvade slantar och din heliga veckopeng inhandlar diverse legosoldater. Men låt oss direkt spräcka ett par myter. För det första, det här spelet är inte baserat på filmen mer än att det har samma namn och samma tema. För det andra, Jacob Eklund förekommer inte som filmens huvudman eller hjälte, tvärtom. Däremot förekommer FZ:s Gunnar på bild, kanske som en kompensation?

Degen tar slut

I spelets början tilldelas man en ringa summa på 20 000 kronor som ska räcka till dina första uppdrag. För denna summa får man två anställda, som kan väljas från en rad olika kategorier. Den första kategorin är allround-anställda, medelmåttigt duktiga på mycket, strax följda av livvakterna som är starka och duktiga på faktiska strider. För de mer tystlåtna uppdragen har vi taktiker som även kan ta hjälp av tekniker för att hantera elektronik och liknande. Sist men inte minst, krypskytten, vars roll är lika självklar som tokhäftig.

I början har nästan varje specialist tillgång till endast ett vapen, valt utifrån fyra kategorier; kniv, pistol, k-pist och gevär. Men döm om min förvåning när detta som jag trodde skulle vara ett actionladdat spel visar sig vara ett kraftigt begränsande sådant istället. Inte nog med att ammunitionstilldelningen är löjligt låg, väljer du att ta med en prickskytt så har han tre skott till sitt gevär, efter detta är han helt obrukbar. Ingen reservpistol, ingen kniv, ingenting. De så kallade taktikerna börjar spelet med enbart en jaktkniv. Realistiskt? Nej du, knappast.

JA, eller vänta, nej inte JA

Jag vill som sagt påstå att detta spel liknar Jagged Alliance på mer än bara ett övertydligt sätt vid den första anblicken. Men redan när man flyttat sin första karaktär så inser man hur astronomiskt stor skillnaden är. Plötsligt ångrar jag min jämförelse och mitt helgerån, för nu slår det mig vilken skymf det är att jämföra ett spel som detta med ett kultlir som Jagged Alliance.

Fiendens artificiella intelligens i uppdragen är näst intill obefintlig. De patrullerar bestämda rutter, helt regelbundet, fram och tillbaka, fram och tillbaka, och verkar vara helt döva då man kan springa förbi på ett par meters håll utan att de hör något. Banorna i sig är fullkomligt linjära och redan efter några sekunders observerande ser man vilken väg man måste ta för att komma runt. När man lyckats oskadliggöra en motståndare ger man en order att dölja kroppen, varpå din specialist sätter sig på huk och börjar pilla. Efter tio sekunder har det placerats ut någon slags grön duk över liket, som sedan andra fiender inte kan se över huvudtaget. Det hela blir knappast bättre av att man har obegränsat antal kamouflagedukar heller.

Vart sjutton är musiken?

Gränssnittet när spelet är pausat bjuder på någon snabbt hopplockad musik, men i det faktiskt spelade läget förekommer inga mjuka toner alls. Tvärtom så är spelandet helt knäpptyst och såväl naturljud som stämningsfyllda låtar lyser med sin frånvaro. Klent, riktigt klent.

Spelet Den Tredje Vågen är täckt av duktig marknadsföring, manualen till spelet är en stor poster med en läcker översiktsbild på ena sidan och en instruktiv manual på den andra, och de stillbilder som släppts har hypats upp ordentligt. Men det här spelet känns så hastigt ihopkrafsat att det mer påminner om något hobbyskapat flashspel än ett kommersiellt actionlir. Jag ser ingen anledning till varför någon skulle lägga ut dyra pengar för ett sånt här spel. Tyvärr PAN Vision, jag önskar er bättre lycka nästa gång.

Testat på:

Pentium4 3,06GHz
512MB RAM
GF FX5200 64MB
Windows XP

Skicka en rättelse