Stjärnglansen må ha falnat en del från 70-talets ljussabelsviftande i Star Wars. Men på datorskärmar runt om i världen lever legenden vidare. Nytt för i år är att man kan ta värvning i Jediskolan, under ledning av ingen mindre än Luke Skywalker själv – i skepnad av Mark Hamill. Phat har studsat runt i bästa Star Wars Kid-stil den senaste veckan.

För oss åldrande sci fi-töntar är det alltid något av en julafton när det vankas Star Wars. Oavsett medium, mängd eller kvalitet brukar det mesta gå ner – även om jag fortfarande har väldigt svårt för att ta "Det mörka hotet" på allvar.

Nuförtiden är det ju hur som helst inte filmerna som är viktigast längre. Star Wars-universum har för länge sedan tagit steget över till den digitala underhållningens värld, och numera går det att utforska vitt skilda hörn av Rymdimperiet; i Knights of the Old Republic eller i MMPORPG-värstingen Star Wars: Galaxies.

Senast i raden av Star Wars-licenser som gör intåg i våra datorrum är actionäventyret Jedi Academy. Spelet är mer eller mindre en fortsättning på fjolårets stora SW-nummer Jedi Outcast. Och i mångt och mycket är spelinnehållet också detsamma, vilket innebär timtals med ljussabelsbataljer, gigantiska monster och onda Sith-riddare bakom varje pelare. Och så Luke Skywalker då förstås, i skepnad av Mark Hamills 70-talsplastighet. Varför ändra på ett vinnande lag?

Kyle får foten

Vad som är intressant är att LucasArts långt om länge dumpat Kyle Katarn som hjälte i Star Wars-spelen. Han har ju ändå hängt med ett tag, alltsedan Dark Forces dök upp för första gången borta på 90-talet. Här har LucasArts istället valt att satsa på ung förmåga (visserligen uppbackad av Katarn på lite diverse uppdrag). Något förbryllande är att denna nya jediadept heter Jaden, oavsett vilken ras eller kön man väljer. Fast jag ska inte klaga, jag lyckades få min Jaden att se ut som en blandning mellan Shakira och Lara Croft - fuskblonderad fast med aningen mindre futuristisk klädstil än sångerskan i fråga. Och när det gäller att hoppa högt, veva med ljussabel och hantera diverse eldvapen ligger både Kyle och Lara i lä.

Jaden does Yavin 4

Äventyret börjar med att man – Jaden alltså – är på väg med transportskepp till rebellplaneten Yavin 4 för att slutföra sin jediträning hos Skywalker. Knappt har skeppet kommit in i atmosfären förrän det skjuts ner över djungeln. Jaden och hennes kurskamrat Rosh kastas rakt in i handlingen, och första uppgiften för dem blir att överleva färden genom djungeln fram till Jedi-templet.

Efter ett par inledande uppdrag av träningskaraktär, står det klart att en ökänd kult har slagit sig samman med resterna av Imperiet för återta makten i universum. Fråga inte varför, men Skywalker kom på det genom att konsultera kraften.

Inte för att man tänker så mycket på själva storyn medan man spelar, de olika uppdragen är utformade i "Tiers", dvs ett halvdussin uppdrag som är sammanlänkade med varandra, och där det sista alltid avslutas med någon typ av "boss". Det viktiga är att de är kul att spela och bjuder på omväxlande miljöer – och när det gäller det senare är Jedi Academy betydligt bättre än tidigare spel i serien. Här är nästan alla uppdrag olika varandra, och de bjuder påfallande ofta på välkomna avbrott från sjävla grundmomentet - att springa omkring och sabla ner Imperie-slödder . Det kan handla om att assistera en rebellpilot med att bomba sönder en bränsleplattform, försvara sig mot TIE fighters, eller fly hals över huvud från en gigantisk muterad Rancor (ni vet de där monstren som Jabba the Hutt matade med sina fångar). Favorituppdragen utspelar sig (precis som i Jedi Outcast) högt uppe bland skyskraporna på imperiets huvudstadsvärld Coruscant – och en ny favorit är den lysande speederjakten genom dalgångarna på Zonju 5.

Bättre än på film

I övrigt är det mesta sig likt sedan tidigare. Grafiken drivs fortfarande framåt av en modifierad Quake 3-motor som fungerar alldeles utmärkt, samtidigt som den är ganska snäll när det gäller hårdvarukrav. Det är egentligen bara i utomhusmiljöerna som begränsningarna känns av. Nivåerna går inte att göra särskilt stora med Q3A-motorn, och kommer man utanför spåret så stöter man snabbt på osynliga väggar. Detta bryr man sig emeller tid inte så mycket om, med tanke på vilket lysande arbete som lagts ner på miljöerna i spelet. Jag skulle vilja påstå att ingen av filmerna kommit nära samma känsla som man får här av att verkligen befinna sig i Star Wars-universum. Här finns nästan allt: Isplaneten Hoth, den gigantiska "Stadsplaneten" Coruscant, Dagobah, rymdbaser, Jediriddares kryptor och så vidare. Ingen som köper Jedi Academy kommer i alla fall att kunna klaga på brist på variation.

En hel del förändringar har förstås skett sedan Kyle Katarn var ute och brände omrking i Jedi Outcast. Framför allt har ljussabeln både vuxit i storlek och betydelse, samtidigt som den blivit en aning mindre oövervinnerlig. Visserligen får man nu på högre nivåer välja mellan en tvåhandssabel (med ljusblad åt bägge håll!) eller att ha en sabel i varje hand, men det går inte längre att bara stå kvar och låta skotten studsa tillbaka från vapnet. Samtidigt med uppgraderingen har nämligen imperiesoldaterna och övriga motståndare fått tillgång till vapentyper som ljusabeln inte rår på fullt ut. Som raketgevär eller ett splittervapen à la Unreal Tournament. Och den nya stormtrooper-modellen, som flyger omkring i en slags mechsuit är inte helt lätt att tas med.

Släng dig i väggen, Lara

Vill man hårdsatsa på just ljussabeln och sina Jedi-krafter så finns det dock goda möjligheter. Inte mindre än 50 olika moves finns nu att välja mellan, och till dessa kommer ett antal både nya och gamla jedi-krafter (mörka och ljusa) som man kan använda för att grilla, strypa eller tömma motståndaren på energi. Beroende på åt vilket håll man lutar, påverkas även utgången i spelet – Jaden stöter på lite olika saker beroende på om hon väljer att bygga på sin ljusa eller mörka sida av kraften. Elegant.

Jedi Academy är i första hand byggt för att vara ett spel som man klarar av på egen hand, men det finns förstås också ett antal multiplayer-varianter som man kan testa på om man lyckas hitta någon att spela mot. Visserligen tror jag aldrig att det kommer att utmana Counter-Strike eller battlefield 1942 i fråga om online-popularitet, men för er som har ett par timmar att slå ihjäl efter jobbet eller på LAN så finns det faktiskt en rätt intressant spelform, där man bara tillåter ljussablar (och jedi-krafter om man så önskar). Det eliminerar i alla fall effektivt alla campartendeser när det enda sättet att slåss är med ljussabel...

Det här var ju riktigt kul

Jedi Academy är innehåller långtifrån den senaste tekniken, eller är särskilt revolutionärt vare sig det gäller grafik eller ljud. Men vad det har i överflöd är en bra historia som för ett rysligt spännande äventyr obönhörigen framåt. Det är ganska sällan jag ”sträckspelar” något, men Jedi Academy är just ett spel av den kalibern.

Nu när det är slut undrar jag bara vad jag ska ta mig till under tiden som jag väntar på nästa del. Ni som inte hunnit köpa det ännu - jösses vad jag avundas er...

Testsystem:

P4 2,4 GHz
1 GB RAM
Windows XP Prof.
Matrox Millennium P650, 64 MB

Skicka en rättelse