Inom en snar framtid anländer Commandos 3 till alla smygarstrateger där ute. Det populära serien tog sin början för cirka fem år sedan och gav alla en kvalitativ upplevelse som inte bara bestod av resurshantering eller hjärndöd skjuta-action.
Rebels – Prison Escape är i mångt och mycket en tvilling till Commandos.

I ett fiktivt land pågår en kamp om makten. En tyrann har tagit över makten och styr landet med järnhand. Endast motståndsrörelsen ARM- Alliance of the Rebels Movemens, har kunskapen att bringa ordning igen. Tyvärr för dig och dina kamrater fänglas ni medan ni smider ränker mot diktatorn. Nu är det upp till dig att fly från bojorna för att återuppta kampen...

Patience, my young apprentice...

Det är mycket Star Wars i spelbutikerna i höst. När man spelat Rebels - Prison Escape en stund hade man sannerligen behövt en Yoda vid sin sida. Rebels ställer så höga krav på ditt tålamod och din vana att spara i tid och otid att en läromästares lugnande visdomsord behövs. Det är nämligen duktigt svårt! Först prövar man att rusa fram för att... nähä, då såg någon av vakterna dig. Smyg över dit, knocka vakten, bär iväg honom... nähä, där kom en patrull.
Ja ni förstår.

Nu behöver nödvändigtvis inte detta vara en dålig egenskap. I alltför många spel ligger svårigheten i att du var för långsam, inte reagerade snabbt nog eller inte kunde lösa en typ av gåta. Här är lösningarna tämligen enkla och följer ett strikt manus. Men här kan du i stort sett inte vara för långsam. Alla som gillar att stanna upp och fundera ut den bästa lösningen blir rikligt belönade i Rebels. Jag kan tänka mig att spelarna delas upp i två läger. De som hatar det sega tempot och väntandet samt de som älskar spänningen, utmaningen.

"Här är polisen som mitt i gatan står..!"

Jag tillhör, precis som ärade Gammelsmurf Phat, de äldre spelälskarna i riket. Ni andra kan väl fråga era föräldrar om rubriken...

Vakter finns det med andra ord gott om i spelet. Kanske inte så konstigt med tanke på att det utspelar sig i fängelsemiljö. Våra vänner Farbror Blå finns det olika kategorier av. Alltifrån dummerjönsar man lätt lurar vart man vill till "commandos" med gevär man bäst gömmer sig för, alternativt springer bort ifrån.

Man kan tycka att historien och uppdragen är aningen simpla. Det är de. Rym från fängelset, rättspsyk eller va det nu må vara. Hitta dina vapendragare och återuppta motståndsrörelsens kamp mot Friedrich och hans hantlangare. Punkt. Samtidigt kan det vara befriande att ibland helt enkelt spela igenom ett spel i lugn och ro. Utan pekpinnar. Utan attt behöva rädda världen, skjuta ihjäl utomjordiska monster eller omintetgöra Illuminatis planer om en ny världsordning.

Det som gör att jag inte skriker ut i euforiska glädjerop är att det trots allt blir litet långsamt ibland. Enformigt. Inte tillräckligt kittlande. Det är inte lika spännande som Thief och inte lika genomarbetat och varierat som Commandos. (I alla fall inte som jag minns det.) I hård konkurrens behövs det idag ganska mycket för att kräsna spelare och, framför allt, stressade recensenter skall höja ett spel till skyarna. Rebels ligger i det "solida mittenträsket av kompetenta spel". Guldstjärna för att man försöker variera sig litet grand och inte faller in i de vanligaste klichéerna.

Talar man om vanligt lull-lull som ljud, grafik och kontroll blir betyget mer än godkänt. Det som är trist med det annars finfina ljudet (exempelvis omsorgsfullt gjorda röster) är att ljuden accentueras ju närmare marknivå du zoomar. Men du spelar oftast en bra bit upp för överskådlighetens skull, vilket gör att det blir näst intill knäpptyst där uppe. Synd. Kontrollen fungerar också bra och kameravinkeln är fritt roterbar i 360 grader.

Pekpinnar vill man ju alltid dela ut. Tempot och spänningen kunde man höjt litet, även om det självfallet påverkas av din spelstil. Svårighetsgraden skulle givetvis varit inställningsbar. De parametrar som går att justera är lätträknade. Att använda saker kräver onödigt många tryck på musknappen. Däremot är zoomfunktionen schysst och det är enkelt att se det partier man vill se. Grafiken är svagt serieinfluerad med överdrivna karaktärsdrag men det ser bra ut och är detaljrikt.

Olika karaktärer, olika färdigheter...

...har man sett förr. Så även här. Du har under spelets gång möjlighet att använda olika figurer med speciella färdigheter (här luktar det för övrigt Commandos lång väg). Macho-Martin öppnar dörrar och knockar folk, Iq-Ingvar gillrar fällor och Bimbo-Berit förför. Jo, de heter så. Säkert. För att nå framgång på sikt måste du såklart använda dig av olika tillvägagångssätt. Det är som sagt inte helt lätt. Hade jag fått en tusing för varje gång jag sett "Mission Failed"-skärmen hade jag rusat till Mitsubishi och köpt en Lancer Evo VI vid det här laget.

Ergo

Rebels är ett bra spel. Det är inte lysande men verkligen inte dåligt. Gillar du Commandos, kanske Thief eller tycker att ett långsamt, finurligt spelande är det bästa du vet, spring och köp. Tröttnar du ibland på att Quake III är segt och nickar till när du lirar CS bör du hoppa över Rebels – Prison Escape.

För övrigt noteras att priset verkar bli lägre än normalt.
- Tacka Pan för det...

Testdator

AMD Athlon 2,7+
512 RAM
Geforce 4 128 MB
Windows XP Pro

Skicka en rättelse