Svenska Digital Illusions hade siktet högt ställt när de började skissa på sitt ambitiösa multiplayerspel Battlefield 1942 för lite drygt två år sedan. Nu är det äntligen klart och det håller på att ta spelvärlden med storm. Frågan är - lyckas det övertyga Quas?

BF1942 är svårt att placera i någon speciell genre. Det har samma grundstomme som Codename Eagle men är rejält förbättrat på alla punkter och kan mer liknas vid en blandning av Counter-Strike, Tribes och även en nypa Team Fortress. I BF1942 hittar man de klassiska infanteristriderna med maskingevär, pistoler och prickskyttegevär, men också möjligheten att strida med pansarvagnar, flygplan och båtar.

Battlefield sluter an till den allt snabbare växande skaran av spel helt inriktade på multiplayer. Likt Quake3, Tribes och Unreal Tournament så finns finns det en singleplayer-del, men denna gör bara att man kan spela samma nivåer som I multiplayer, fast mot datormotståndare "bottar". Även om detta kan vara bra träning för att lära sig hantera vapen och fordon så ligger själva spelglädjen i BF1942 i multiplayer-delen.

Historiska slagfält

Med tanke på namnet är det väl ganska självklart att Battlefield utspelas under Andra världskriget. Det omfattar dock hela kriget, och då menar jag inte bara tidsmässigt utan även geografiskt. Man hittar bland annat banor från slaget om Midway, från Stalingrad och Berlin till Battle of the Bulge. Här finns också landstigningen i Normandie, kriget i Nordafrika och Japan. De flesta krigsskådeplatser är dessutom historiskt korrekta och kartorna i BF1942 är ofta väl överensstämmande med de riktiga, även om de är förminskade för intensitetens skull.

Slagen utkämpas genomgående av två lag: de allierade mot axelmakterna. På de allierades sida hittar man USA, Storbritannien och Ryssland, medan axelmakterna består av Tyskland och Japan. Alla länder har sina egna fordon och vapen, även om vissa delar på en del utrustning. Till exempel använder USA och England samma pansarvagnar och Japan lånar tyska ubåtar.

Det finns tre olika spelsätt; Conquest, Team Deathmatch och Capture the Flag. Både Capture the Flag och Team Deathmatch är ungefär som vad vi är vana vid från andra spel. Conquest är dock det allra roligaste spelsättet och därför ska vi titta lite närmare på det. Här börjar de båda lagen på sina historiskt korrekta utgångspunkter för slaget. Till exempel så börjar japanerna på sin flotta vid Wake Island medan amerikanarna håller alla baser - på Iwo Jima är det tvärtom. Vid Battle of the Bulge har Tyskarna bara en bas till en början men får istället en stor samling pansarvagnar. Just baserna är nyckeln till vinst i Conquest. I baserna, och på en del viktiga strategiska punkter, står flaggor. Så länge ens egen flagga vajar på stången kan man välja att spawna (återuppstå) vid just den basen. Skulle en fiende komma för nära kommer flaggan istället bli grå och först när ett av lagen drivit bort de andra får de tillbaka sin egen flagga.

Detta tar oss även in på det innovativa biljettsystemet. Varje lag har en viss mängd biljetter, "tickets", vilka kan liknas vid ett visst antal liv. Oftast har det anfallande laget något fler eftersom det tar tid innan de hunnit få ett fotfäste. Varje gång någon i ett lag dör så försvinner en biljett. Skulle ett av lagen få kontroll över alla flaggor, eller ibland bara fler än motståndaren, kommer det andra lagets biljetter ticka ner automatiskt. Vinnaren är den som har flest biljetter kvar när tiden tar slut eller det lag vars motståndare fått helt slut på biljetter.

Klasserna påminner om Team Fortress

Som jag nämnde tidigare har Battlefield en viss likhet med Team Fortress. Även om det finns en mängd andra spel idag som använder sig av olika spelarklasser så var TF det spel som som först utnyttjade det i större skala. I BF1942 finns fem klasser: Scout, Medic, Assault, Engineer och Anti-tank. Alla har egna vapen och utrustning.

Scout - den taktiske kamparen

Scoutens viktigaste vapen är prickskyttegeväret. Det har en ordentlig zoom och träffar över långa avstånd. Eftersom inga vapen i BF1942 är direkt träffande (det tar ett tag för kulan att färdas) krävs det dock träning för att träffa rörliga mål. Dessutom måste man ligga ner för att ha en bra träffsäkerhet. Scouten har förutom sitt gevär, ett av de mest taktiska vapnen i spelet, nämligen kikaren. Den används för att ge koordinater till artilleri, som sedan kan använda dessa för att se exakt var kanonerna träffar.

Medic - långlivad frontsoldat

Fältläkaren är utrustad med i stort sett samma saker som assault-klassen med den skillnaden att han har en något klenare automatkarbin som fungerar bäst i närstrid. Men för att väga upp detta har han förbandslådor som kan användas på både sig själv och andra soldater. En duktig spelare kan överleva länge genom att hela sig själv efter striderna. Detta är den klass som används minst, men den skall inte underskattas.

Assault - en allroundsoldat

Denna klass är utrustad med granater, ett automatgevär och en enkel pistol. Granaterna fungerar bra mot pansarvagnar, men kräver att man befinner sig relativt nära och kan hålla sig gömd. Geväret träffar ganska bra på långt håll men fungerar även i närstrid. Att springa och skjuta är dock aldrig att rekommendera då träffbilden blir betydligt sämre då.

Anti-tank - Fordonsdödare som behöver beskydd

En soldat står sig ganska slätt mot en pansarvagn om han inte kan slänga sig bakom skydd. Även om granater fungerar bra mot stillastående pansarvagnar är det svårt att träffa dem på håll eller om de rör sig. Då behövs istället en bazooka eller panzerfaust. Om anti-tanksoldaten träffar där fordonen har minst pansar kan det ofta räcka med 2 eller 3 träffar för att oskadliggöra en pansarvagn. Har pansarvagnarna skydd av infanteri ligger man dock risigt till då den lilla pistolen inte är mycket att komma med. Anti-tank-soldaten är ett måste på banor där motståndaren har tillgång till fler fordon än en själv.

Engineer - bäst för en strategisk spelare

Ingenjören är den värsta fienden för en pansarvagn, men kan också vara dess viktigaste allierade. Med sina minor och sprängladdningar kan en ensam ingenjör lätt sätta stopp för att fienden kommer igenom smala passager som till exempel broar. Men han kan även reparera fordon vilket gör att en ingenjör kan hålla en pansarvagn gående väldigt länge. Hans gevär är dock något begränsat då det tar lång tid att ladda om. Det dödar däremot ofta på ett skott om man bara lyckas träffa.

Fordon i massor att välja mellan

Vad som verkligen skiljer BF1942 från andra spel är alla dess fordon. Beroende på vilken bana som spelas och vilka länder som deltar så har man tillgång till olika fordon. Vi ska ta en närmare titt på alla fordonsklasser.

Pansarvagnar

Det finns en mängd olika pansarvagnar med olika styrka. Vissa har mer pansar, medan andra istället skjuter snabbare. Några innehåller bara en förare, andra kan även ha en skytt på taket. De är alla helt immuna mot vanliga kulor men kan skadas av allt som exploderar (vilket inkluderar kamikaze-jeepar). Pansarvagnarna är ofta väldigt utsatta då de har ett begränsat synfält, de syns från långt håll och är självklara mål för stridsflyg. Men pansarvagnarna är ändå ett måste för en armé.

Lättare markfordon

När man vill slippa springa långa sträckor kan man med fördel använda sig av en jeep eller APC (armoured personal carrier). Den förstnämnda är snabbast men tål väldigt lite beskjutning. APCn har ett maskingevär på taket och alla enheter som sitter i vagnen helas automatiskt. Den är dock ett lätt mål för pansarvagnar och framförallt flyg som kan skjuta rakt igenom det tunna pansaret.

Mobilt artilleri

Det mobila artilleriet är ännu ett av de taktiska vapnen. Sovjet har den fruktade Katyusha (Stalinorgel), Tyskland och Japan använder kanonvagnen Wespe och USA och England använder sig av den något mindre kraftfulla M7-Priest. Vad som kännetecknar samtliga är att de har stor eldkraft men ganska tunt pansar. De flesta kan förstöras med vanliga kulor och bör därför placeras en bit bakom fronten och använda sig av koordinater som scout-klassen ger dem.

Flyget

Min personliga favorit bland fordons-klasserna är stridsflyget. Alla de mest kända planen från andravärldskriget finns med. USA:s P51 Mustang, Englands Spitfire, Tysklands Stuka, Japans Zero, Sovjets Yak9 och många fler. Flygen är uppdelade mellan fighters och bombare. De förstnämnda är snabbare, lättare att styra, men kan bara fälla en bomb åt gången. Bombplanen är något slöare men är istället mycket bättre på att förstöra markmål då de släpper två kraftfulla bomber samtidigt. Dessa är dessutom oftast tvåsitsiga där den andra besättningsmedlemen sköter en bakåtriktad kulspruta.

Förutom dessa relativt snabba och lättstyrda plan finns där ett, klart kraftfullare, nämligen B-17 Flying Fortress. Förutom en pilot så kan det ta två besättningsmedlemmar i två maskingevärskupoler. Det släpper heller inte en eller två bomber, utan istället åtta i snabb följd. Träffsäkerheten är dock relativt låg vilket gör att duktiga piloter föredrar de andra planen, men B-17 bombaren kan ändå skapa stor förstörelse om fienden är tätt packad.

Flygplanen kan skadas av det mesta men är relativt svåra att skjuta mer med vanliga gevär. En pilots värsta fiende är istället luftvärnskanonerna. Flyger man inte tillräckligt lågt, eller högt, riskerar man att skjutas i bitar bara på några sekunder av en sådan. Flyga kan man göra med både mus och tangentbord, men vill man bli en duktig pilot är en bra joystick ett måste.

Flottan

Flottan används oftast för att landsätta trupper med hjälp av små snabba landsättningsbåtar. Men på vissa banor kan den spela en mycket viktigare roll, framförallt då i slaget om Midway. Hangarfartyg används främst för att skicka upp flyg, men med sina fyra luftvärnskanoner ger de ett bra skydd för resten av flottan. Jagaren har ganska kraftiga kanoner, men den viktigaste uppgiften är att släppa sjunkbomber på fiendeubåtar. De stora slagskeppen har de absolut kraftfullaste vapnen i hela spelet. Förutom att kunna förstöra fiendebåtar på bara några enstaka salvor från en bredsida kan den bombardera befästningar på land.

Teamplay och klanspel

Battlefield 1942 kräver en stor dos taktik om man ska bli framgångsrik i det. Även om en ensam person kan göra ganska mycket själv krävs det att det finns spelare på flera ställen för att man skall kunna hålla flera baser. På publika servrar riskerar man, som i alla andra spel, att hamna med folk som är fullständiga nybörjare eller som helt enkelt vill förstöra för laget. Då är klanspel en välkommen möjlighet att använda mer avancerad taktik och spela med mer seriösa personer. Det finns redan ett flertal turneringar som startats eller i alla fall håller på att startas. I dagsläget ser det ut som om 8vs8 till 12vs12 blir standard i striderna.

Underbar grafik och känsla

Battlefield 1942 är riktigt vackert, speciellt i höga upplösningar. Tyvärr kräver detta också en ganska kraftig dator och jag skulle knappast rekommendera någon med under en 1 GHz processor att spela det (även om det säkert kan fungera). Grafiken i kombination med ljudeffekterna, men framförallt miljön med lågtflygande stridsplan, pansarvagnar, artilleribombarder och infanteri skapar en suverän spelkänsla. Det är få spel som kommer ens i närheten av att förmedla samma känsla av att vara mitt i ett stort fältslag.

Något för alla - oavsett ping

Man behöver visserligen en kraftfull dator, men en bra uppkoppling är inte lika viktigt. Är man infanterist och tänker kämpa i trånga utrymmen i hektiska eldstrider får man klart en fördel om man har en snabb uppkoppling. Men flyger man, bombarderar med artilleri eller åker i pansarvagnar är uppkopplingen mindre viktig och det går ofta att spela utan problem med 150 i ping.

Och så var det då betyget...

Battlefield 1942 är helt suveränt - det finns egentligen ingenting som kan dra ner betyget från en helgjuten femma. Digital Illusions har lyckats bibehålla den underbara spelkänslan från Codename Eagle, men samtidigt förbättrat alla andra delar av spelet enormt. Enda problemet är att spelet kräver ganska kraftfulla datorer hos både klienter och servrar. Men detta påverkar inte betyget - de höga kraven krävs för att spelet ska kunna se ut som det gör. Battlefield 1942 kan mycket väl bli en riktig utmanare till den nuvarande kungen bland onlinespel - Counter-Strike. Men oavsett vad resten av världen kommer spelar i höst, så är Battlefield 1942 ett obligatoriskt inköp för alla som gillar actionfyllda multiplayerspel.

Testsystem

Athlon 1.52GHz
512MB RAM
Geforce3 64MB
Windows 2000

Skicka en rättelse