Idag är realtidsstrategi, i sällskap med FPS-spelen, en av de största genrerna i spelbranschen. Några få titlar från de stora utvecklarna ligger i topp, tätt följda av en mängd kopior med vitt skild kvalitet. Därför är det en trevlig omväxling när en av kopiorna väljer att inte gå i de storas fotspår utan istället försöker sig på något nytt. När Sudden Strike kom i slutet på år 2000 var det just något nytt, som blandade realism med bra spelkänsla i den något sällan valda miljön andra världskriget. Sudden Strike 2 spelar vidare på samma tema, men är med sin föregångare fortfarande ganska unika.

Sudden Strike är ett mellanting mellan de realistiska spelen i Close Combat-serien och de mindre realistiska Command & Conquer-spelen. Det lyckas inte, eller snarare försöker inte uppnå samma realism som i Close Combat med truppmoral, line of sight och riktig strategi. Men då man inte bygger baser, enheter eller samlar resurser är det också ganska långt ifrån de vanliga C&C-liknande spelen.

Trupperna

I Sudden Strike har man en begränsad mängd trupper och det enda sättet att få nya är via ett begränsat antal förstärkningar. Dessa är oftast väl inplanerade för att passa in på banan och alltså får man noga hushålla med sina soldater. Desto längre trupperna lever desto mer erfarna och bättre blir de dessutom. Att säga att man inte har baser är kanske lite missvisande. Ofta får man sätta upp tillfälliga kulsprutenästen och pansarvärnskanoner runt städer för att skydda mot fientliga anfall. Dessa tar man dock med sig när man väljer att flytta på sina trupper igen, alltså bygger man inget själv.

I de första uppdragen kontrollerar man bara ett tiotal soldater och några fordon, men truppstorleken växer markant desto längre in i spelet man kommer. På vissa banor får man styra några hundra soldater och upp emot femtio fordon. Dessutom är oftast dessa spridda över kartan. Detta gör det svårt att detaljstyra sina styrkor då man måste ha så stora grupper man rör samtidigt. Tyvärr är inte AI:n alltför duktig på att hantera dessa grupper bra; skickar man fram en samlad trupp med tio tanks så splittras de snabbt upp och några kommer fram ensamma och blir snabbt slaktade. Detta får man då lösa med detaljstyrning av enheterna, vilket gör det väldigt stressat när man anfaller på flera håll samtidigt.

Fem nationer ingår i spelet; USA, Storbritannien, Sovjet, Tyskland och Japan. Alla dessa har pansarvagnar, trupper och fordon som stämmer väl överens historiskt sett. Tyskland har kraftfulla tanks som klarar det mesta, medan Sovjet får förlita sig på stora mängder soldater. Varje nation har en egen kampanj vilken innehåller från 5 till 10 banor. Alltså kommer spelet kunna vara ganska länge, speciellt då det snart dyker upp nya banor med tanke på den medföljande ban-editorn.

Realistiskt

Som tidigare sagt blandar Sudden Strike 2 realism och bra spelkänsla. Soldaterna dör oftast efter en träff och tanks är olika utsatta beroende på var man träffar. Det funkar oftast inte att rusha rakt på en fiende utan man måste lära sig använda alla enheter. Artilleri och flygbombningar kan skingra fiendetrupper och förstöra fasta installationer medan fallskärmstrupper kan landa bakom en stark försvarslinje och ta över anti-tankkanoner som annars kostat dig flera pansarvagnar. Realismen har dock också en gräns och man behöver aldrig oroa sig för att soldater ska bli rädda och springa iväg, eller enorma tyska pansarvagnar som inte går att skada.

Multiplayer

Tröttnar man på att möta datorn går det bra att istället kommendera trupperna mot andra spelare. Eftersom AI:n inte är alltför smart ger detta en möjligheten att möta motstånd som använder riktig taktik och kan överraska en. Tyvärr går det inte att alliera sig med en medspelare och möta datorn då det inte går att ha några datorspelare i multiplayer.

Grafiken

Någon stor skillnad från ettan hittar man inte i grafiken. Den är dock ändå synligt förbättrad och klart godkänd. Utvecklarna har valt att inte använda en 3D-motor eftersom det då skulle vara svårt att ha den stora mängden enheter spelet klarar idag. Vad man kan klaga på är att vissa enheter är så pass lika varandra att det är svårt att skilja på dem. Det är inte så lyckat att skicka in en general i en eldstrid eller ett supportfordon framför en fiendetanks.

Slutord

Sudden Strike 2 är, som tidigare sagt, ett något annorlunda strategispel. De lyckas blanda strategi, realism och spelkänsla på ett bra sätt. I längden kan uppdragen te sig ganska lika och bli något långtråkiga. Även om vissa skiljer sig mycket så går de flesta ut på att inta ett antal olika baser med stora mängder soldater och fordon. Men spelet är ändå ett bra köp för alla realtidsstrategi-fans och Sudden Strike 1-spelare.

Testat på:

Athlon 1.52GHz
512MB RAM
Geforce3 64MB
Windows 2000

Skicka en rättelse