Jorden är överbefolkad och megastäderna växer alltmer. För att alla ska få plats byggs städerna på höjden och ett nätverk av alltmer komplexa byggnader och vägnät sväller ständigt (Judge Dredd, någon?). I de övre regionerna bor eliten och den sociala statusen minskar i samma takt som kriminaliteten ökar ju längre ner man kommer. För att hålla busarna i styr har man upprättat en polisstyrka vid namn UPA (United Protection Agency). Som spelare styr du en dylik grupp poliser och knappt har du satt dig in i rollen förrän det är dags att utreda en grupp teknikers försvinnande i samhällets bottenskikt, bokstavligt talat. Vad är det egentligen som pågår där nere där solen aldrig lyser?

Ditt team består av fyra medlemmar med individuella färdigheter. Gruppledaren Carter sköter förhör och kan lite av varje. Minoko är specialiserad på datorer medan Andre med sin tekniska kompetens kan reparera trasig utrustning. Sist, men absolut inte minst, är cyborgen Amber som tack vare sitt metallhölje kan ta sig igenom till exempel eld och ånga. Man styr en medlem åt gången, antingen i första- eller tredjepersonsperspektiv (vilket man väljer själv). De andra medlemmarna kan antingen beordras att följa en eller stå kvar.

Handling kräver tänkande

Project Eden går under beteckningen actionäventyr, men tonvikten ligger på problemlösning. Emellanåt förekommer stridigheter så det räcker, men denna del är mindre vanlig än äventyrsdelen. När en fiende dyker upp riktar man siktet mot den varvid markören ändras och då är det bara att peppra för allt vad man är värd. Eftersom man inte kan hoppa blir striderna tämligen annorlunda mot de i traditionella shooters. Sammanlagt har man sju sorters vapen till sin hjälp för att läxa upp bovarna. Spelets huvudsakliga och mest underhållande del är problemlösning, till exempel att klura ut hur man öppnar dörrar, hitta utrustning och liknande - kort sagt att komma på hur man tar sig vidare. Under spelets gång får man tag på specialverktyg som är mycket användbara. Ett av dessa är Rover, en radiostyrd bil som skickas in i utrymmen som människorna är för stora för att nå. Vissa problem kan bara lösas av en specifik teammedlem. Problemen blir svårare ju längre man kommer och ibland måste medlemmarna placeras ut på olika platser och lösa varsin uppgift i en viss ordning. Det hela är ganska logiskt uppbyggt, men det gäller att vara observant för att se alla ledtrådar. Utvecklaren Core Design ligger även bakom Tomb Raider, till vilket Project Eden har tydliga paralleller. Det senare spelet är dock mycket mer utvecklat och komplext på problemlösningsområdet.

Snyggt med förbehåll

Grafiken ser överlag bra ut, med färgrika miljöer, detaljerade modeller och snygg ljussättning. Banorna är stora och tillsammans med alla grafiska inställningar på max krävs det en rejäl burk för det ska flyta smärtfritt. Grafiken ska dock ha sig ett par åthutningar. Modellernas metalldräkter glänser inte så mycket så att de verkligen ser ut att vara av metall, de är lite för gråaktiga. Vidare är färgsättningen bitvis en smula mysko - det ser ut som om man försökt skapa serietidningskänsla över det hela. Personligen tycker jag att de matta färgerna gör det estetiska intrycket lite blekt. Måhända är detta ett resultat av att spelet är portat från PlayStation 2. Nåja, sammantaget är betyget klart godkänt. Vad som däremot inte är godkänt är att grafiken ibland kör ihop sig totalt, monitorn ser ut som resultatet av en abstrakt målares värsta fantasier. I de flesta fall krävs omstart av spelet för att få ordning på estetiken igen. Windows XP är inte "godkänt" som operativsystem, vilket kan vara orsaken. Följdfrågan blir då naturligtvis varför? Visst, WinXP är relativt nytt, men att inte heller det två år gamla Win2000 stöds är ett smärre mysterium. Lyckligtvis är problemen relativt sällsynta och innebär inte på något sätt att spelet blir ospelbart. Ljudmässigt slår man inte klackarna i taket. Det består av lite stämningsskapande bakgrundsljud, halvtamt vapenljud samt medlemmarnas och deras chefs snack. Det fyller sin funktion, varken mer eller mindre.

Ensam leker bäst

I huvudsak är Project Eden tänkt som ett single player-spel, men om man vill lira online finns alternativ även för detta. Fyra speltyper erbjuds, nämligen Normal (single player-banorna spelas i co-operative mode), Death Match, Team (Capture The Flag) och Rover Racing (en sorts racingspel). Att ta sig igenom banorna med en polare är förstås kul så Normal är ett trevligt alternativ. Övriga spelformer känns dock överflödiga, dels eftersom spelets actionbetonade delar inte fungerar särskilt bra och dels eftersom spelets främsta styrka - problemlösandet - inte används. Som lök på laxen finns ytterst få servrar att lira på. GameSpy Arcade fungerar som serverbrowser, men man hittar högst tre, fyra servrar, samtliga med tämligen hög ping.

Kyss Lara adjö

Core Design har lyckats plocka ihop ett riktigt roligt tänkaspel. Actiondelen är förvisso inte den bästa som setts, men å andra sidan vägs den upp av problemlösningen som är direkt fängslande - man har en tendens att bli sittande tills uppgiften är avklarad. Att karaktärerna har olika färdigheter ger omväxling och flera alternativ när man ska lösa ett problem. Reparationer och datorhackning utförs genom att man ska lösa småuppgifter. Det är egentligen inget större fel på dem, men de kunde gärna ha fått vara mer krävande och en smula varierade. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Project Eden är ett mycket underhållande spel, särskilt om man gillar att klura. Actionelementen är ett gott komplement till tänkandet, som i ensamt skick antagligen hade blivit trist i längden. Saknar man allt vad tålamod heter ska man inte införskaffa Project Eden, satsa hellre på ett renodlat actionspel. Är man däremot sugen på en god stunds tänkande med lite pangpang insprängt emellanåt så är spelet ett gott köp.

Testat på:

AMD Athlon 1,3 GHz
GeForce 2 GTS 32 MB
384 MB RAM
Windows XP

Skicka en rättelse