Ett svenskutvecklat indieäventyr av lera i en vanlig vardag? Kan det vara något? Ja, absolut!

Victor och Alicia har precis flyttat in i en ny lägenhet och väntar sitt första barn. Men vet du vad? De är inte som dig och mig. Victor och Alicia är precis som sin omgivning helt skulpterade i lera. Det ger äventyret en högst säregen prägel och tillsammans med ett lika melankoliskt som enkelt soundtrack kommer du att sugas in i det stämningsfulla lilla äventyret. Men om det är atmosfären som fångar dig så är det den fängslande berättelsen och den nakna och äkta dialogen som kommer få dig att stanna kvar.

Som en dröm

Det börjar på en öde ö – men ändå inte. Det visar sig nämligen att Victor bara har drömt när han vaknar av solstrålar som dansar fram till sänkanten. Diskbänksrealismen är extremt påtaglig i spelets inledande kapitel. Till att börja med måste du hjälpa Alicia med frukosten och det kan vara nog så klurigt när hela era liv är nedpackade i flyttkartonger. Dessutom saknar ni fortfarande en egen nyckel till lägenheten. Men Alicia är inte alltför pigg på att kontakta hyresvärden då hon nyss drömde en mycket bisarr dröm om den lilla farbrorn.

Flyttstök i spel- och lerform.

Märkliga grejer. Och konstigare ska det bli när Victor upptäcker ett dolt meddelande och en lös golvbräda som döljer en mystisk maskin. Därifrån blir det bara skummare och… där ska jag hålla mun. Resten tycker jag att ni ska uppleva själva.

Diskbänksrealism

Problemen är kanske inte de mest sofistikerade och kapitlen är väl korta. Dessutom kan man möjligen argumentera för att berättelsen inte kommer igång på allvar förrän i det andra kapitlet, men det vore att skjuta sig foten. Jag tycker mycket om det sätt som historien byggs upp på. Det känns angeläget att tillverka ett tillfälligt bord av en kartong och att hjälpa Alicia med det trassel som vilken nyinflyttad som helst ställs inför. Hur får vi tag på hyresvärden? Vad gör man åt lata flyttgubbar? Samtalen mellan dig, Alicia och era grannar går nästan att ta på. Enkel och rakt på sak. Inga fina ord eller tjusiga omformuleringar. Bara helt igenom äkta.

The Dream Machine är ett äventyr som stannar kvar. Det är en berättelse om en vanligt vacker vardag som utvecklar sig till något utöver det vanliga. Jag ser mycket fram emot fortsättningen. Diskbänksdrama är en sorgligt förbisedd genre i spelvärlden men #Cockroach bevisar att det finns utrymme för verkligheten bland alla sagor och sci-fi-äventyr.

Fotnot: The Dream Machine släpps i fem delar. Denna recension bygger på de två första, resterande släpps i mars, juni och augusti. Spelet köps via den officiella hemsidan.

Spelade nyss klart kapitel 4 utav denna serie, är helt tagen utav hur bra det är. Förstår inte varför spelet inte är större. Det är det bästa point'nclick äventyret som kommit ut i modern tid med smarta pussel, otäck atmosfär och fantastiskt spännande... 04/08 förstår inte vad folk klagar över, runt 140kr för alla kapitel. Jag kan tänka mig att tiden att göra kapiteln tar avsevärt mycket längre tid när de animerar allt i lera än dataanimationer. Grym idé. Se så skänk lite pengar nu och få spelet på köpet. 23/01 Synd att det inte finns på steam. Skulle vara mera benägen att köpa det om det fanns där. 22/01 Det här med delar är nog för att sänka "tröskeln" för den återuppstående adventure-genren (vilket är helt fantastiskt då den är så bra) som varit mer eller mindre död i tio år. Det är lättare att få någon att spontanköpa en del för 100(?) kr än ett helt... 22/01 Vad är det som är skönt med det? Förklara gärna. 18/01 vart hittar man spelet? 18/01 Ser väldigt vackert ut. 17/01 D här är ricktigt bra jag har klarat dom 2 första delarna av 5. Jag tycker att d e skönt att dom släpper delarna olika tider. Men d e lite sent å släppa sista delen i aug. 17/01 I det fallet är det bara konstigt att det heter Episode 1, för mig kändes Sonic 4 komplett. Åtminstone som nedladdningsspel betraktat. 17/01 Om det inte tar mer än ett halv år vilket jag är rädd att det oftast gör... Kolla bara på Sonic 4 Episode 1. 17/01
Skicka en rättelse