Jag är en av det lyckliga fåtal som fått äran att testa Blizzards tillskott i den omåttligt populära Warcraft-serien. I Warcraft 3 har Blizzard försökt skaka om den numera något dammiga RTS-genren genom att lägga till en tesked RPG. Som om inte det vore nog har de också försökt fräscha upp med sitt första försök till 3D. Hur är det då med alla förändringar? Tillför de någonting till spelupplevelsen eller får de spelet att hamna för långt ifrån sina föregångare och sitt ursprung?

Efter den senaste succén med Starcraft är förväntningarna på Blizzards nya spel högre än någonsin. De som förväntar sig ett nytt Starcraft med lite extra ögongodis i detta spel kommer förmodligen att till en början att bli besvikna. Warcraft 3 är, som de flesta redan känner till, inte ett RTS i klassisk anda utan ett RPS (Role Playing Strategy). Här fokuseras det en hel del på specialenheter, hjältar, som kan plocka upp diverse saker från slagfälten såsom trollformler, drycker samt ett och annat klädesplagg av okänt magiskt ursprung. Dessutom placeras mycket mindre vikt på att bygga upp stora arméer vilket tydligt visas av att man endast tillåts ha knappt hälften så många enheter som i Starcraft.

Vid första uppstarten av spelet blev jag en aning besviken på menyn, men efter en snabb höjning av upplösningen blev jag lyckligt förvånad. I stället för att text och annan 2D-grafik blev ”mindre”, vilket oftast händer i andra spel, så behöll de samma storlek och blev istället ofantligt mycket snyggare. Samma sak gäller med kontrolldisplayen väl inne i spelet, ett mycket bra drag som gör att spelytan är exakt lika stor oberoende av upplösning. Och när man ser 3D-grafiken så blir man inte heller där besviken. Blizzard har lyckats rätt så bra med att göra spelet snyggt, utan att för den sakens skull kräva den allra senaste teknologin. Spelet följer också sina föregångare i den smått lekfulla, tecknade stilen.

Musiken i spelet går i klassisk Blizzard-anda och ingen som spelat de tidigare spelen kommer att bli förvånad. Den som minns de små bönderna från de tidigare spelen känner igen sig tydligt på deras lite smått korkade, komiska röster när de följer dina order med ett glatt ”Something need doing?”. Spelet har även stöd för diverse olika surround-tekniker för att omsluta spelaren med den pampiga musiken och ljuden från diverse strider.

Kontrollen bjuder till en början inte på några överaskningar, den som spelat tidigare Blizzard-spel känner snabbt igen sig och kan sätta igång direkt. Kontrolldisplayen påminner mycket om den i Starcraft och grupperingar av enheter fungerar som det oftast gör i denna typ av spel. Men jämför man med tidigare Warcraft-spel så finns en del väldigt välkomna nymodigheter som t ex att kunna binda snabbknappar till byggnader. Detta gör det enkelt att producera nya enheter när man befinner sig i strid utan att behöva flytta blicken från sina trupper. En annan nymodighet är grupperingar inom en grupp, detta låter kanske lite förvirrande men är väldigt enkelt och mycket användbart. Det innebär att man inom en grupp av olika enheter kan växla ”aktiv enhet”, dvs den enhet som har sina kontrollknappar aktiva. Den stora fördelen med detta är att du inte längre behöver bryta din grupp och markera en speciell enhet för att använda någon av dess trollformler eller andra specialfunktioner. Ytterligare en välkommen nyhet är att om spelaren har t ex 10 magiker grupperade och väljer att utföra en trollformel så kommer endast en av magikerna att utföra trollformeln. Detta gör att man slipper markera en enskild enhet i taget för att utföra olika trollerier och andra konster.

Multiplayer-funktionerna ser ungefär likadana ut som i föregående spel. På Battle.net väljer man spel från en lista eller skapar ett eget. Men även inom detta område finns en del nyheter. För den late räcker det att trycka på ”Play Game”, välja ras, ställa in om man vill spela 1vs1 eller 2vs2 etc. och sen välja sin favoritbana. Spelet börjar då leta upp ett passande spel till dig och vips är man igång. Har man då valt 2vs2 eller nått i den stilen så är man redan allierad med en passande medspelare, inget man behöver krångla med själv alltså. Om man hoppar in i ett spel på det gamla hederliga sättet så kan man även här klicka in sig i olika lag så att men inte behöver bry sig om detta när spelet väl är igång. Ytterliggare nyheter som vi hälsar varmt välkomna är funktioner som att kunna styra sina allierades enheter samt att skicka guld och trä till sina behövande medspelare.

Som om det inte är problem nog för många att försöka få kål på sin motståndare så finns det i Warcraft 3 även små illvilliga varelser utposterade kring de extra guldgruvor som finns utsatta lite här och var på kartan. Detta gör att man inte kan skaffa sig en extra inkomstkälla helt utan möda. Ett annat trevligt inslag i spelet är de neutrala byggnader som man kan hitta ute i ödemarken. Dessa är oftast bevakade av rätt så stora och farliga varelser som inte släpper förbi dig utan kamp, men när man väl lyckats slå knut på dessa så öppnas en värld av möjligheter. När de dör så tappar de ofta en hel del användbara magiska saker som din hjälte kan använda, och dessutom får man tillträde till byggnaden. I dessa byggnader kan man inhandla allt från magiska ringar och drycker, till stora zeppelinare att frakta dina trupper i. Det måste dock finnas en hjälte vid byggnaden för att du ska kunna utnyttja dess resurser. I de första matcherna jag spelade tyckte jag att hjältarna var onödiga och bara dog hela tiden. Men efter ett par spel samt en del diskussioner med andra spelare insåg jag att de små liven och deras trollerikonster kan vara nog så användbara. Snart förstod jag att man inte kan låta sin hjälte springa rundor som en dåre bland de andra enheterna utan man måste beskydda honom eller henne från den lömske fienden. Samtidigt får han inte försvinna för långt bort för då kan han inte använda sina färdigheter. Detta är en svår balansgång som säkerligen kan komma att avgöra många matcher.

Allt som allt verkar Warcraft 3 kunna bli en mycket värdig uppföljare till sina förfäder. Tyvärr så kan jag inte säga något om singleplayer-delen av spelet eftersom denna beta endast innehåller stöd för spel på Battle.net. Men om denna utmärkta multiplayer-del av spelet backas upp av en lika bra story som sina föregångare så kommer detta spel att bli en säker succé och ett måste i varje gamers spelhylla. Själv kan jag knappt bärga mig tills den dag då Blizzard bestämmer sig för att spelet är färdigt.

Skicka en rättelse