Varför ska man ge sig in i närstrid med terrorister som i SWAT3 eller utsätta sig för farliga eldstrider som i Counter-Strike när man istället kan plocka motståndaren från betryggande avstånd utan att de har en aning vad som händer. Precis så tänker killarna i Delta Force också och agerar ute på de öppna fälten istället för i trånga hus och rum.

Sen SpecOps kom så har vi sett antalet spel i genren verklighetstrogna FPS (First Person Shooters) ökat, med spel som SWAT3, Rainbow6 och Counter-Strike. De får sägas skilja sig från vanliga FPS då de försöker göra spelen verkliga och ofta baserar dem på riktiga specialstyrkor. Delta Force är ett etablerat spel i den här genren och serien har nu kommit upp i tredje upplagan. Men det finns en klar skillnad mellan Delta Force och alla andra spel i genren, nämligen att DF utspelar sig på enorma utomhusbanor som sträcker sig flera kilometer. DF bygger på Novalogics grafikmotor som man redan såg i det gamla Comanche Overkill spelet vilket gav spelaren stora ytor att spela flyga sin helikopter på. Många har dock kritiserat Novalogic eftersom deras motor inte haft stöd för dagens 3D-kort och spelen har därför krävt datorer långt före sin tid.

Förberedelser och arsenal

Innan du börjar strida väljer du inriktning, nämligen om du vill vara prickskytt, närstridsspecialist eller kanske extra duktig på tyngre maskingevär eller granatkastare. Du kommer att märka skillnader senare i spelet som att du skakar mindre när du siktar eller att du tål mer stryk. Nästa uppgift är att välja vapen, och detta är faktiskt inte den lättaste uppgiften. Man måste nämligen välja ett huvudvapen, ett närstridsvapen, en pistol och en del annan utrustning. Saken görs inte lättare av att varje kategori innehåller en hel drös med vapen och ibland kan man plötsligt finna sig i situationen att ens maskingevär inte var det bästa valet då enorma avstånd kräver ett prickskyttegevär.

Uppdragen

Dina uppdrag kommer oftast att bestå av någon smått våldsam uppgift som att utrota ett gäng terrorister eller spränga upp några byggnader. För att utföra uppdraget får du ofta hjälp av en datorstyrd medspelare som tyvärr saknar någon större intelligens. Det räcker inte med att de är så dumma att de rushar rakt in i en motståndarbas, men ibland står de också och tittar åt fel håll eller skjuter rakt in i ett berg. Det mesta brukar leda till att de dör och man kan oftast räkna med att få klara sig själv.

Man landsätts ofta nära sitt mål med hjälp av fallskärm eller helikopter och till skillnad från tidigare spel så kan man faktiska styra sin fallskärm och sitta i helikoptern. Efter att ha oskadliggjort några patrullerande vakter är man framme vid målet och lättast är sedan att plocka dem en efter en på avstånd med ett prickskyttegevär. Vill man kan man klart rusha in som sin dator medspelare, men det brukar leda till kraftig blyförgiftning.

Multiplayer

Att spela över Internet eller över nätverk har alltid varit en väsentlig funktion i Delta Force men det är tyvärr mycket som saknas. Det första man verkligen stör sig på är att man inte ser pingen till en server utan bara vilket land servern ligger i, om server ägaren skrivit i det korrekt vill säga. Det betyder att man utan vetskap kan gå in på en 28.8 kbits server i USA och det tar ett tag innan man förstår det eftersom jag än så länge inte hittat en funktion att se pingen inne i spelet. Det finns en mängd olika sätt att spela på, bland annat cooperative, capture the flag, deathmatch, team deathmatch, assault and defend och några till. Cooperative är enligt mig det roligaste då man samarbetar med en kompis på de vanliga singleplayer uppdragen och kan ersätta den korkade datorstyrda medspelaren med en förhoppningsvis något smartare människa. Men att tävla mot varandra har klart alltid varit den största dragkraften och det finns redan en mängd servrar uppe att spela deathmatch, team deathmatch eller någon av de andra spelsätten på.

Vad Novalogic kanske har missat är den grundläggande idéen i multiplayer. Som man ser i SWAT3, Rainbow6 och Counter-Strike så har man valt att spelarna får utkämpa slag i rundor där det laget som har spelare kvar i slutet av rundan vinner. Men Delta Force kör på Quake-vis där man lever upp igen efter man dött och därmed förlorar man en stor del av verkligheten i spelet.

Ett lite motsatt problem är just hur realistiskt det är, då ett eller två skott dödar och precis på riktigt så är specialstyrkorna dödligt träffsäkra. Den som först ser motståndaren kan utan större problem skjuta honom direkt och det är ofta man inte har en aning om var man blev skjuten ifrån. Man är alltid orolig att det ligger prickskyttar gömda på kullarna som kan sätta ett skott i dig när som helst. Detta kan både vara kul för att det är verkligt men också otroligt frustrerande när man är väldigt utsatt om man försöker springa någonstans.

Grafiken och systemkrav

Äntligen stå stödjer motorn de senaste grafikkorten och man märker genast hur allt blir mycket mjukare och man ser inte pixlarna lika klart. Tyvärr så har det höga gräset från Delta Force 2 gått förlorat och nu får man nöja sig med träd och stubbar. Men bara för att motorn stödjer de senaste 3D-korten så betyder det inte att DF inte lider av samma problem som de tidigare två spelen, låg FPS (Frame per second). Själv testade jag spelet på en P3 600 med Geforce och utomhus var det klart spelbart men när man kom inomhus så tror jag nog frameraten gick ner till under 20 per sekund.

Inomhusmiljöerna kan inte jämföras med detaljrikedomen i SWAT3 och modellerna kommer inte i närheten av de polygontäta Quake3 modellerna men spelet är ändå helt klart vackert och snyggt. De extremt stora landskapen är klart det som förundrar och lockar en att spela.

Slutord

Man kan säga ganska snabbt att Delta Force 3 är det klart bästa spelet i DF serien. Med den klart förbättrade grafikmotorn ser det inte bara snyggare ut men tillåter en att ha en något mindre kraftig burk jämfört med tidigare versioner. Dock är den krävande motorn ändå det största problemet men det är kanske också därför vi ser så få spel inriktade på enorma landskap just eftersom dagens datorer inte klarar av det. I längden kan spelet bli någorlunda tråkigt då det känns som varje uppdrag utförs på nästan samma sätt, man tar sig fram till basen genom att ta sig förbi några patruller, sedan placerar man sig på bra positioner runt basen och plockar fienden på betryggande avstånd. Det finns dock vissa banor som bjuder på helt andra spelsätt vilka ger en bra variation. Multiplayer är kul men det kommer kanske aldrig bli så speciellt stort just eftersom det handlar om att och ligga och skjuta fienden från en gömd position och väl i närstrid så vinnaren den som upptäcker motståndaren först.

Men för alla som älskar verklighetstrogna actionspel så är det ett måste och kommer få en att sitta många timmar framför datorn. Jag hade velat ge spelet 3.5 på grund av att den något ogenomtänkta multiplayerdelen och de höga systemkraven, men eftersom det inte är möjligt får det en fyra på grund av att det är ett riktigt bra spel och faktiskt det enda i sin genre.

Skicka en rättelse