Även om Volition själva inte gillar åsikten att Saints Row är en Grand Theft Auto-klon så är det svårt att inte se likheterna. Sanningen är nog den att Saints Row aldrig hade utvecklats om inte Grand Theft Auto gjort sådan enorm succé. Jag emellertid inte en person som anser att spel måste vara innovativa och banbrytade för att de ska vara bra. Håller det hög kvalitet och är underhållande så spelar det i min mening ingen större roll om man sett spelets idéer tidigare och det är precis det som Saints Row försöker leverera. Det bygger på ett väl fungerande koncept där du kan röra dig fritt i en större stad så stereotypt som det bara går med wiggers, hiphopgangsters och galna knarkkungar med rötter i Sydamerika.
Den fiktiva staden i Saints Row heter Stilwater och efter en inledande klippscen rekryteras du av gänget Saints. Saints är ett av stadens mindre gäng men de har stora ambitioner och du är en viktig pusselbit i deras strävan efter total dominans. För att nå det slutgiltiga målet måste dock tre andra gäng slås ut: Vice Kings, Rollerz och Los Carnales. För att ta över de rivaliserade gängens områden måste du utföra traditionsenliga uppdrag som att eskortera någon, spränga ett hus, sno en last med narkotika, lönnmörda och mycket mer. Du får själv välja i vilken ordning du vill ta dig an de olika gängen och du kan ta alla på samma gång, men då de alla försöker att ta tillbaka sina förlorade områden kan det vara en bra idé att ta en i taget.
För att du ska kunna ta dig an huvuduppdragen måste du ha tillräckligt med respekt, något som du får genom att klara ett miniuppdrag eller att döda ett konkurrerande gängs medlemmar. Att du måste ta dig an ärenden är nu inte ett nödvändigt ont. Du kan välja mellan att stjäla bilar, eskortera prostituerade, begå försäkringsbedrägeri och mycket mer och genensamt för de flesta av dem är att de bjuder på härliga upplevelser i sig. Är du ytlig av dig kan du också lägga ner tid på att skräddarsy båda dig själv och din bil. Vill du se ut som en hallick så är det inga problem, det är bara att köpa den obligatoriska rocken och hatten. Volition har lyckats riktigt bra med de små detaljerna och även om de inte påverkar handling eller spelmekanik på något vis är det alltid underhållande att se hur förare flyger ut genom vindrutan när det sker en kraftig krock. Många bäckar små bidrar här till en helgjuten stämning som genomsyrar hela spelet.
En viktigare del i spelet som Volition också lyckats riktigt bra med är styrningen, både till fots och när det är dags att hoppa in i en bil. De har få till den tyvärr rätt ovanliga kombinationen av att man har total kontroll över karaktären samtidigt som det inte är på tok för lätt. Självklart tar det ett antal försök innan det sitter där, men efter inte alltför många minuter kan man ta sig runt med bil utan alltför många krockar och peppra ner fiender på löpande band.
Online - inte lika bra som det låter
Till skillnad mot Rockstar Games har Volition även lagt in ett online-läge med möjlighet till co-op-spelande. Det finns fyra möjligheter till onlinespel: Gangsta Brawl, Big-Ass Chains, Protect tha Pimp och Blinged Out Ride. Utan att gå in närmare på dem så bjuder de på god underhållning där du och dina vänner kan bilda och tävla mot andra gäng. Det märks dock relativt tidigt att möjligheten till flera spelare i den här genren ännu är i sin linda och det kan bli betydligt bättre. Co-op-läget är emellertid något av en besvikelse. Det finns nämligen inte någon möjlighet att spela igenom enspelarkampanjen med en god vän utan man är begränsad till ett gäng specialdesignade uppdrag,
Rent visuellt bjuder Saints Row inte på någon direkt överväldigande upplevelse. Missförstå mig rätt nu, allt är synnerligen välgjort men det skriker inte direkt "next-gen". Nu kan man knappast förvänta sig den grafik som vi fått se från exempelvis Gears of War. I Saints Row handlar det trots allt om enorma spelytor som måste renderas med stadig fart på bilduppdateringen, men i vissa lägen kan det likväl kännas något fattigt. Ljudbilden är däremot av högsta klass. Kanske mest glädjande är det faktum att röstskådespeleriet är riktigt bra och saknar den där krystade känslan som annars dominerar många av dagens spel. Visserligen haglar de stereotypa ghettokommentarerna, men det är precis så som det ska vara i Stilwater. Även musikspåren är imponerande och även om spelets radiokanaler domineras av amerikansk hiphop, av hög kvalitet ska tilläggas, så finns det något för alla att välja på.
Sammanfattning
Saints Row är ett spel som gör många saker bra men utan det där sista lilla extra som kan få det att glänsa. Är Saints Row en lika omvälvande upplevelse som Grand Theft Auto 3 var när det kom? Inte på långa vägar men det är inte långt ifrån när det kommer till rent underhållningsvärde. Har du svårt för hela gangsterattityden med dess bilar, snacket, musiken och manéren är Saints Row nog inget för dig. Gillar du däremot densamma är det svårt att inte rekommendera Volitions första titeln till Xbox 360.
