En bärbar, handhållen spel-pc som är kraftig nog att köra de senaste storspelen. Så lät löftena när Valve avtäckte Steam Deck förra sommaren. Och många föll för lockorden - om du inte bokade en direkt så har du förmodligen inte fått den än. Just nu sträcker sig kön till slutet av året.
Till skillnad från Steam Machine, Valves fiaskoartade första försök att kränga spelmaskiner, gör Steam Deck det mesta rätt. Den har både bärbarheten hos Nintendo Switch och den öppenhet och flexibilitet som inbitna pc-spelare kräver. Det var ju tanken vid förra försöket också, men även om idén med speldatorer som inte är beroende av Windows var god, var utförandet så blekt att endast en ideolog kunde älska dem.
Men med Deck mutar Valve in ett område nästan utan konkurrens - ett pc-spelandets svar på Nintendos dundersuccé.
Steam Deck - pc-spelandets svar på Nintendo Switch.
Deck är lite större och mycket tyngre än Switch.
Fyra extra knappar hittas på baksidan, och upptill sitter fyra triggers - varav två analoga.
MicroSD-slotten låter dig utöka lagringen.
Fysiskt sett är Deck större (drygt 5 cm bredare, tre gånger "djupare") och mycket tyngre (över 50 procent) än Switch, vilket tillsammans med de större reglagen får den att kännas mer robust. Men också mindre bekväm i längden - 670 gram är inget armarna skojar bort vid längre sessioner. En nutida Ipad och PS5-gamepaden (som ju är rätt tung) väger båda en bit under halvkilot.
"670 gram är inget armarna skojar bort"
Kontrollerna är desamma som hos Xbox- och Playstation-handkontrollerna, inklusive analoga triggerknappar så att det går att köra racingspel som folk. Dessutom finns fyra extra knappar på baksidan och på fronten hittas två styrplattor för tummarna och hela fyra menyknappar. Enligt mina fingrar sitter reglagen där de ska, även om menyknapparna nertill är lite bökiga att nå snabbt. Allting känns stabilt och välbyggt, med undantag för ett plastigt surrande vibrationsljud när man skriver på det virtuella tangentbordet.
Skärmen är givetvis av touchmodell och med sina 7 tum lika stor som den på Switch OLED. Original-Switchens är 6,2 tum, och det är en skillnad som märks vid småväxt text och grafik. Men med upplösningen 1 280 x 800 ligger den väldigt nära Switch (1 280 x 720), och även om det låter lite så räcker det för att ge skarp bild. Dessutom är lägre upplösning bra för bildflyt och batteritid.
De tre (!) Steam Deck-modellerna
Valve säljer tre (ja, de kan visst räkna till tre) modeller av Steam Deck. De heter samma sak och presterar i stora drag likadant (alla har likadan grafik- och procesorhårdvara), men pris, lagringshastighet och lagringskapacitet skiljer. Det här får du för pengarna:
Folkis-Decken | Mellis-Decken | Starkis-Decken | |
|---|---|---|---|
Pris | 419 euro | 549 euro | 679 euro |
Lagring | 64 GB | 256 GB | 512 GB |
Lagringstyp | eMMC (PCIe Gen 2 x1) | NVMe SSD (PCIe Gen 3 x2 eller x4) | NVMe SSD (PCIe Gen 3 x2 eller x4) |
Övrigt | - | - | Antireflexbehandlad skärm |
"Men Lättis-Decken då?" undrar du. Här har du den.
När Deck startat möts du av SteamOS 3.0, som bygger på Arch Linux och därmed är en öppen plattform. Många Steam-spel funkar som bekant bara med Windows, men kompatibilitetslagret Proton sköter den saken utan att du behöver lägga dig i. Bra så.
Långtifrån alla Steam-titlar går dock att spela på Deck, men antalet växer snabbt. Kompatibiliteten anges i fyra nivåer: Verified (funkar bra), Playable (funkar ok, men med visst krångel), Untested och Unsupported. Valve listar i skrivande stund 739 spel som Verified, men tredjepartssiten SteamDB säger drygt 1 800. De kallar också drygt 1 900 spel för Playable. Klart är att antalet Deck-kompatibla spel ökar hela tiden.
Det ska sägas att alla spel inte passar för Deck-kontrollerna eller den småväxta skärmen. Alla Steam-spel har markeringar för vilket av de fyra lägena som gäller, och en del spelbara kommer med varningar för för problem med för liten text, ofullständiga kontroller, fel grafiklägen och annat. Det gäller både Red Dead Redemption 2 och GTA V, för att ta två exemepel.
Mängden spel som funkar på Deck växer hela tiden.
Nysläppta F1 22 funkar fint.
Inside från soffhörnet är inte fel.
Eftersom plattformen är öppen finns folk som på egen hand försöker förbättra och förändra funktionaliteten. Ett exempel är Proton GE, ett projekt som försöker snabba på jobbet med att konvertera och fixa problem med Steam Deck-spel innan det görs officiellt. Om ett spel krånglar kan du växla över från SteamOS till Desktop-läget, vilket är ett Linux-skrivbord som liknar Windows. Där hämtar du hem och installerar Proton GE och kan sen välja att köra spelet med det istället, antingen genom att starta vanliga Steam i Desktop eller från SteamOS-versionen. I Desktop kan du också plocka fram ett terminalfönster och mata in textkommandon, vilket ibland krävs för att få saker att fungera. Linux, som sagt.
"Möjligheten att faktiskt kunna mixtra med saker och ting är fenomenal"
Det finns förstås inga garantier för att spelet kommer funka bättre med Proton GE, men bara möjligheten att faktiskt kunna mixtra med saker och ting är fenomenal. Och det finns mängder med möjligheter för de nyfikna: Stadia, Xbox Cloud Gaming, Epic Games Launcher, Gog, emulatorer… alla kan de fås att rulla på Steam Deck. Du kan till och med installera Windows (Valve har släppt officiella drivrutiner), men dessvärre kan du (ännu) inte dual-boota, så det är antingen Windows eller SteamOS som gäller.
Folk försöker förbättra kompatibiliteten på egen hand. Pc-filosofi!
En relativt kraftig bärbar spel-pc sörplar förstås en del energi. Valve anger att batteriet räcker 2-8 timmar, och det stora spannet beror både på spelet och inställningarna. Det stämmer i stort med vad jag upplevt (även om jag aldrig försökt nå 8 timmar, om det nu ens går): det lite äldre och snällare Inside drar lite batteri (gissningsvis fem timmars speltid i 60 fps), medan God of War och Red Dead 2 med lätthet kan tömma det på två, tre timmar.
Förutom det vanliga grafikpysslandet i spelen har SteamOS en snabbknapp för att komma åt inställningar för uppdateringsfrekvens för skärmen, framerate-begränsningar, ljusstyrka, strömåtgång, grafikprestanda med mera. Här finns mycket skön batteritid att spara, men det kräver en del testning. Och ibland uppoffringar: 30 bilder/sekund drar förstås mindre ström än 60, för att ta ett jobbigt exempel. Lägre prestanda ger också lägre värme, så att fläkten inte behöver blåsa på lika mycket. Den drar igång ibland och är absolut inte ljudlös, men jag uppfattar ljudet som ganska lågt och snällt. Men sånt är ju personligt, och om du har fläktljud som hatobjekt kommer det skava.
Du kan mixtra med framerate, ljusstyrka, GPU-hastighet med mera.
Valve ska släppa en docka så att Deck smidigt kan anslutas till tv, likt de två dyrare Switch-konsolerna, men eftersom Valve är Valve är den försenad. Det går att ansluta med en USB-C-adapter, vilket jag testat med blandat resultat. Jag använder en vanlig adapter med HDMI, USB-C för laddning, och kopplad till en 2 560 x 1 440-upplöst skärm med Xbox-kontroll trådat ansluten funkade det helt okej. Men på en 4K-upplöst tv och blåtandsansluten Xbox-gamepad blev det så mycket fördröjning att det knappt gick att spela. Oklart om det beror på upplösningen, kontrollen eller något annat. Och just ja - det borde sitta en stödflärp på baksidan så att maskinen kan ställas istället för att behöva ligga på rygg. Fixa till nästa version tack, Valve.
"En dator anpassad för bärbart spelande snarare än en traditionell bärbar konsol"
Steam Deck är som sagt en dator anpassad för bärbart spelande snarare än en traditionell bärbar konsol. Fördelen är att du kan justera, anpassa och ändra saker lite som du vill. Men allt har en baksida, i det här fallet risk för strul. SteamOS fungerar ruskigt bra och är på många sätt en genomtänkt upplevelse - håll till exempel in Steam-menyknappen för att se alla snabbkommandon - men det har en del barnsjukdomar och datortypiska bekymmer. En gång vägrade Xbox Series-handkontrollen ansluta igen via bluetooth (Microsoft hade släppt en uppdatering, den behövdes tydligen). Spel har startat utan ljud eller med kontroller som inte funkar (även i Valves egna Portal och Half-Life 2). Skärmen har hängt sig flera sekunder och det virtuella tangentbordet har bråkat. Alla dessa saker har hänt med godkända spel i ett helt omodifierat SteamOS. Allt har löst sig med lite tålamod och omstarter, men det är problem man sällan drabbas av med de hårdare styrda konsolerna. Öppenhet kontra kontroll - båda har sina för- och nackdelar.
Kontroll-settings kan behöva ändras. Färdiga profiler finns.
"Ett suveränt komplement till vanligt datorspelande"
Valve säljer tre (ja - TRE!) varianter av Steam Deck, och jag har testat mellanversionen. Alla har samma grafik- och processorprestanda, men lagringsutrymmets storlek (64, 256 och 512 GB) och hastighet skiljer. Dessutom har finmodellen antireflexbehandlad skärm. Lagringen kan kännas som en deal-breaker, men i praktiken spelar det mindre roll då det finns plats för ett microSD-kort i alla modeller. Det har också rapporterats i vissa fall vara ungefär lika snabbt som SSD-lagringen i de två dyrare varianterna, så med en prisskillnad på 130 euro (1 400 kronor) mellan varje modell känns snikvarianten plus ett lagringskort som ett klokt val om man håller i slantarna. Med ett extra kort instoppat visar det sig vara onödigt krångligt att välja var spelet ska ligga. Kör du nedladdning via Steam-butiken finns det valet, men inte om du installerar från ditt bibliotek, då hamnar det på enheten som är satt som primär.
Efter ett par veckor i Steam Decks sällskap känns den som en trevlig bekant jag gärna hänger med i soffhörnet. Den är ett suveränt komplement till vanligt datorspelande, och tack vare molnsparandet är det bara att fortsätta spelandet när den vanliga speldatorn gjort sitt för dagen. Men kanske ännu bättre gillar jag den för att avslappningslira lite mindre eller äldre titlar. Och även om alla spel inte passar dess förutsättningar så kommer den hjälpa många att banta sina backloggar.
Med andra ord: få fler att spela mer pc-spel. En kulturgärning!
