Jo, spelet tar ett nytt grepp på området att skjuta folk. Eller "träffa gamla kamrater" som pappa hade sagt. När jag läste om The Club tänkte jag "åh nej, inte igen". Finns ju sjukt många våldsamma krigs- och skjutspel där ute nu, och det här kändes som ett i mängden.
Jag hade delvis rätt, men ändå inte. Nåväl, så här är det: Du spelar som en av åtta karaktärer för att klara dig igenom spelets alla nivåer. Du får poäng genom att döda människor och skjuta tavlor (mer poäng om du gör det inom kort tid, det vill säga en "combo"). Du dör om du dör. Du dör däremot inte om du blir skjuten typ 50 gånger. Men det är irrelevant. Det är ju ett tv-spel. Spelets tagline säger egentligen allt: "Kills earn scores. Scores bring success. Success means survival".
Bara ett fåtal nivåer
- men omväxlingen förnöjer likväl
Du ska springa - helst fort - genom olika nivåer, skjuta så många som möjligt och på så kort tid som möjligt. Det finns åtta nivåer, var och en i en speciell miljö. (kan låta lite, men omväxlingen är rejäl ändå), med en hel massa utmaningar (sammanlagt 49 banor). I "Sprint" ska man springa mot utgången. I "Siege" ska man försvara ett inringat område. I "Time Attack" ska man springa varv efter varv mot en klocka. "Survivor" betyder att du ska skydda ett område tills tiden rinner ut. I "Run the Gauntlet" ska du springa genom ett stort område och nå utgången innan tiden går ut. Så, det var genomgången av alla spellägen. I Tournament möter man de andra karaktärerna och får poäng efter hur du hamnar i varje tävlingsnivå. Blodsport, helt enkelt.
Och för att vara ett solospel i grunden är online-delen ganska omfattande, vilket även gäller om du spelar fyra stycken på samma konsol via split screen (men då behövs en hyfsat stor TV). Man kan spela i lag eller turneringar, och att skjuta folk tillsammans med andra är överraskande sjukt underhållande. High fivesen kommer att hagla, kan jag lova.
Shooters - inte lika bra på konsol
- så bättre än så här blir det nog inte
Styrningen på PS3:an är rätt schysst. Rörelserna är mjuka, grafiken är riktigt snygg (stillbilderna gör inte The Club någon som helst rättvisa) och det känns verklighetstroget (förutom att man kan bli skjuten typ 50 gånger, som sagt). Samma gäller för ljudet och soundtracket - det är rent och ökar på spelkänslan. Kontrollerna är logiska och lätta att lära sig. Problemet är, som vanligt i shooterspel, siktet. PS3-kontrollen räcker inte riktigt till i det avseendet och det krävs en hel massa träning för att få ordning på siktet. Det är rätt störigt, särskilt när man hamnar i trångmål och allra särskilt när man är van vid att styra sitt sikte med PC-mus. Men som vanligt handlar det till viss del om tycke och smak.
Sammantaget är detta ett brutalt, nyskapande, snyggt och nervkittlande shooterspel, med hög beroendeframkallningsgrad. Hjärndött, ja visst. Men roligt.
[fztv=3]
