Jag har alltid tyckt att det är något speciellt med Mario Kart. Enkelheten går hand i hand med den barnsliga charmen som kännetecknar nästan alla Mario-spel. Men Mario Kart-spelen har aldrig luktat bensin. De har aldrig dragits med vägdamm, brutna ben och obehagliga ljud, allt det där du upplever när du själv kör gokart. Mario Kart-spelen har för mig alltid varit något annat, som en motorsportens utopi, gestaltad av bilavgaser som fjärilar och snälla moln som fiskar upp dig om du hamnar i diket. Hur kunde det slå fel?

Något generat måste jag erkänna att jag njöt av Mario Kart 64 som en drog. N64-kontrollen var min kanyl och kart-fordonen min narkotikatripp. Det var länge sedan jag spelade det sist, för nu är jag ren sedan många år tillbaka, men jag minns vissa delar som om det vore igår. Varje powerslide var en kick och varje vunnet race var en tillfredsställelse. När jag fick veta att Mario Kart Wii var på ingång till redaktionen började det klia i fingrarna.

Bland motorljud och tanklock

- Brett fordonsval välkommet men vad betyder vikten?

De tre viktklasserna 50, 100 och 150 kubik gör i Mario Kart Wii en pliktskyldig comeback. Vid sidan av de rutinerade kart-fordonen står nykomlingen motorcyklarna och puttrar, ivriga att komma iväg. Som spelare väljer du bland ungefär tjugotalet karaktärer och runt tio olika fordon, vars styrkor och svagheter tydligt är presenterade med diverse mätdata. Karaktärerna är indelade i tre viktklasser, men betydelsen mellan de olika viktklasserna lyckas inte spelet förmedla tillräckligt tydligt. Kör inte in i en tungviktare när du själv är tunnis, ungefär.

Variationen bland fordonen är välkommen, men i huvudsak handlar det om två varianter: de som accelererar hastigt men inte går så fort och de som går fort men inte accelererar så hastigt. Övriga fordonsparametrar är alltjämt kopplade till just acceleration och topphastighet och fastän olika fordon till exempel har olika välvillig inställning till offroad-körning hamnar parametern i skymundan. Acceleration och toppfart är det som gäller.

Motorcyklarna utgör ett välkommet tillskott till fordonsparken, de är lättare att hantera, men tål inte lika mycket ruffighet från de fyrhjuliga motståndarna. Genom att tippa handkontrollen uppåt gör du en wheelie, en manöver som låter dig köra fortare men som samtidigt tar ifrån dig en del av styrningen. Det är roligt och med lite övning blir det en nyttig egenskap för att hinna före de andra.

Drifting och drafting

- När snakeing blivit passé

Fans av de tidiga Mario Kart-spelen minns säkert driftingen, eller snakeing som fenomenet kom att kallas till Mario Kart 64. Genom att hoppa till i en kurva börjar fordonet sladda och därefter styr du sladdvinkeln med handkontrollen. I N64-versionen kunde du få en liten raketboost genom att upprepade gånger variera sladdvinkeln inåt och utåt och denna teknik kom mer eller mindre att definiera spelet. Kunde du inte drifta var du körd i de högre motorklasserna.

I Mario Kart Wii är driftingsystemet omgjort och det spelar längre ingen roll om du varierar sladdvinkeln. I stället är det vinkeln i sig och tiden du driftar som avgör hur stark fartökning du får. Resultatet blir en mer pålitlig drifting. För den som bara vill köra utan tanke på drifting finns även ett nytt automatiskt läge där driftmöjligheten är borttagen, men i stället svänger du snävare.

Drifting ger fartkickar

Nytt till denna Wii-upplaga av serien är också möjligheten att drafta, det vill säga att köra tätt bakom en motståndare för att utgöra mindre luftmotstånd. Hänger du kvar i ett par sekunder får du en fartkick som tar dig fram och förbi den snopne motståndaren.

Wii Wheel inget annat än plastskräp

- Ska du spela på riktigt gör du det bäst med wiimote och nunchuk

Till spelet medföljer en plastratt, Wii Wheel, i vilken du fäster en wiimote. Ratten utgör sen en av de fyra kontrollmöjligheterna, men utan att tveka vill jag avfärda plastratten som meningslöst plastskräp, kul bara i några ögonblick för den oinvigde. Den duktige spelaren använder i stället wiimote och nunchuk, men äger du en Classic Controller eller en Gamecube-kontroll går även de att spela med.

Kontrollernas knappar används på olika sätt beroende på vilken kontrollmetod du använder, men wiimotens rörelsekänslighet används till flera saker. Håller du den som en ratt används den förstås i huvudsak till att styra, men genom att vicka kontrollen uppåt eller neråt när du kör båge så gör du en wheelie. Det finns också ett tricksystem, där du i samma ögonblick som du lämnar ett hopp och far upp i luften hastigt kan rycka kontrollen åt ett visst håll. Resultatet om du har bra tajming blir att din karaktär gör ett trick, vilket belönas med en fartkick när du landar på marken igen.