9 av 10 spelar inte klart
Första "Mafia" lade jag på hyllan efter idiotracet, "Guild Wars" är jag inte klart med än, det har "bara" gått fem år sedan det släpptes, sedan finns det en uppsjö av dåliga spel som inte är värda ens tid, det borde ha varit den korrekta frågan, spel som inte håller måttet, ska man slutföra dem?
På äldre dar har det blivit att man inte spelar klart spelen, endera är det för att spelen är sämre(vilket jag tvivlar på) eller så är det att man tröttnar fortare nu pga att man har mindre tid att spela, vilket gör att man glömmer kontrollschema, story osv. Har man varit med ett tag så blir ju även spelen väldigt tjatiga och repetetiva, hämta det, spring i en korridor, ta död på den osvosv. Sista rollspelet jag körde klart var FFVII efter det har jag inte kommit genom de första tre timmarna på ett j-rpg pga ren uttråkning, samma med DA, fantastiskt kul tyckte jag till en början, men man blev bra mätt på att hugga gråbruna gubbar en bit in i spelet. RDR, samma sak där, kul till en början, men sen BOOOORING, så då börrjade ja köra enbart huvuduppdraget för att få se slutet, men när man skulle jaga bort kråkor från en silo fick jag nog och traderade skiten. Min slutsats och egna iaktagelse är att det som håller är FPS MP och sportspel MP, direkt belöning och inget dravel, för det har jag inte tid med nu.
Styret upp och däcken ner
På äldre dar har det blivit att man inte spelar klart spelen...
Min slutsats och egna iaktagelse är att det som håller är FPS MP och sportspel MP, direkt belöning och inget dravel, för det har jag inte tid med nu.
På mina äldre dagar har nästan fps försvunnit totalt, näst intill förträngt faktiskt då tanken inte äns ploppar upp i skallen, mer story och rpgspel är vad som ger något... Dock köpte jag fear3 för 100kr och pinar mig igenom det endast för att se hur det slutar :/
Som yngre varvade jag nästintill varje spel på löpande band, dock finns inte den tiden längre och man får välja ut titlarna som verkar mest lovande, vilka inte är så många i min mening. Händer ofta att man startar något betydligt äldre spel man haft fina minnen ifrån, oftast är det ju dom man går & dagdrömmer om.
Kör oftast klart de spel som har en engagerande story, med vissa undantag. Som småbarnsförälder så har jag inte tokmycket tid över. Då kan det ta ganska lång kalendertid att klara ut ett spel, och om jag då känner att jag fått ut det jag behöver från ett spel och ett nytt spel lockar, då finns det risk att jag inte fortsätter.
Vissa spel återupptar jag efter en tid, men som någon sa tidigare, så är rollspel väldigt svåra att börja om med, därför har jag inte klarat ut Dragon Age.
Har inte avslutat Demons Souls heller, men det beror lite på svårighetsgraden (Maneater ) Fast Demons Souls skulle jag vilja avsluta, till skillnad mot Dragon Age.
Jag är riktigt stolt över att ha klarat ut Dead Space. Köpte det när det släpptes och spelade till 5:e nivån. Då tog mina nerver slut och jag gick över till något annat. Men för några månader sen så började jag om och avslutade det, och satan i gatan vad bra det spelet är.
Däremot så har jag köpt en massa PSN spel som jag bara spelat lite grann. Sådana mindre spel har jag mycket svårare att spela ut.
Det häftiga med det första "Dead Space" att det var så längt, när man trodde det var slut, hade man 10 timmar kvar att spela, det gjorde det intressant och mindre oförutsägbart än många andra.
Spelar sällan klart, då jag upplever att de flesta spel inte utvecklas. Det är mest samma form av action hela tiden. Storyn i många spel tappas även bort bland allt pangande eller vad man nu gör, så det känns som att spelet inte riktigt tänkts igenom. Jag spelar inte enbart för att få trycka på WSAD och klicka på musknappar, men även för storyns skull.
Finns inte det någon bra framförd story så är det som att läsa en bok med blanka sidor. Man tappar intresset...
Det är få spel jag spelar igenom... har ADHD å det gör spel JÄVLIGT svårt oavsätt hur roliga dom är så "hinner" jag ofta aldrig spela klart för jag börjar på annat hela tiden... Mina vänner tycker jag är dum i huvet när dom ser min spelsamling, jag har minst 16 spel på spelhyllan som är HELT oöppnade... jag ser nyheten att spelet är på g blir glad läser artiklar kollar filmer sen när spelet kommer så är jag glad påväg till posten sen total dör intresset när jag har den i handen. lägger den på hyllan för att spela igenom den "sen" :S bara 1-2 spel per år lyckas jag tvinga mig igenom från start till slut hehe tyvärr är det samma med film, böcker å flickvänner... jag kan inte lyssna eller koncentrera mig mer än 5 minuter åt gången för sen lessnar jag... tragiskt nog är det samma med sex haha
Varje dag suger på ett helt nytt sätt!
En liten side note: Spel jag klarar av å har lättar att spela igenom är PS3 Spel dvs konsoll... anledningen är att sitter jag vid datan vill min koncentration att jag "alt + tabar" hela tiden å sen glömmer spelet helt men på ps3an blir man mera tvingad att spela.
Varje dag suger på ett helt nytt sätt!
Det häftiga med det första "Dead Space" att det var så längt, när man trodde det var slut, hade man 10 timmar kvar att spela, det gjorde det intressant och mindre oförutsägbart än många andra.
Mindre oförutsägbart.
Att spela elektroniska spel är inte en mänsklig rättighet.
Slutade med singelplayer helt för några år sedan. Det sista jag minns att jag spelade till slutet var Bioshock samt Crysis... Har väldigt svårt att finna ngn. mening i SP, då jag vet att allt är scriptat och förutbestämt. Världarna upplevs aldrig som levande oavsett hur bra den grafiska biten än är. Numera spelar jag endast onlineshooters.
Antec Solo | Core2Duo E6600 | 1024x4 Ocz Gold PC6400 | Leadtek GTX260 Extreme | Hiper Type-R 580w | Samsung 940BW | MacBook
beror på vad man räknar som att spela ut spelet? för mig är det att klara spelet till 100%, men vet att många tycker att det räcker att klara ut storyn så har man klarat av spelet. Själv orkar jag kanske klara hälften av spelen till 100% och drygt 25% orkar jag inte ens klara ut storyn, ibland fastnar jag på en boss och börjar med ett nytt spel och glömmer då bort att fortsätta försöka klara bossen.
Brukar spela igenom det mesta jag köpt, både på PC och Xbox.
Ett av årets riktiga höjdare, Dead Space 2, körde jag igenom ett antal gånger på olika svårighetsnivåer, plus ett gäng timmar med träning på de lite knepigare partierna, för att till slut klara av det även i hardcore - något jag tänkte var "omöjligt" i början. Det ger en kul känsla helt enkelt när man bestämmer sig för såna små projekt och även genomför dem.
Samma sak gäller för andra hobbies, till exempel löpningen. Sätter upp mål för ett millopp eller ett marathon som känns rätt hårt, men sen är det bara att träna på och med tiden känns målet allt rimligare och till slut fixar man det. Egentligen är det väl inte målet i sig som är det viktiga, det är själva "resan" dit. Samma sak med spel.
Det beror helt på för mig. Jag tillhör den skaran som tycker mest om uppbyggandet av storyn, själva peaken då allt börjar accelerera mot slutpunkten är inte lika intressant. Det finns givetvis undantag, och det är de spelen jag spelar ut.
Ett exempel som är typiskt för mig är att jag räknar Morrowind som ett av de mest underhållande spel jag spelat, men jag har aldrig spöat sista bossen i det. Kringstoryn och utforskandet var helt enkelt det som fångade mig, och jag spelade det i flera månader med mods osv utan att en gång bry mig om slutet på den taffliga storyn