Witcher 3 VS Dark Souls och Bloodborne
Började äntligen spela Witcher 3 igår.
Bra spel, älskar stämningen och settingen och skönt rida runt i en öppen fantasyvärld.
Eftersom jag är en stor fan av Souls-spelen och Bloodborne, så började jag såklart spelet på svåraste svårighetsgraden och ville ha en ordentligt utmaning. Och det fick jag... men på helt fel sätt.
Har spenderat de senaste 2 veckorna med att grinda Dark Souls 2 - Scholar of the First Sin till PS4 och vant mig vid strider som är svåra, men rättvisa och med bra kontroll över karaktären. Våren gick åt till Bloodborne, som var ännu smidigare stridsmässigt.
Stridssystemet i W3 däremot suger getpung i jämförelse.
Segt, oprecist, svårt låsa in på fiender ordentligt, Geralt är efterbliven och stoppar undan svärdet automatiskt om fiender rör sig för långt bort och sen hinner inte dra fram den snabbt nog när de anfaller igen, går inte blocka pilbågsskyttar pga man är "inte i strid" när de för långt bort fast de kan skjuta en ändå osv.
Visst mycket av detta är nog bara en vanesak, men för mig gjorde det iaf att det kändes inte värt frustrationen att fortsätta på Death March utan bytte till Normal (vad det nu heter, Story and Board tror jag). Kanske ger Death March ett försök igen när vant mig vid att spela en pensionär istället för en smidig mördarmaskin
Nej, jag dissar inte W3. Det är ett jävligt bra spel. Men tyvärr har jag blivit spoilad med mycket bättre och smidigare strider i Bloodborne och Dark Souls 2 den senaste tiden.
Rekommenderar W3 åt alla som gillar RPG, det är klart värt att skaffa och spela. Men den har sina frustrationsmoment i min åsikt iaf
Jag kör på the witcher 3 högsta svårhetsgraden och tog mig ett tag att lära mig combat. Kör på högsta eftersome dark mode i witcher 2 var så enkelt. Kör Witcher 3 med kontroller som efterliknar dark souls http://www.nexusmods.com/witcher3/mods/11/? . Tar ett tag att lära sig witcher 3 och för att vinna strider måste man använda alla tricks i handboken. Förbereda med olja, bryggder och använda alla signs för att få övertag över fienden. Tycker definitivt att witcher 3 är en större utmaning på högsta svårhetsgrad än dark souls 2 (har bara kört tvåan). Fienderna attackerar ofta i grupp och bara några få slag dör man av. Det bli enklare när man får skillpoints men man måste vara noga med vad man investerar i då man endast kan ha någre aktiverade åt gången.
I dark souls 2 (tänker mest på heids tower of flames) var fienderna ofta långsamma och det var lätt att undvika ett slag genom att stå nära motståndarn då de inte kunde vända sig när de laddade upp ett slag. I witcher är det vanligt att möta en grupp med drowners som är snabba. Precis som i dark souls kan du lära dig fiendens attacker och hur man kontrar. Även ifall du är lvl 10 och de är lvl 4 dör du på några få slag.
Håller med om att det är irriterande när Geralt lägger undan svärdet när han tror att inga faror lurar. Ibland händer det att en kamp mellan mig och Geralt startar när jag vill ha svärdet man han inte vill, särskilt när jag strider på hästrygg. Men tycker det är relativt ovanligt.
Om du gör witcher på pc kan jag rekomendera att köra med din ps4 kontroll om du inte redan gör det. Jag använder mus+tangentbord för menyer och gwent och ps3 kontroll till freeroaming, combat och sånt.
Precis som de flesta svåra spel tar det ett tag att lära sig. Och man får spendera mycket tid att lära sig innan man fått in känslan. Tog 16 timmar för mig att få grepp om dark souls 2 (blev för övrigt lättare när jag fattade att man använde souls till att levla upp. Det är en kul historia!).
Till skillnad från Dark souls använder jag aldrig har lock on (R3). Då det inte finns någon fördel. 1v1 som i boxningsmatcherna kanske jag använder det men väldigt sällan.
PS
Kan rekomendera Axii som fungerar som en slags stun. Den har blivit min bästa vän särskilt mot specterse som blir osynliga. Alla signs är väldigt användbara och man måste lära sig hur man använder dem.
Hoppas du hittade något bra tips
Striderna är lite intressanta i Witcher 3. Jag älskar själva skillsystemet (även om jag tycker att man borde levla upp lite fortare, så att man hinner använda de bästa skillsen lite mer), men själva striderna som sådana kan jag hålla med känns lite oprecisa. Jag kan tänka mig att det känns ännu mera så om man kommer från Dark Souls-spelen. Det var någon månad sedan jag spelade något av dem senast, så övergången är inte lika stor för mig.
Med det sagt: jag gillar att alla fiender vevar på som om det inte fanns någon morgondag. Det är ett problem som jag har med flera spel - att de mest bara står i tur för att slå en, vilket gör att man lätt kan parera. DS är lite likadant, men där är de så farliga att det skulle bli helt omöjligt om striderna var lika kaotiska som de i Witcher 3.
Sedan beror det nog på hur man bygger sin Geralt. Jag fokuserade mycket på magi, och då tycker jag inte att det var riktigt lika farligt. Där handlar det mer om att skapa utrymme för en att hinna kasta magierna innan fienderna hinner klappa till en, än att försöka tajma blockeringar osv (som DS gör bättre).
Roligt nog kom jag aldrig in i magikastandet i Dark Souls. Det gick mycket bättre när jag sadlade om till bjässeriddare i stället.
Första gången jag testade Demon's Souls var precis efter jag spelat God of War 3. Testade en halvtimme, HATADE styrningen och stridssystemet och sålde spelet dagen efter. Men sen var jag ändå sugen på testa Dark Souls när det kom ut. Tog mig tid sätta mig in i det och älskade det. Köpte Demon's Souls igen och älskade det med.
Så att komma från "liknande men annorlunda" spel kan fucka upp en lite. Får ta mig tid att vänja mig vid Witcher 3 och sen försöka på svårare svårighetsgrad. Var väl prat om en NG+ DLC så får hoppas en sån kommer så kan köra igenom på svårare där sen om jag känner för det.