En hyllning till japanska rollspel

Persona 5. Där har vi undantaget till regeln att undertecknad inte klarar av JRPG:n. Ja, och Troubleshooter då, men det gjordes av en koreansk utvecklare så jag vet inte om det räknas eller ej!

Gillade också japanska rollspel förr när det var pixlar och low poly.
Men när det blev högre upplösning och allt började se ut som Anime började intresset falna, kanske kvaliten på spelen också?

Hur är Secret of mana remaken egentligen? Har kollat många ggr men aldrig slagit till. Hört så många blandade åsikter att man dragit sig för att inte vilja få en dålig upplevelse och dåligt minne av ett spel jag verkligen gillade på sin tid.

De var absolut bättre förr.

Det tråkiga är att om man spelar för storyns skull, så behöver man mer eller mindra kunna japanska idag för att få en autentisk upplevelse. Detta då "översättarna" tar sig enorma friheter med att skriva om och förvränga dialog till att passa sina egna sociopolitiska agendor, tyvärr.

Har du några exempel

Bara min åskit, men den remastern/remaken är sämre än orginalet. Ful och plastig grafik och inga förbättringar alls att tala om. Sedan får jag väl erkänna att jag aldrig gillat orginalet supermycket heller. Ett ok spel med skitsnygg pixelgrafik. 3/5. tacka vet jag FF6 & Chrono Trigger, det var grejer det.

Men annars var Trials of Mana (remaken av Secret of Mana 2) betydligt trevligare och snyggare! Om du ska testa nåt av dom så ta det först, klart bättre version.

"Japanska rollspel är trögstartade. De är bakåtsträvande och klischétyngda. De är omöjliga frisyer, stora svärd, större skor och minnesförlust. De är yrvakna hjältar, käcka sidekicks och svarta magiker"

Precis ovanstående mening som gör att jag inte vill/har tid/lust att spela just JRPGs. Önskar att intresset fanns, men om jag ser någon som spelar ett kräks jag lite i munnen hur dåligt/klicheartat/inte i min smak det är. (Endast min mening såklart)

Kul för er som gillar det att det kommer många nya / remakes / remasters av era favoritspel!

Jag introducerades till genren med Playstation Ett. Final Fantasy självklart, men också en del annat. Tröttnade fullständigt när jag insåg hur mycket mer jag uppskattade västerländska rollspel. Har försökt leta mig tillbaka under senare år. Kommer troligtvis aldrig bli någon storkonsument av genren igen, men Persona 5 och Tales of Arise har jag haft kul med.

FFVIII Remake + Rebirth samt Octopath Traveler II är de japanska rollspel jag hunnit med hittills i år. Älskar allihop. Är inte riktigt uppvuxen med genren utan fattat tyckte för den i vuxen ålder. Vill gärna prova Granblue Fantasy Relink snart och även Dragons Dogma 2 som väl dock inte riktigt går under genren med konventionella mått mätta.

Dragon Quest, Persona och Ni No Kuni är några andra exempel på serier jag spelat de senaste åren.

Den enda nackdelen för mig är att spelen ofta är extremt långa så när jag har begränsat med tid blir de ofta bortprioriterade till förmån för kortare spel.

Den var... helt okej! Det visuella är lite plastigt och blev lite grinig då de mer filmiska mellansekvenserna var tämligen få. Dessutom hade man helt plockat bort effekten när man sköt iväg sig med kanonerna. Buuu! Den där mode 7-effekten var ju riktigt najs. Jag tyckte dock om mycket av den nyinspelade musiken, även om det fanns ett par stycken som stack ut på ett dåligt vis. All in all: tre av fem-remake. Grunden är väldigt lik, och den är inte dum.

Medhåll gällande Trials of Mana. En betydligt bättre remake! Här fanns en större "effort".

Jag vet! Det är en tanke jag får ideligen men vet aldrig riktigt vart jag ska börja. Finns det nån "crash course"? Intensivkurs? Be my sensei! Känns som en dörr jag borde sparka in. Helst igår.

Also: en arbetsbild till den här krönikan släppte jag ganska snabbt.
Citat från Tomas: "Du ser för otäck ut."

Precis. Längden är både en styrka och nackdel skulle jag säga. Att bara mysa ner sig med, säg, Ni no Kuni är fantastiskt. Men man får ju prioritera bort massa annat. Kul ändå att du upptäckt genren i vuxen ålder!

Inte särskilt svårt att hitta, det har varit en pågående skandal i flera månader nu, särskilt i JRPG, manga och Anime communities.

Ett dagsfärskt exempel är kommande Eiyuden Chronicle.
https://deidetected.com/dei-detected/eiyuden-chronicle-hundre...
Gotta Protectors:

Ytterligare exempel:

https://nichegamer.com/like-a-dragon-infinite-wealth-english-...
https://boundingintocomics.com/2023/01/31/western-localizatio...

Det har blivit en ganska stor grej, i och med att översättarna har börjat gnälla om att AI hotar deras jobb, då AI modellerna generar resultat som försöker att behålla den ursprungliga innebörden i översättningarna.

Bara av bilderna att döma, vad dåliga översättningar. Hur kan det ens gå igenom? Första var ju tom onödigt dravvel?

Bra artikel!
Under snes och psx tiden fullkomligen åt jag jrpg.
Har så många fina minnen av alla spel från den tiden.
Allt jobb med att importera spel och få dom att funka på pal konsoler.
Bara att köpa en tv som klarade full rgb och 60hz för att slippa lira FF VI i svart/vitt.
Vilka minnen. 🙂
FF VII remake och Rebirth är båda mycket bra spel, men dom har inte lyckats fånga känslan från förr.
Vill hitta tillbaka till den tiden.
Hoppas verkligen på Eiyuden Chronicle, efter jag är klar med Rebirth.

Bra! Så får det bli. 🤝

Väldigt fint skrivet om en fantastisk genre som om man bara skrapar lite på ytan och ger lite tid ofta är helt briljant!

JRPG är också en av mina favoritgenrer. Började på PS1 med alla Final Fantasy spel och sedan gick jag tillbaka och spelade SNES-klassiker via emulering (eftersom guldkorn som FFVI och Chrono Trigger inte fanns i Europa på den tiden!). Det enda problemet är egentligen spellängden, det tog mig över hundra timmar att klara Rebirth så det blir inte så många per år.

Jag har inte sett mycket anime de senaste 20 åren eller så, men Neon Genesis Evangelion är ju i alla fall en klassiker! Men såg om Perfect Blue för nåt år sen, en psykologisk thriller som definitivt håller än.

On topic: jrpg är definitivt en av mina hemma-genres, också. Som liten pendlade jag lite mellan jrpg, wrpg och srpg. Väldigt mycket rpg blev det iaf, i alla dess former. Fortf nog favoritgenren, tillsammans med simulationsspel av olika slag.

Helt raka översättningar blir sällan bra, det är därför det kallas för localization snarare än translation. Sen finns så klart flera fall där lokaliserings-teamet gått helt bananas med att trycka in personliga åsikter eller onödiga skämt. Det är ju inte heller bra.

Lokalisering är skitsvårt, det gäller att hitta en bra balans. För rak översättning kan spelet bli torftigt eller (ironiskt nog) att vissa nyanser går förlorade pga olika kulturer mm mm. För "fri" lokalisering så riskerar ursprungsvisionen tappas bort längs vägen. Balans.

Legends of Localization är en utmärkt sajt om just utmaningarna med att lokalisera spel, främst från japanska till engelska.

Fast det han postade hade inget med svårigheter med direktöversättning att göra.
Var ju 100% "egna åsikter" intryckta.
Fattar inte hur det kan godkännas.
Har nog inte reagerat själv tidigare men detta var intressant ögonöppnare

ok det var ju lugnande besked så fall. Det stämmer med att jag inte kan hitta egna exempel. Men samtidigt brukar sånt gå över mitt huvud eller hur man brukar säkga

Ja att stoppa huvudet i sanden och avfärda allt som inte stämmer överens med ens världsbild, som "konspirationsteorier", går ju också att göra.

Jag var faktiskt noga meda att peka ut att detta är ett relativt nytt fenomen, i mitt ursprungliga inlägg. Därav termer som förr och idag.

Jag tycker inte de översatt bra förr i tiden heller. Det har ju kommit massa fan-patchar på gamla JRPG för att de är så dåligt översatta.

Sen blir det inte bra engelska av att översätta japanska direkt heller, det beror på kontext. Det viktiga är det är samma budskap.

I de här två exemplen skulle det nedre exemplet kunna vara att butiksägaren på andra sätt uttrycker sig att han vill gå sin egen väg, vilket han verkar göra då han har sin egen valuta. Det kan ju lika gärna vara att han är megakapitalist och kommit på ett smart sett att tjäna mer pengar genom att ha sin egen valuta, eller tro att han kommer göra det (se avsnittet från It´s Always Sunny in Philadelphia).

Det övre exemplet ser konstigt ut, den mellersta kommentaren verkar inte höra hemma i sammanhanget. De andra är olika översättningar av samma mening.
Min haltiga direkta översättning:
Roora- Den personen - var är han/hon? (på jättegammaldags språk)
Den andra personen - Han/hon är nästan där
- Samarbeta med honom/henne för att rädda det magiska landet.

Det är en kass översättning, men ville visa hur det blir om man bara direktöversätter - det är svårt att översätta nyanser och ton, ibland behöver man lägga till lite, men som sagt, meningen i mitten till höger ser bara konstig ut.

On Topic: Jag vill också spela JRPG:n. Men tycker de brukar lida av att överförklara allting hela tiden. Tycker både Anime och Spel var bättre på att inte göra det förr i tiden. Men den trenden kanske har svängt nu igen, och precis som du skriver Fredrik har ju även västerländska studios börjat göra "JRPG:n" som ser riktigt bra ut.
Har någon något tips på ett bra modern JRPG att försöka med för en som bara kört igenom de gamla på SNES och Gameboy?

Jag har haft spelet över helgen och kommit en bra bit eftersom jag backade det på Kickstarter. Det finns inget särskilt upprörande i någon dialog, exemplen som jag har sett som folk blir upprörda för är inte heller särskilt provocerande.

Tryckfelsnisse som har varit framme, skulle varit en länk, innan bilden som inte kom med, bilden är från Gotta Protectors.

Länk: https://deidetected.com/dei-detected/eiyuden-chronicle-hundre...