Tim Schafers #Broken Age har haft hela spelvärldens ögon på sig. Kraven har varit orimliga. Spelet som blev Kickstarterspelens genombrott har i kölvattnet fått oss att öppna våra plånböcker för #Pillars of Eternity, #Wasteland 2, Oculus Rift, #Planetary Annihilation och högvis med andra visioner.

För det är just vad de är: visioner. Även om många av dem gått från att vara abstrakta till konkreta var det på Tim Schafer de största förhoppningarna vilade. Om han nådde upp till dem? Nej, det skulle jag inte påstå. Faktum är att han överträffar dem. I och med detta drar vi en lättnadens suck. Kickstarter var inte luftslottet som sprängdes. Drömmen lever vidare och med en vecka som inkluderar Broken Age, #The Banner Saga och #Detective Grimoire är det nästan så att man vill nypa sig i armen.

Fredrik Eriksson,
Skribent


Broken Age Act I

"I slutändan måste jag konstatera att pengarna har varit välinvesterade. Den första akten av #Broken Age är ett fyratimmars koncentrat av drömsk kärlek och charm, författat av en van penna med enorm känsla för tajming och humor. Broken Age är inte haha-roligt, utan underfundigt. Och framförallt audiovisuellt rörande. En lekfull harmoni av bild och ljud. Jag känner mig inspirerad, och med nyvunnet förtroende för Tim Schafer och #Double Fine ser jag med tillförsikt fram emot den andra akten."
Läs hela recensionen

Victor Leijonhufvud
[score=5;l]


The Banner Saga

"Emellanåt kan jag dock sakna liv i bildspråket. Stilen bjuder in till dramatiska scener men allt som oftast står karaktärerna rakt upp och ner. Skeendena förklaras istället i textform. Men till spelets försvar har det ett välskrivet och fantastiskt manus. Berättelsen förför och drabbar mig med vändpunkter som får de isiga backarna att te sig som rena rama bergochdalbanor. Stoic har själva sagt att de siktar in sig på Game of Thrones-publiken. Det lyckas de med. Svek, blod, drama och ångest samsas alla under #The Banner Sagas döda solsken. Och vet du vad det bästa är? Detta är första delen av en storslagen trilogi. Solen må ha stannat men vandringen har bara börjat." Läs hela recensionen

Fredrik Eriksson
[score=4;l]


Detective Grimoire

"I #Detective Grimoire får man följa mannen med samma namn i hans uppdrag att lösa ett mystiskt träskmord. Träsket råkar även vara en turistattraktion och ett näste för allsköns konstiga personer. Det gäller att förhöra dem, hitta bevismaterial i miljöerna och hjälpa Grimoire – som inte alltid har alla hästar i stallet – att komma fram till slutsatser. Spelet är dessvärre lite för linjärt och enkelt. Men det är något jag för det mesta glömmer bort när jag uppslukas av den riktigt mysiga stämningen."
Läs mer i veckans mobilsvep

Kerstin Alex
[score=4;l]


Lost Toys

"Man får bara ett få antal snurr på sig. Löser man det inte på dessa måste man i princip börja om från början. För egen del är pusslen väldigt enformiga och nästan enbart frustrerande. Men när jag väl får ordning på en leksak och den transformeras till det den en gång var kan jag inte annat än känna en varm känsla av triumf och glädje. Även om det inte faller mig i smaken är det ett vackert spel, och definitivt något att spana in om man är en tålmodig Rubiks kub-älskare."
Läs mer i veckans mobilsvep

Kerstin Alex
[score=2;l]


Dokuro

"Skelettet är ingenting i hennes ögon, tills det att han dricker en blå dryck som gör honom till en snygg prins. Utöver detta är svårighetsgraderna mellan banorna väldigt obalanserade. Där den ena tar under en halv minut att klara och nästa känns omöjlig att ta sig förbi. Och pusslen är stundtals understimulerande, som att dra stora trälådor fram och tillbaka, stundtals frustrerande ologiska. Spelet frambringar lite skratt ibland. Jag blev till och med rörd vid några tillfällen. Men jag har riktigt svårt att förstå varför #Dokuro blev så omtyckt när det släpptes till Vita för något år sedan."
Läs mer i veckans mobilsvep

Kerstin Alex
[score=2;l]


Metal Gear Rising: Revengeance

"Det är tur att spelets andra del, actionfesten, fungerar mycket bättre. Att slafsa upp en korrumperad cyborg-snut så inte ens hans mamma känner igen honom skänker tillfredsställelse av den morbida sorten. Att rusa över en kollapsande bro och undvika de förödande explosionerna är en hisnande upplevelse. Dessutom fungerar det bra att lira med mus och tangentbord, om man bortser från att kameran ibland har en tendens att fokusera på helt fel saker. När man står där med det blodiga svärdet i hand förstår man att #Platinum Games och #Kojima Productions kan det här med snabba strider och rafflande bossfajter, trots att de inte riktigt kan förklara varför vi slåss." Läs hela recensionen

Mattias Frost
[score=3;l]


Oceanhorn: Monster of Uncharted Seas

"Men nästan alltid är #Oceanhorn en tunnare kopia Zelda. Det är bra men inte bäst, habilt men inte omistligt. Att nå upp till världens bästa äventyrsserie är å andra sidan att begära för mycket. Men om finnarna fortsätter sin resa över de färggranna haven vill jag se mer mod och en egen identitet. För under alla plagiat och trötta hyllningskörer finns ett hantverk med potentialen att växa. Låt den göra det."
Läs hela recensionen

Fredrik Eriksson
[score=3;l]


Consortium

"Men jag är ändå glad att jag tog mig tid att spela igenom det. Det är en unik upplevelse, full av (ofta) välskriven dialog och karaktärer man faktiskt börjar bry sig om. Nu kan jag knappt vänta på del två (som inte kommer förrän 2015) och tre – jag måste verkligen veta hur det går! Jag är kluven inför att att rekommendera ett spel med så uppenbara tekniska problem. Men spela det ändå, håll fingrarna borta från alt-tab, spara ofta och hoppas på patchar. Jag är glad att jag hittade denna pratglada lilla upplevelse, och det tror jag att du också kommer att vara." Läs hela recensionen

Mats Nylund
[score=3;l]


Within Deep Sorrows

"#within-deep-sorrows|"Within Deep Sorrows" är ett otroligt buggigt, ogenomtänkt och fantasilöst indieskräckspel. Med oprecis kontroll, luddig vägledning och pausskärm som mer än gärna fryser fast. Jag skulle kunna beklaga mig över detta och säga att det ändå hade potential. Men det gör jag inte. För redan i den inledande texten insåg jag att spelet saknade även det." Läs hela recensionen

Kerstin Alex
[score=1;l]