Sommarlovsmorgon, jag är lite kär
Sommarlovsmorgon är ju en klassiker för alla som vuxit upp i Sverige. Själv minns jag med glädje stunderna när jag satt med min syskon (främst lillebror) och väntade på att att det skulle dra igång vid 9-tiden. Den sista kvarten var det ju radioteatern som underhöll vilket var en höjdare i sig. Hur kul det än var då så växte man ju emellertid ur det där. Doktor Snuggles varminte kul efter X antal år och programledarna framstod som allt löjligare ju äldre man blir.
Därför kan jag inte ens minnas senaste gången jag såg på ett helt Sommarlovsmorgonsprogram men det har jag ändrat på nu i dagarna tack vare mina brorsdöttrar. De är ju i en rätt perfekt ålder för att uppskatta det och nu när de precis som jag hälsar på hos sin farmor och farfar så har jag fått en perfekt ursäkt att se hur det är nu nästan 20 år efter man själv såg på det.
Så vad tycker jag då om det? Jo i grund och botten känns det inte som om det är så mycket som ändrats. Självklart är programmen inte samma på den gamla goda tiden. Bröderna Dahl har bytts ut mot ett gäng barn som är fast på en öde ö efter en plankrasch (Lost från sju år) och Snuggles har ersatts av någon serie om en ödla som ser ut att vara inspirerad av Ice Age. Mellan dessa är det ju sedan fyllt med tävlingar, övningar och annat skoj som leds av programledarna precis som det var på min tid.
Upplägget har alltså inte ändrats så mycket och det känns rätt vettigt. Nu är ju inte programmen så fängslande för mig men för barnen måste det vara underhållande och framförallt bra jämfört med att titta på Nickelodeon eller Disney Channel dagarna i ända. Det finns emellertid något eller snarare någon som fängslar mig och det är programledaren Malin Olsson. Maken till drömtjej (se bilden ovan) får man ju leta efter, det är ju nästan så att man är lite småkär och så var det väl inte riktigt när det begav sig
