Att misslyckas är rätt!

Hur svårt ska ett spel vara lagomt svårt? Jag menar, om jag är så pass bra att jag klarar ett spel utan att dö är det väl skitballt? Eller är spelet för lätt då? Förutsätter man att man måste misslyckas ett par gånger för att spelet ska vara svårt nog? På något sätt känns det fel, men ändå rätt. Jag menar, i fotboll så vill man ju knappast förutsätta att man släpper in några mål för att veta att motståndarlaget är tillräckligt svårt? Eller?

Misslyckandet är många gånger en del av själva spelupplevelsen, även när det inte är en tävling (t ex CS). Man vill veta att spelet är lite för svårt först, och när man har tränat några gånger så övervinner man hindret! Framsteg är ju en vital del dataspel. Å andra sidan så måste man inte designa ett spel med fatala misslyckanden. LucasArts äventyrsspel skulle vara katastrofalt dåliga om man kunde dö. Eftersom man inte kan misslyckas fatalt så uppmuntras man ju att göra precis allting och utforska precis allt. Såna spel tycker jag mycket bättre om. Nu har jag i och för sig svårt att föreställa mig hur en shooter kan göras utmanande utan att man kan dö...

#blogg