Evolutionen går med rasande fart i spelbranschen. Och det är inte bara spelen som utvecklas, också speljournalistiken har gått framåt. Tror du oss inte? Johan Martinsson har satt sig på biblioteket och grävt ner sig i hur det skrevs om spel i dagspressen på 90-talet. Han kom tillbaka med 20 oemotsägliga bevis på att något faktiskt har hänt.

1. The Super Computer

”Nintendos senaste uppfinning, ’The Super Computer’ är inte bara en speldator du kopplar in i TVn utan samtidigt en avancerad persondator som kan kopplas ihop med CD-spelare, laserskivspelare, modem och andra datorer. Spelandet blir en totalupplevelse med stereoljud, ljus och bild på samma gång.”
Expressen, 1991-05-26

Mycket kuriöst detta. Vad var det för Nintendo-superdator som Expressen hade snokat upp info om? Kommer vi någonsin få veta? Övrig reflektion: bild och ljus på samma gång! En totalupplevelse indeed.

2. Kriteriet "bra"

”Ubåtsspelet är bra eftersom du kan flytta din egen båt”

Expressen, 1991-11-04

Ja, vad mer kan man rimligen begära av ett bra ubåtsspel? Nyutkomna Game Boy-titeln Radar Mission var det som recenserades.

3. TV-CD-Speldator

”I Japan lanseras nämligen i april en ännu mer avancerad TV-CD-speldator, WonderMega, med bl a animerad datagrafik där användaren själv kan skapa egna handlingar.”
Dagens Industri, 1992-03-25

Vilken fantastisk teknologi framtiden än har i sitt sköte så vågar vi härmed deklarera att INGENTING någonsin kommer att bli lika häftigt som en TV-CD-Speldator med animerad datagrafik där användaren kan skapa egna handlingar. Ingenting!

WonderMega – konsolen som markerade spelindustrins absoluta peak i mars 1992.

4. Sonic definierar TV-spel

”Mesta spelen just nu är Segas hockeyspel och Sonic som är ett mer traditionellt TV-spel med konstiga figurer som ska ta sig fram.”
Expressen, 1993-03-14

”Konstiga figurer som ska ta sig fram” = något loj definition av begreppet TV-spel, får vi nog säga.

5. 90-talsnördarna

”Precis vad alla freaks vill ha.”
Expressen, 1993-10-08

Rubrik ovanför Expressens recension av SNES-shootern Axelay. Vi skulle vilja ta tillfället i akt och orera lite om begreppet ”freak”, och den omvandling det har genomgått. På 90-talet användes det nämligen på ungefär samma sätt som ”nörd” används idag. Man identifierade sig själv med begreppet. Man var ett stolt freak. Folk gick runt och sa ”freak” till varandra som om det vore den naturligaste saken i världen. Men skulle du kalla någon för ”ett freak” idag? Vore inte det som att säga ”Ifall detta hade varit slutet på 1800-talet så hade du ägts av en cirkus som hade visat upp dig mot betalning, och folk hade rest från när och fjärran för att få skratta åt dina skrattretande kroppsliga defekter.” ? Jo, det vore det. Härmed är denna utläggning över.