1989. Berlinmurens fall skulle markera historiens slut, då den västerländska liberala marknadsekonomin så slutligen hade segrat. Så blev det naturligtvis inte. Konsumtionssamhällets allt brantare behovstrappa och västerlandets egoistiska girighet lämnade liksom inte något rum för lugn och ro. Varje ny konflikt grundas i bristen på naturresurser och råvaror för att upprätthålla en hög levnadsstandard för en liten minoritet. Den som sitter på oljan, diamanterna, coltanet och vattnet är den som har makten. Åtminstone tills det kommer någon annan som packar tyngre vapenkraft.
Nytt år, nytt Call of Duty – men allt är inte riktigt sig likt.
Idag oroas vi över resultaten av en boomande kinesisk ekonomi och vad som ska hända när efterfrågan på ytterligare en miljard läsplattor och stadsjeepar plötsligt blir till en realitet. För att du och jag ska kunna spela krigsspel på en högteknologisk tv-spelskonsol krävs det att någon annan får stenlunga i ett smutsigt dagbrott fullt av Rare Earth Elements. Vad händer om den balansen rubbas och tyngdpunkten flyttas österut?
Spola framåt ungefär 13 år framåt i tiden och det är precis vad som hänt. Centrala Los Angeles är slitet i stycken. Motorvägar ligger söndertrasade över varandra, med armeringsjärnen spridda som sargade tarmar ur betongfundamenten. Över vägbanorna har personbilar trasats sönder och skyfflats upp i högar mot varandra. Några civila människor syns inte till, men spåren efter dem finns över allt. Himlen färgas svart av skenande robot-droner, obemannade flygfarkoster bestyckade med massförstörelsevapen, samtidigt som den amerikanska presidenten befinner sig i en flyende pansarbil. Inte nog med att världsordningen är ställd på sin ände, i en allt mer automatiserad framtid har sårbarheten för välplanerade cyberattacker blivit allt mer trängande. Så till den grad att en ensam man nu sitter med kniven mot strupen på världens alla viktigaste ledare.
Los Angeles innan smällen
Bara någon timme tidigare har jag passerat över samma motorvägar för att komma till #Treyarchs högkvarter i Santa Monica. På sandstranden knappt ett stenkast bort trängs män i bar överkropp med tuggummituggande rullskridskotjejer och patrullerande Baywatch-bilar. Ingen har en aning om att Dave Anthony, Mark Lamia och de andra på Treyarch skissar på Los Angeles – kanske hela världens – framtida undergång.
Black Ops 2:s framtid är inte odelat positiv. Fråga Los Angeles om 10-15 år.
Men innan de visar oss gameplay från #Call of Duty: Black Ops 2 ser de till att måla upp en tydlig bakgrundsbild för oss. Lamia börjar i det kalla kriget som original-#call-of-duty-black-ops|"Black Ops" så skickligt dansade in och ut ur. Det fortsätter in i en teori om hur jakten på olja fram tills nu varit roten till allt ont. Tar ett snabbt avstamp i drone-presidenten (som han kommit att kallas efter att han satsat stora pengar på utveckling och användning av drones) Obamas förkärlek för distanskriget, studsar via den planerade mjukvaruormen Stuxnet – som skapades för att sabotera iranska kärnkraftreaktorer – och vidare in i framtiden. En framtid där svåråtkomliga men livsnödvändiga mineraler (kallade Rare Earth Elements) skiftat maktordningen i favör för det snabbt växande Kina.
