Recension
Assassin's Creed III: Liberation

Recension
Assassin's Creed III: Liberation

Assassin's Creed III: Liberation

Av 2012-11-09 15:00

Genre: Action, Stealth, Äventyr
Testplattform: PS Vita
Utgivare: Ubisoft Entertainment
Utvecklare: Ubisoft Sofia
Releasedatum: 2012-10-31

För första gången någonsin har ett bärbart Assassin's Creed all potential i världen att nå upp till de stationära giganterna. Är Aveline en ny Ezio?

Fransk-indianska kriget ägde rum mellan 1754 och 1763 och är ett stycke historia som hade stor betydelse för utformningen av den nya världen. Fransoserna, allierade med olika indianstammar, och britterna var maktgiriga och ville båda erövra så mycket mark som möjligt. Trots en fruktsam start var det till sist Frankrike som drog det kortaste strået, varpå de tvingades lämna ifrån sig flera landområden.

La Nouvelle-Orléans, mer känt som New Orleans, och hela franska Louisana väster om Mississippifloden var ett sådant. Som kompensation för att Spanien, en fransk bundsförvant, förlorat Florida till britterna överläts den franska kolonin till spanjorerna. Och det är i ett spansk-franskt New Orleans under åren 1765 till 1780 som större delen av Assassin's Creed III: Liberation äger rum.

http://www.fz.se/bilder/?id=694060
Ubisofts assassin-tolkning av New Orleans är ofta slående vacker.

Mindre kända Ubisoft Sofia träffar rätt med stora delar av sin vision. De lyckas måla en överskådlig bild av klasskillnaderna, där propra damer med sin fransk accent och sina eleganta parasoller lever sida vid sida med slavarna från Afrika. New Orleans är i seriens mått inte stort men rymmer desto fler vackra vyer. Och allt bärs upp med stolthet av Aveline de Grandpré, en kvinnlig assassin med rötter i båda världarna. Hon är intressant, trovärdig och har till och med valt bort den utnötta assassinhuvan till förmån för en moderiktig hatt.

Lady in disguise

Klädvalet spelar roll under äventyrets gång. Tack vare sitt kulturella arv klarar Aveline av att smälta in överallt. Klädd som en slav infiltrerar hon en plantage och som en nobel lady charmar hon vakter för att få sin vilja igenom. De fysiska förutsättningarna ändras också. I långklänningen är det stört omöjligt att klättra bland träden i träskmarkerna utanför staden, där är det ett måste att komma klädd som assassin eller slav. Det här öppnar upp för intressanta taktiska val, därför är det synd att du sällan får välja kostym efter uppdrag. Särskilt i början tenderar spelet att tvinga mig bära överklassklänningen till leda.

http://www.fz.se/bilder/?id=694061
Att paddla med den bakre pekytan är klumpigt. Använd knapparna istället.

Trots story- och spelmässiga grunder som lovar mycket blir äventyret sällan så engagerande det kunde varit. Historien stressas fram och de intressanta mötena med guvernörer och snorkiga assassin-ledare blir sällan mer än stämningsfulla kulisser. Här finns ett frö till en vacker kärlekshistoria, men den berörs flyktigt. Sedan har vi Avelines brokiga livshistoria. Vid ung ålder övergavs hon av sin afrikanska mor, en före detta slav, och har vuxit upp hos sin far, en rik handelsman från Frankrike och sin styvmor, en modernt tänkande kvinna som gör vad hon kan för att stävja orättvisor. Jag vill se mer av dem, djupdyka bland de trovärdiga karaktärsporträtten. Istället lär jag aldrig riktigt känna dem och vändpunkterna – som är menade som riktiga "åh, fan"-ögonblick – lyfter aldrig.

Lyckligtvis är kontrollen nästan alltid välsvarvad. Att springa längs hustaken i nattens New Orleans är vackert och striderna känns spektakulära. Men ännu en gång grumlas de välmenande grunderna bitvis av andra distraktionsmoment. Vita-funktioner, som pekytor och gyro-minispel är bedrövligt frustrerande. Tack och lov ser vi dem inte så ofta. Det samma kan inte sägas om uppdragen. Flertalet sådana, som väl får anses som en av de viktigaste delarna, är repetitiva och sällan storslagna. Ofta springer jag från punkt A till punkt B, utför en enkel handling, för att sedan springa vidare till punkt C. Min drivkraft är belöningen – de få, välspelade mellansekvenserna – när det istället borde vara den rika uppdragsfloran. På det stora hela är upplevelsen jämntjock; få dalar, men dessvärre lika få toppar.

http://www.fz.se/bilder/?id=694058
Klädd i assassin-kläder väcker Aveline uppmärksamhet – men sällan bra sådan.

Men ingenting kan ta ifrån Liberation sin vackra inramning. New Orleans är skönt för ögat och träskmarkerna utanför är en otippad nedslagsplats för serien. Jämfört med tidigare bärbara delar är detta rentav himmelskt. Men eftersom PS Vita är ett kraftfullt stycke hårdvara är det omöjligt att inte ställa Aveline bredvid Altaïrs, Ezios och Connors stora äventyr. Dithän når inte vår kvinnliga assassin. Men hon gör ett gott jobb som komplement till Assassin's Creed III.


FZ:s betyg: 

 Bra

Vacker och intressant ramhandling
Stilig tolkning av New Orleans
Aveline är en karismatisk frontfigur
Historien uppnår inte sin fulla potential
Många mediokra och få episka uppdrag
Bedrövliga Vita-funktioner

Hämtar priser från Prisjakt.nu ...

Priser från Prisjakt.nu Prisjakt.nu
Trailer
Bilder
Kommentarer
Kommentarerna nedan skrivs av läsarna. Här gäller inte det utgivaransvar som finns på FZ.se. Läs våra regler.
Skriv kommentar
Sortering:
Karmafilter:
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.
Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
Detta innehåll är skapat av FZ:s medlemmar.
FZ