Nå, jag tycker ju självklart att min recension är viktig, men ingenstans inbillar jag mig att den avgör värst mångas köpval. Däremot kanske att den påverkar en del spelares förväntan, att de till exempel blir mer förberedda på en svagare story än utlovat och att Bungies snack om att spelet är lika roligt att spela själv som tillsammans med andra inte riktigt stämmer. Gott så. Att mina betyg ska påverka affärsrelationer mellan förlag och spelutvecklare känns bara obehagligt och konstigt. Jag vill inte Bungie något illa, jag vill bara säga vad jag tycker. Jag vill inte vara en del av deras ekonomi eller affärer.

Recensioner har dessutom sedan länge sin centrala plats på spelsajter och i spelmedia. Det är där läsare möts i diskussioner om spelen – och recensionerna. Så är det och så kommer det att förbli, om än möjligen i mindre omfång. Just för att det nu finns så många alternativa forum. För den som verkligen gillar Payday 2, som spelar det massor och därmed känner spelets detaljer som bara överlåtna fans gör, finns ju mer att hämta i användarrecensioner och forumtrådar i Payday-forumet på Steam än här på FZ eller genom att snacka med mig på Twitter. Det kan man ju också göra, men där kommer aldrig detaljprat om nya vapen eller andra intrikata nyanser av spelet att dryftas.

Jag har frågat även andra spelutvecklare om de här sakerna. En klar frustration märks. Till exempel har snittbetygen (äntligen!) börjat sjunka. Den tid då 60 betydde skitspel, 70 knappt okej och en 80 godkänt är på väg att normaliseras mer; idag är 70 ungefär vad 80 var i mitten 00-talet. Redan där har ju systemet börjat vackla; Bungies avtal är från 2010, och det var betydligt lättare att få 90 då än nu.

Snittbetygen har börjat sjunka. Surt för Bungie med bonusavtal från 2010.

Men frustrationen gäller också alternativen. Med andra ord, hur ska man mäta kvalitet istället? Trots alla sina brister har Metacritic ändå varit ett tillgängligt mått på det. Idag använder många studior, särskilt internstudior inom större förlag, det därför som just ett av flera kvalitetsmått – men inte som ett avgörande mått för bonusar. Istället försöker man utveckla system för att läsa av vad konsumenterna i stort tycker. Där har man än så länge ytterst rudimentära system (som likes på Facebook-sidor), men de kommer garanterat bli mer sofistikerade. Alltså sätt att samla in åsikter och tyckande på bred front från spelare, sedan sålla i dem automatiskt för att se vad folk egentligen tycker. Ingen lätt sak att göra, det fattar alla. Men bara att industrin går åt det hållet är ju intressant.

Mig gör det inget, för jag tycker inte recensioner ska ha den plats de haft i spelvärlden.

"Jag ansvarar allra mest inför mig själv, att jag kan stå för det jag säger."

Min roll som journalist och kritiker är att skriva och berätta för mina läsare och tittare. Min uppgift är att försöka förstå saker, att inte bara nöja mig med vad vare sig spelutvecklare eller spelens fans säger, utan att så långt som möjligt bilda mig en alldeles egen uppfattning – och sedan berätta om den på ett bra, tydligt och fängslande sätt. Jag ansvarar allra mest inför mig själv, att jag kan stå för det jag säger. Egentligen är det ovidkommande vad spelindustrin, kollegor eller ens mina läsare och tittare tycker, så länge jag står sann inför mig själv. Att det sedan gäller att uttrycka detta begripligt och intressant är en annan sak, det handlar om yrkesskicklighet.

I den kompetensen ingår också insikten om att inte alla måste tycka som jag. Att jag står sann inför mig själv är ju inte detsamma som att det jag anser om ett spel är Sanningen.

Allt annat än detta överlåter jag mer än gärna till fansen och spelutvecklarna själva.