Stage Devil-gitarren är ett tyskt påfund. Det märks på produktens slogan "Rock the systemz". Bara i Tyskland (och Lunarstorm?) tycker de fortfarande att det är coolt att ersätta S med Z i slutet av ord. Men idén i sig är bra. En tv-spelsgitarr som fungerar för flera spel och konsoler – mycket smidigt.

Gitarren i sig är byggd i väldigt lätt, svart plast, med alla vanliga gitarrdetaljer påbyggda – tio färgglada greppknappar på halsen, anslagsknapp, styrkors, tremolo-spak och en 5-vägskontakt. Plus standardknapparna select, start och portknapp, förstås.

Men den lätta plasten känns väldigt billig. Att den är just billig märks när jag ska öppna batteriluckan för att se om gitarren är fulladdad - plasten spricker. Min splitternya tv-spelsgura är således numera handikappad och omplåstrad för att inte falla i bitar. Billig känns även designen. Inget flådigt, rätt liten i storlek och en rätt ful form är vad du får. Inga färger, inget extra. Tråkigt.

Men design och kvalitet åt sidan – Stage Devil fungerar finfint när du väl börjar spela. Såväl Guitar Hero- som Rock Band-spelen känner lätt av gitarren både till PS2 och PS3. Den trådlösa tekniken tillåter spelaren att stå 10 meter från konsolen och lira, även om du oftast inte är så långt från tv:n. Spelmässigt sätt är det inget eller väldigt lite som skiljer denna yxa från de du får med i de officiella spelen.

Det är först när du kopplar in gitarren i PC:n (efter drivrutinsinstallationen, förstås) som ett par problem uppstår. Lättfixade problem, men ändock. De enda spel som finns (jag hittar inga annat i alla fall?) till PC i genren är #Guitar Hero 3 och finska gratisliret #Frets on Fire, som är en rak ripoff av Guitar Hero, fast egentligen utan spelmoment förutom att spela låt för låt. Dock är låtbiblioteket – som välvilliga människor runt om i världen skapat – massivt, och innehåller alla tidigare melodier från både Guitar Hero- och Rock Band-spelen, och mer därtill.

Problemen som uppstår är oftast av upplösnings- och kortkommando-karaktär. Det sistnämnda uppstår om du har kortkommandon för Stickykeys och Filterkeys påslagna, eftersom gitarrens knappar fungerar som vissa tangenter på ett tangentbord – där shift är en av dem. Men sånt är ju bara att slå av – ett i-landsproblem som högst, alltså. Får du bort dessa små hinder går det finfint att spela även Frets on Fire.

Kortfattat är Stage Devil en godkänd produkt som uppfyller sitt ändamål. Dock inte med några flygande färger, som amerikanarna skulle säga. För drygt 600 kronor, som paketet förväntas kosta, bör du verkligen vilja spela alla tre spel för att ha användning för denna fula gura.

» Hemsida