Saknar linjära spel
Ojoj vad länge sedan man petade ner något här, men har man inget viktigt att säga så kanske man ska vara tyst och tänka ut något intressant istället? Nu har jag något iallafall!... Typ?...
Körde just genom Dishonored för tredje gången nyligen inför tvåans kommande release.(Very Hard, Mostly Flesh And Steel och Ghost! *Skrytpoäng*) Var aningen rädd att gå tillbaka till spelet då det var ett par år sedan jag sist rörde det, var rädd att min hjärna hade förvrängt det med överhype, då jag tycker detta är ett av dom bästa spelen jag någonsin har kört. Jag blev glatt överraskad då spelet nästan var roligare än vad jag minns det, men det kan ha mycket att göra med vad jag har spelat innan jag gick tillbaka till detta. Fallout 4, Arkham Knight, Metal Gear Solid 5 och Witcher 3 är spel som ätit upp min tid senaste året. Gemensam nämnare: Öppen värld.
Jag tror jag undermedvetet hade bara accepterat att alla spel nu ska vara så, stora världar med storys och sidequests som tar hundratals timmar att ta sig genom, med spelmekanik som knappt rör sig en millimeter under spelets gång trots uppgraderingsträd som lovar annat. Mina 3 playthroughs på Dishonored har tagit mig totalt 25 timmar (rushade rätt mycket sista) och dom var nervkittlande hela vägen genom varje gång! Nu är jag 44 timmar in i Witcher 3 och börjar vara ganska less, finner mig rätt ofta att jag skippar dialog bara för att nöta genom spelet snabbare, massor med dötid mellan questmarkers och massor med contract-grindande för att få ihop pengar till en någourlunda uppsättning gear. Är det verkligen definitionen av underhållning?
Hela grejen kan ju vara mitt eget fel då jag inte är den typen av spelare som lever sig in som karaktären man spelar, utan ser hellre mig själv som direktören som styr skådisar på en scen, om det går ihop? Medan andra spelare ÄR karaktären dom spelar, då kan den öppna världen ge dom mer inlevelse kanske? Hursomhelst, har inget emot Witcher 3 eller spel med öppen värld egentligen, men när det känns som spelet bara är gjort för att suga upp maximalt med tid istället för att vara en tajt och väl ihopsatt upplevelse som kan vara värd att spelas om så blir jag bara uttråkad och droppar oftast det för något annat förr eller senare.
Ursäkta detta aningen meningslösa gnäll om nuvarande speltrender, känner någon likadant som mig och föredrar spel som inte tar större delen av ett år att få sig genom? Kleta gärna ner en kommentar! Nu vet jag ingenting om Dishonored 2 (Mediablockar, vill inte spoila upplevelsen.) och hur det spelet är konstruerat återstår att se i november! Riktigt taggad!
Open world har blivit ett modeord, och ofta används det i tron att det automatiskt gör ett spel bättre. Faktum är att open world är svårt att göra rätt. Det kräver en bra balans mellan yta, innehåll och variation. Vissa spel, t.ex Witcher 3, lyckas med det.
Håller med helt och hållet. Tar hellre ett spel som tar 8 timmar att klara som är bra hela vägen än ett som tar 40 timmar där blir långdraget, vilket det ofta blir. Sen det här med att spela en karaktär och leva sig in. Jag har ofta betydligt lättare att leva mig in i ett spel som är hårt scriptat och styrt jämfört med ett som är fritt. Tror inte jag ser total kontroll över min karaktärs öde som ett krav för att leva sig in. Däremot så är det mycket som kan hända i ett fritt spel som tar mig ur den där bubblan eftersom de aldrig (åtminstone har inte jag stött på något) kan vara lika tighta som ett mer linjärt spel.
Kan ju bara ta exemplet som jag tänkte på igår när jag spelade dragon age 3 där mina stödkaraktärer helt plötsligt försvinner när jag hoppar upp på min häst, eller det faktum att jag kan bära runt på hur många vapen som helst utan att det syns på min karaktär. Uncharted är typexemplet för mig på det motsatta. Minns första gången jag spelade ettan när Nathans kläder blev blöta upp till den punkt dit vattnet sträckte sig när man vadade igenom flod, eller hur han på ett väldigt naturligt sätt lägger en hand på bergsväggen när han går igenom en grotta och handen följer väggen hela vägen helt perfekt. Den är inte 5 millimeter ifrån den eller 5 millimeter in i väggen, utan den ligger där som klistrad.
Såna saker är svåra att få till i ett öppet spel eftersom det av naturen är så mycket att hålla koll på och skulle man få till samma detaljrikedom skulle spelet aldrig bli klart.
Men med det sagt så gillar jag båda delarna, men jag har lite svårt för den trend eller vad man vill kalla det där öppenhet och spellängd är det viktigaste.
Håller med helt och hållet. Tar hellre ett spel som tar 8 timmar att klara som är bra hela vägen än ett som tar 40 timmar där blir långdraget, vilket det ofta blir. Sen det här med att spela en karaktär och leva sig in. Jag har ofta betydligt lättare att leva mig in i ett spel som är hårt scriptat och styrt jämfört med ett som är fritt. Tror inte jag ser total kontroll över min karaktärs öde som ett krav för att leva sig in. Däremot så är det mycket som kan hända i ett fritt spel som tar mig ur den där bubblan eftersom de aldrig (åtminstone har inte jag stött på något) kan vara lika tighta som ett mer linjärt spel.
Kan ju bara ta exemplet som jag tänkte på igår när jag spelade dragon age 3 där mina stödkaraktärer helt plötsligt försvinner när jag hoppar upp på min häst, eller det faktum att jag kan bära runt på hur många vapen som helst utan att det syns på min karaktär. Uncharted är typexemplet för mig på det motsatta. Minns första gången jag spelade ettan när Nathans kläder blev blöta upp till den punkt dit vattnet sträckte sig när man vadade igenom flod, eller hur han på ett väldigt naturligt sätt lägger en hand på bergsväggen när han går igenom en grotta och handen följer väggen hela vägen helt perfekt. Den är inte 5 millimeter ifrån den eller 5 millimeter in i väggen, utan den ligger där som klistrad.
Såna saker är svåra att få till i ett öppet spel eftersom det av naturen är så mycket att hålla koll på och skulle man få till samma detaljrikedom skulle spelet aldrig bli klart.
Men med det sagt så gillar jag båda delarna, men jag har lite svårt för den trend eller vad man vill kalla det där öppenhet och spellängd är det viktigaste.
Tror jag själv är mer krävande på en spelmekanik som blir mer komplex under spelets gång, witcher 3 har ungefär samma combat 40 timmar in som det hade redan första timmen. Dishonored även under min uppgraderingsfria kastar ju in nya slags fiender och situationer hela tiden som spicear upp gameplayet. Just såna där smådetaljer rent estetiskt berör inte mig så jättemycket, men sånt är ju trevligt såklart.
Många vill ju att spel ska vara en viss längd bara för att det ska kännas värt pengarna, måste ju vara såna människor som köper kilosäckar med ris för att få mest mat för pengarna med den logiken?
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |
Jag tänker inte alltid på det men många rollspel jag älskar från SNES eran är ju lir som Chrono Trigger, Final Fantasy och Zelda (ja nu får Zelda hänga med här) och alla är ju underbara!
Många av spelen har ju oftast en linjär väg att gå med få små saker man kan välja själv såsom ett annat slut, använda andra klasser eller för att få extra items och liknande och det funkar. Det är lite synd att det gått och blivit mer sandlåda över det hela och i större mån är de stora och tråkiga. Har hellre en mer kontrollerad och rolig upplevelse än en där jag måste kämpa som fan för att komma på något kul själv att göra.
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Jag förstår din poäng men för mig kan en bra story rädda ett spel med kass spelmekanik.
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Jag förstår din poäng men för mig kan en bra story rädda ett spel med kass spelmekanik.
Sant!
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Jag förstår din poäng men för mig kan en bra story rädda ett spel med kass spelmekanik.
Sant!
Anledningen varför jag plågade mig genom Witcher 1
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Jag förstår din poäng men för mig kan en bra story rädda ett spel med kass spelmekanik.
Sant!
Anledningen varför jag plågade mig genom Witcher 1
Witcher 1 har inte åldrats bra : (
Exempelvis:
https://www.youtube.com/watch?v=4k3NQmHOLgs
Lite därför jag saknar äldre fps-spel som DOOM.
DOOM var aldrig ett mästerverk. Just för att spelet inte tog sig själv så seriöst, blev det mycket mer än så.
Carmack sa det själv: "“Story in a game is like story in a porn movie, he said. “It's expected to be there, but it's not important.”. Allt handlar om gameplay (vilket doom bevisar).
Rage skulle ha blivit en shooter likt quake med moddstöd, då hade det nog levt många år framöver.
Också många bra poänger:
https://www.youtube.com/watch?v=jPqwDGXxLhU
Varje år spelar jag om unreal (1997), system shock II (1998), DOOM I och II för deras starka gameplay. Även American mcgee alice varje jul.
"less is more" finns det ett citat som heter.
Det betyder inte att the witcher 3 är dåligt, för cd projekt vet vad de håller på med.
Jag förstår din poäng men för mig kan en bra story rädda ett spel med kass spelmekanik.
Sant!
Anledningen varför jag plågade mig genom Witcher 1
Witcher 1 har inte åldrats bra : (
Som smör i solsken!
John Romery säger det rätt bra också:
https://www.youtube.com/watch?v=9inuFJoSYIg
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro | Ps5 pro? |
