Snabbkollen – Spelar du easy, normal eller hard?
Är det ett spel som i stil med Last of us, så blir det gärna Easy för min del, för att få ett bra flyt i storyn. Men visst, det händer man spelar på svårare svårighetsgrad emellanåt också, beror mycket på vilket spel det är.
Spela så mycket du orkar, och helst lite till.
Normal, alltid.
Hade hard inneburit att fiender fick ett extra sett med unika attacker, tillagda mekaniker osv så hade jag varit intresserad av det.
Istället för standarden öka all hälsa/skada
🖥 i5 9600k | RTX 2080 | Z390 | 16GB DDR4 |ROG 34" 21:9 1440p
🎮 PS5 | LG 55" CX
Alltid hard, för att jag vill ha en rejäl utmaning. I väldigt enstaka fall har jag dragit ner svårighetsnivån om det nästan har varit omöjligt att ta sig förbi en boss, för att sedan gå tillbaka därefter.
Körde t.ex igenom Tlou & Tlou2 på grounded, och det var en rolig upplevelse då man var tvungen att vara mer försiktig och strategisk, speciellt i tvåan. Körde även den realistiska svårighetsgraden i Kingdome Come, bästa valet jag gjorde då jag sögs in mer i världen utan massa hjälp.
Kan tillägga. Att spela på easy skulle vara som om jag skulle spela i Fifas karriärläge och vinna varje match med 10-0...Jag hade tröttnat på det direkt då det inte finns någon utmaning.
Normal och easy. Förstår gott och väl att om man spelar spel för utmaningen och känslan av att överkomma stora hinder så är hard+ alternativet som gäller, men för mig är det lite för likt verkligheten
Eftersom jag ofta spelar för storyn och karaktärerna så blir det ofta bara frustrerande. Samtidigt så har jag ett par tusen timmar i Escape From Tarkov så det är ju inte som att jag inte klarar svåra spel.
Hard. Inte för att jag är speciellt bra egentligen, men för att jag tycker de flesta spel blir roligare om de har lite påtaglig utmaning och moderna spel är ju i grunden ändå ganska enkla, mycket checkpoints etc. så blir ju inte längre frustrerande att "nöta". Köper visserligen resonemanget om att spela för "story och karaktärer" enligt användaren ovan, men finner å andra sidan inte så många spel egentligen som har så intressant story eller karaktärer. Skjutspel som exempel, skulle aldrig falla mig in att spela CoD Modern Warfare för den papperstunna storyn, då kan jag se vilken b-actionfilm som helst istället.
För 5 år sen tänkte jag typ såhär "jag har spelat spel sen barnsben så hard är som normal för mig!". Nu har jag lite mindre tid över till spel och är inte lika envis så kör mycket på normal. Att grinda samma sekvens flera gånger för att på nåt sätt känna sig som en bättre spelare är inte längre något jag tycker är viktigt. Nu är jag ute efter en bra spelupplevelse.
Börjar ofta på Normal, men kommer det i vägen för storyn skäms jag inte för att dra ner på Easy.
Undantaget är väl om jag spelar om ett spel, då drar jag gärna upp svårighetsgraden för att få lite annorlunda upplevelse jämfört med föregående genomspelning.
När jag växte upp lyssnade jag mycket på Blümchen och Rollergirl. Jag tror att det har format mig som människa.
Brukar börja på normal alt. hard i FPS eller andra shooters då det är en genre jag anser mig behärska. Dock gillar jag inte side-quests eller att behöva crafta potions och andra consumables så i spel som The Witcher 3 sänktes det istället ett steg för att slippa ta hänsyn till alla de här systemen. I sällsynta fall sänker jag för att det ska ge en mer "realistisk" upplevelse - t.ex. i Star Wars: Jedi - Fallen Order där det bara kändes märkligt att stå och veva på storm troopers eller små kräldjur med sin ljussabel utan att de verkade bry sig nämnvärt.