Saker du irriterar dig på i spel
Jag stör mig på att man i många spel kan gömma sig i t.ex. högt gräs och bli helt osynlig för fiender trots att halva ens karaktär sticker upp fullt synlig och långtifrån gömd.
En annan grej, som är lite svårare att förklara, är saker som framförs via dialog, skrivna meddelanden eller liknande men som inte går att tänka sig skulle kunna ske i spelvärlden p.g.a. begränsad spelmekanik eller animationer.
T.ex. om man som karaktär ska undersöka en brottsplats där en ruta krossats och någon hoppat ut genom den. Rutan är mycket väl krossad men du som karaktär kan inte krossa eller hoppa genom en ruta och NPC'er kan inte göra det utan situationen är skräddarsydd efter att du som spelare ska komma och undersöka platsen. Det är liksom något som inte händer i spelvärlden annars. Ett annat exempel är mat och dryck, i t.ex. ett spel där det talas om att det äts och dricks men så ser man aldrig ens en NPC stoppa något i munnen.
Det är en detalj som jag stör mig oproportionerligt mycket på. Jag vill att man ska kunna föreställa sig de saker som påstås sker eller ha skett i spelvärlden med det som jag kan se runt omkring mig som utgångspunkt, annars blir spelvärlden inte lika trovärdig. Detta är något som Red Dead Redemption 2 gjorde bra, tyckte jag, med slumpmässiga möten, händelser och annat som faktiskt gjorde spelvärlden trovärdig och samtidigt gav den en mystik som var välbalanserad och inte överdriven.
NPC:er som kläcker ur sig samma kommentarer gång på gång. Bättre att de är tysta om man klickar på dem igen. Sjukt irriterande.
NPC:er som ser ut som brothas from anothe motha. Slött att bara byta ut fägen på tunikan. Gäller främst rollspel som aspirerar på att ha "djuplodande story och värld".
Jag irriterar mig nog mest på spel som idiotförklarar spelaren , överdriven handhållning HELA vägen igenom , uppenbara markeringar som Gula här kan du klättra klippor mm. Det finns igentligen INGET att upptäcka då man blir ledd till alla platser indirekt.
fast mest irriterar jag mig på utvecklare som säger "DET HÄR ÄR DET DU VILL HA !!! HÅLLTYST OCH KÖÖÖÖP" och efter en "beta" som inte är nån "beta" utan ett precis nån vecka innan släpp speltest och spelet är helt sämst , så lyssnar dom inte på spelarbasen ändå , utan vet bäst, och det hela slutar i ett spel som ingen vill spela förutom en handfull jasägare. Det är ju inte BARA Battlefield 2042 som det har hänt med om man säger så !
3. Behöva följa efter en slö npc och dessutom inte kunna matcha hastigheten.
Det här är så jäkla vanligt och helt obegripligt hur det ens kan fortsätta vara en grej.
Som extra krydda på moset, oskippbar cut scene inför bossfighten, varje gång!
Gärna ska bossen säga typ två olika "taunts" om och om och om och om igen också.
Usch.
Jag irriterar mig nog mest på spel som idiotförklarar spelaren , överdriven handhållning HELA vägen igenom , uppenbara markeringar som Gula här kan du klättra klippor mm. Det finns igentligen INGET att upptäcka då man blir ledd till alla platser indirekt.
Har för mig att man i något spel kunde inaktivera detta och det var fortfarande ganska självklart var man kunde klättra.
Fast jag kan lika väl yra då jag är lätt förkyld ;p
Men detta borde definitivt vara ett alternativ som ändå borde vara ganska lätt att implementera.
Dålig speldesign. Ena stunden kan man hoppa över ett staket för du ska det. Men du kan inte hoppa över liknande objekt i samma höjd. Klättrings bara platser. Ena stunden kan man klättra längs en stolpe för den råkar vara gul. Men inte andra stolpar i exakt samma storlek. Ge fan i att placera ut sådana objekt då. Usel spel design helt enkelt. Det måste vara konsekvent. kan jag klättra upp för en stege ska jag kunna klättra upp för alla andra stegar med ju.
Menysystem som är helt ologiska.
En av anledningarna till att jag inte fortsatte att spela Witcher 3.
Allt levlande i upptäckarspel. Ge mig någon gång ett RPG, open world eller Metroidvania som ger mig alla förmågor från start. Vill dock inte att alla spel ska vara så.
En annan sak som stör mig är när uppföljare sänker svårighetstak/difficulty ceiling. T ex Bayonetta 2, Gunvolt 2, Castlevania 4.
Eskortuppdrag.
Slut på ammo när jag precis dödat 12 fiender och således har lika många vapen med en massa ammo runt omkring mig som jag inte kan plocka upp och använda.
Viktbegränsningar. Jag är 80-talist och växte upp med spel som Monkey Island och King's Quest. Om jag vill stoppa en 145L läsk i min ficka så ska jag fan få göra det. (Förutom i spel där detta faktiskt är viktigt, som DayZ och Escape From Tarkov.)
Jag stör mig på att utvecklarnas tanke på "hardcore" i spel som Battlefield, COD och andra FPS är att de ska gömma huden i första hand.
Varför kan vi inte ha tillgång till karta och kompass i hardcore? Varför tycker de bestämt att hardcore måste ha avsaknad av hud?
Ge oss åtminstone en funktion så vi kan hålla upp vänster arm där vi har en karta fastklistrad så vi vet på ett ungefär var tusan vi är, och kompass i klockan så vi ser vilket håll vi tittar åt. Och om avsaknaden av att veta hur mycket ammo du har gör dig upphetsad, men låt då oss som tycker det är störtlamt ändå kunna ta ur magget ur vapnet för att på så sätt se hur mycket ammo vi har kvar i maget.
"Hardcore" läget har sett ut detsamma alldelse för länge, bara för att några muppar protesterar så de blir hesa så fort någon vill ha lite ändring.
Dåliga kontroller och att det inte går att ändra på dem i inställningarna. Tycker alla spel borde ge valet att springa utan att trycka ner L3 varje gång… så mycket skönare för tummen att bara trycka fram L3 spaken istället! Ännu värre är det när man tvingas hålla L3 nedtryckt konstant för att öka hastigheten tex med en at st i star Wars battlefront 2. Fattar inte varför man springer med att hålla in andra knappar i vissa spel som gta 5 eller elden ring, det gör det bara mycket svårare att kolla runt med R3 samtidigt som man springer.
Stör mig också på när man inte kan ändra tiden i RPG spel. Tycker det borde vara en självklarhet i alla spel. Gillar inte att spela på natten. Vet inte riktigt varför egentligen, men har aldrig gillat det.
En annan grej är RPG spel som inte har enemy scaling. Det är anledningen till varför jag inte spelade klart cyberpunk 2077. Gjorde allt som gick att göra i den första stadsdelen och efter det var jag helt op vilket tog bort spelglädjen helt.
Stör mig väldigt mycket på när det finns alldeles för många dokument utspridda i spelvärlden. Vissa spel lyckas med konsten att ha intressanta dokument som man blir glad när man hittar. Dessa är ofta ganska korta och ger ökad förståelse för världen man spelar i. Ett sådant spel är TLOU.
Andra spel har väldigt långa dokument som man hittar typ var 5:e minut och som bara förstör rytmen. Hade jag velat läsa finns det mängder med böcker jag hellre hade valt. Ofta tillför det inget alls till storyn, och det känns mest som ett simpelt sätt att fylla på med mer innehåll (för ju mer desto bättre...). Tomb Raider spelen är exempel där jag inte tycker det fungerar alls. Kartan är proppad med dokument, murals, små skatter som inte tillför något osv. Man tappar helt vad det är man faktiskt håller på med.
Hade väl egentligen inte varit något problem om det inte varit för att jag alltid är rädd för att missa saker i spel, och därför plikttroget läser alla förbaskade dokument jag kommer över.
I varenda jävla spel där man ska följa en NPC så går man antingen alldeles för snabbt i normal takt, eller för långsamt om man kryper/går långsammare! Det gör mig galen.
Håller helt med om detta. Samt att man ibland inte kan gå bredvid varandra, eftersom det är programerat att npc ska hålla sig några steg framför.
Långa aldrig avslutande filmsekvenser och korta spelmoment som inte för din karaktär framåt, blev påminnd om det i Cyberpunk 2077 just nu när jag stötte på Johnny Silverhand och fick sitta och titta på film i vad som kändes 20 minuter med evinnerliga dialoger...
Min första reaktion: "Så... när får jag spela?"
Spel som försöker vara allt annat än spel. Ja menar vill jag spela spel så vill jag spela inte lyssna på långa dialoger eller glo på filmsekvenser.
Stör mig på att flesta spel ska vara open world, jag börjar hata open world mer o mer. Jag vill ha en linjär sprängfylld upplevelse som är intensiv och kort. Jag älskar korta spel, orkar inte sitta med ett o samma spel i 40-100h+
I open world slösar man tid på att gå fel, vara vilsen, sånt har man inte tid mä !!
NPC:er som kläcker ur sig samma kommentarer gång på gång. Bättre att de är tysta om man klickar på dem igen. Sjukt irriterande.
NPC:er som ser ut som brothas from anothe motha. Slött att bara byta ut fägen på tunikan. Gäller främst rollspel som aspirerar på att ha "djuplodande story och värld".
Bästa på det var Starcraft. Om du klickade på några "hero" NPCs så gav de annorlunda svar, lite easteregg:
"My name is Duran".
"My name is Duran, Duraaaan"
"What is so funny?"
"Please, please, tell me now"
😄
Det här är så jäkla vanligt och helt obegripligt hur det ens kan fortsätta vara en grej.
Dessutom är det inte ovanligt att spelet har en Walk-knapp där man går för sakta och en Run-knapp där man går för fort. Men va f…!