Offer för utvecklingen
Jag har gjort något jag trodde att jag inte skulle göra på väldigt lång tid. Kanske till och med aldrig. Men grupptycket går inte att undvika. Antingen så står man kvar förvånad i vägdammet när utvecklingen kört i från en med en rivstart, eller så försöker man hänga med.
Det jag syftar på är Facebook.
Jag vet nämligen aldrig längre när någonting händer. Ett exempel på oftare förekommande indicier:
"Fest ikväll? Vaddå fest?"
"Ja, men det har ju stått på Facebook i en vecka."
"Åhå."
I mina umgängeskretsar i alla fall - och vad jag förstått av andra är det knappast en unik grej - så är folk nu så vana vid att events läggs upp på Facebook som en allmän anslagstavla att de förutsätter att alla redan ser det. Tanken slår dem inte ens att det finns intresse i varierande grad utanför Facebook, eftersom var man intresserad så skulle man ju ha skaffat Facebook för länge sedan.
Så trots att jag generellt sett är Facebookfientlig sitter jag nu här med min egen sida (dock med näst intill högsta sekretessinställningarna som går att ha). Ett tafatt offer för utveckling och grupptryck, och känner mig som en bitter, motsträvig gubbe som tvunget måste erkänna sig besegrad av en uppstickande nykomling.
Offer för "grupptruck" är inte bra.