Magi. Hur kan man annars beskriva genomslaget för Hogwarts Legacy? Det har gått ett år sedan äventyret tog spelvärlden med storm. Ett år, och 24 miljoner sålda exemplar. Likt riddarna (magikerna?) kring runda bordet har FZ-redaktionen strålat samman för att se tillbaka – men framför allt blicka framåt. Succén till trots har inte ett ord om en tvåa yppats, men en sådan är rimligen bara en tidsfråga (för det tål att upprepas: 24 sålda miljoner).

Vi vet alltså inget om en tvåa, men vi kan hoppas och vi kan drömma. Till att börja med måste vi hålla oss kvar vid den förbluffande framgången Hogwarts Legacy. Vad sjutton var det som hände?

Svaret är enkelt: Harry Potter.

Få varumärken har samma breda publik. "Det fanns ett uppdämt behov", menar Fredrik Eriksson och får medhåll av Mikael Berg: "En enorm, omättad marknad och en uppenbar home run att göra ett spel där man får skapa sin egen student och gå på Hogwarts". En dröm blir sann, eller som Jonas Vågström knyter ihop det:

Nu behöver ingen drömma längre.

Böckerna och filmerna om Harry Potter har varit en självklar del i mångas uppväxt. Spelen om Harry Potter har varit något annat. "Skralt spelutbud", konstaterar Mike Stranéus och flera hummar i samförstånd. Jonny Myrén säger att utvecklarna visar en respekt för källmaterialet vi hittills inte sett. Joakim Kilman pekar också på att det bortom spelen börjat bli ihåligt.

När det inte längre kommer något nytt (inget bra i alla fall, för Fantastic Beasts-uppföljarna är horribla) från en så älskad värld blir det ett tomrum.

Ett annat enkelt svar: Hogwarts Legacy är bra. "Riktigt bra", säger Daniel Sjöholm med eftertryck. Johan Lorentzon recenserade spelet och menar att det verkligen känns som att teamet ville göra ett bra spel i Harry Potter-världen. Det var den kärleken som födde framgången.

FZ-gänget lyfter styrkor hos spelet: hur magin översattes till actionfyllda trollkarlsdueller och själva slottet Hogwarts som är en "magnifik kuliss" värdig böckerna. Därmed inte sagt att det saknas potential för förbättringar. Tvärtom, beroende på vem du frågar finns mer eller mindre saker att rätta till. En röd tråd är att göra världen mer dynamisk och levande. Fler fiender för att pigga upp striderna, lekfulla fysikpussel och en värld som också fänglar bortom slottet. Mikael:

Snegla gärna på Red Dead Redemption 2.

Det finns jobb att göra, för även om Hogwarts röstades fram till 2023 års tredje bästa spel av FZ-läsarna (efter Baldur's Gate 3 och Zelda: Tears of the Kingdom) har det också kritiserats. Jocke och Fredrik grymtar över hur slätstrukna världen, berättelsen och ensemblen var. Jocke: "Karaktärerna var ju en av böckernas/filmernas främsta styrkor, men här får vi en bunt ängsligt gestaltade tråkmånsar." Fredrik orkade inte ens spela färdigt äventyret och pekar på att inledningen var vasst regisserad medan det snart blev urvattnad open world.

Måste Hogwarts Legacy vara open world? Nej, jag tycker inte det. Om inte annat visar inledningen att tydlig regi kan skapa magi. Tänk mindre! Less is more!

Att storyn är det minst intressanta i ett spel som bygger på Harry Potter-världen är orimligt, "men det var precis vad den var", menar Mikael. Mike tycker inledningen var starkare än slutet och Daniel, som gillar open world, tycker att det mot slutet blev alldeles för repetitivt.

En vacker men något ihålig kuliss. Ja, så skulle man kunna sammanfatta redaktionens tyck.

Här finns det med andra ord potential för ett lyft! Bättre manus, spelarval som betyder något och karaktärer med mer djup än en plaskdamm, är några önskemål. Självklart är många av drömmarna knutna till det vi vurmar för från böckerna och filmerna. På Jonnys önskelista finns en klassisk rivalitet mellan elevhemmen som kämpar om den åtråvärda pokalen: "10 points to Gryffindor", etcetera. Och även om vi ska få ett fristående quidditch-spel går det inte att komma ifrån att det saknades. Skollivet kan absolut ta större plats, tycker Johan, i samma anda som Bully. Det är heller inget som säger att vi måste spela som ett barn eller en ung vuxen. En auror som kämpar mot mörkets makter bäddar för ett avsevärt svartare äventyr.

Det är inte självklart att spelet blir ett renodlat Hogwarts Legacy 2. För det finns, som Jonas pekar på, andra trollkarlsskolor vi egentligen bara känner vid deras namn. Beauxbatons i Pyrenéerna skulle kunna ge oss hisnande utsikter. Durmstrang är beläget i norra delen av Sverige eller Norge, och ger frostiga (på ett bra sätt!) Skyrim-vibbar. Andra kända skolor finns i exempelvis Sydamerika, Japan och Ugandas berg. Det saknas inte uppslag.

Nya nejder i all ära, Mike och Mikael är snarare inne på ett Hogwarts Legacy 2 som tar oss närmare det vi känner och älskar. Ett äventyr som lyfter blicken från omgivningarna och borrar sig in i själva slottet. Några är inne på att slopa open world. Daniel tänker tvärtom:

Gärna en massiv livfull värld fylld av varierande miljöer, intressanta karaktärer, många olika saker att göra och upptäcka.

Ännu en öppen värld har potential, men den måste göras på rätt sätt.

Ska det göras open world, ja, då är FZ-gänget överens om att det måste göras ordentligt. The Witcher 3 nämns, vilket ju är ett skolboksexempel på ett jättespel som också kan hantera sin storlek. Hogwarts 2 måste bestämma sig för om det har ett värdigt open world-spel i sig, för det är många som inte vill beta av Merlin-utmaningar på löpande band...

Oavsett om Hogwarts Legacy 2 blir snävare, större eller ens Hogwarts finns det redan många förhoppningar och drömmar knutna till det. Alla har sin föreställning kring vad Harry Potter-magi innebär. Huruvida första spelet nådde ända fram kan diskuteras i evigheter, men klart är att det finns många olika vägar tvåan kan ta: en skolsimulator, ett moget äventyr med skit under naglarna och allt däremellan. En sak är säker: vi törstar efter ännu mer magi.