Det har gått lite drygt en månad sedan Wii lanserades i Europa och försäljningssuccén blev ett faktum, mycket tack vare den ovanligt unisont lovsjungande spelpressen. Men är den verkligen så fantastiskt? Har den bara goda sidor? Självklart inte, för när smekmånaden är över och konsolens första charmoffensiv har lagt sig så tar den inte lika imponerande vardagliga lunken över.
Klen utmanare
- men med ett viktigt ess i rockärmen
Jämfört med Xbox 360 och Playstation 3 är Wii en minst sagt klen utmanare. Den tävlar helt enkelt i en annan viktklass. Visst skulle jag kunna rabbla en kopiös mängd teknisk fakta här, men av hänsyn till er läsare nöjer jag mig med att länka till vår jämförelse mellan de tre nya konsolerna, samtidigt som jag konstaterar att Wii ligger närmare Xbox än Xbox 360 när vi talar om ren råstyrka.
Som tur är för Wii avgörs inte en konsols framgång enbart av antalet hästkrafter, även om det självklart spelar in, utan av hur roligt det är att spela på den. Detta är något som Nintendo verkligen tagit fasta på men den nydanande och tvådelade handkontrollen. Om du inte bott under en sten det senaste halvåret vet du säkerligen redan hur den fungerar, men väldigt kortfattat kan jag berätta att den känner av de rörelser du gör istället för att lita på knappar och spakar. Utvecklarna får alltså möjlighet att låta spelaren simulera rörelser som att svinga en tennisrack eller sikta med en pistol, vilket om det görs rätt kan öka inlevelsen och underhållningsfaktorn rejält.
Nintendo har tagit en uppenbar risk här. Genom att bryta sig ur mallen för hur en ny konsol ska vara har de lagt väldigt många ägg i samma korg, men som tur är tycks risken ha lönat sig. Det är en minst sagt speciell känsla att spela med den och om bara utvecklarna lär sig att utnyttja den på rätt sätt kan det bli riktigt bra. Den mest positiva aspekten med kontrollen är dock inte hur bra den fungerar utan hur den har lyckats öppna många "icke-gamers" ögon. Jag har ägt bra många konsoler under mitt liv men ingen har kommit i närheten av att locka till sig lika många vänner och bekanta, som normalt inte är intresserade av spel, som Wii.
De kan dock inte helt gå emot strömmen och precis som Playstation 3 och Xbox 360 har Wii ett grafiskt gränssnitt som nog kan beskyllas för att vara aningen gulligt. Det märks dock att Nintendo är något av en nybörjare när det kommer till användargränssnitt för jämfört med konkurrenternas känns Wiis både långsamt och omständligt. Allt är emellertid inte dåligt, införandet av Miis är välkommet och en trevlig vidareutveckling av användarkonton där du får designa din egen "avatar" som du sedan kan använda i diverse spel och skicka till dina vänner.
Gå online med din Wii
- men förvänta dig ingen bra tjänst
Miis är inte det enda du kan skicka till dina vänner då Nintendo, som inte vill vara sämre än Microsoft och Sony, har lanserat en onlinetjänst till Wii. Tyvärr lämnar den i dagsläget mycket övrigt att önska och det är tydligt att Nintendo inte har samma erfarenhet som Microsoft. Visst finns det en onlineshop, Virtual Console, där du kan köpa klassiska spel, men det är i stort sett det enda som fungerar smidigt. Sådana enkla saker som att lägga till vänner och skicka meddelanden till dem är på tok för krångligt och Nintendo har en hel del att lära sig när det kommer till användarvänlighet.
Nu har Wii visserligen en onlinetjänst som Xbox 360 saknar och det är en webbläsare som utvecklats i samarbete med norska Opera. Trots att webbläsaren är i betastadiet fungerar den riktigt bra, men jag är ändå ytterst tveksam till att någon skulle vilja surfa i 480p/i utan tangentbord om de har sin dator i närheten. Det är helt enkelt inte tillräckligt praktiskt för att den ens ska fungera som ett bra komplement till din dator.
Som ni kanske märker är onlinetjänsten inte Wiis starkaste sida, bortsett från Virtual Console, och då har jag ändå inte hunnit nämna det faktum att möjligheten till att spela mot andra online ännu inte existerar. Enligt Nintendo kommer det första spelet med stöd för onlinespel släppas i Japan under årets första kvartal, men när det blir möjligt i Europa är ännu inte klarlagt. Nej, det bästa med att Wiis onlinetjänst är faktiskt att den går att uppdatera, då det ger Nintendo en chans att göra om och göra rätt.
Spelen avgör
- och Wii står på ostadig mark
I slutändan är det dock spelen avgör hur framgångsrik en konsol blir och när det gäller Wii är jag försiktigt hoppfull. Som vanligt kan vi lita på att Nintendo levererar. Redan nu har de med bara två titlar, Wii Sports och Zelda: Twilight Princess, frälst en hel gamingvärld och de kommer med all säkerhet att fortsätta göra det tack vare spel som Metroid, Mario och Super Smash Bros. Nej, anledning till min tveksamhet är den stora massan av tredjepartsutvecklare som ska förse konsolen med spel.
Ni som läst FZ:s recensioner av Wii-spel lär förstå varför då flertalet av de som inte gjorts av Nintendo själva har varit på gränsen till att bli underkända. Visst finns det undantag som Madden NFL, men på det stora hela är spelen något av konsolens blottade akilleshäl. Om utvecklarna lär sig att utnyttja handkontrollen och konsolen i sig kan denna svaghet i ett nafs vändas till något positivt, men om det fortsätter som det gör kan Wii får det svårt när den första entusiasmen lagt sig och kraven på spelen stiger.
Svår att inte tycka om
- trots en rad svagheter
Underlägsen hårdvara, taskig onlinetjänst, omständligt användargränssnitt och en inte helt klockren framtid när det gäller spelkvaliteten. Rent objektivt borde jag inte gilla Wii, men jag gör det ändå. Kanske har även jag låtit mig förblindas av den samlade euforin som tycks ha drabbat spelvärlden i och med Wiis ankomst, men jag tror nog mer på att trots svagheterna så har den en svårmistlig charm som grundar sig i Nintendos ovilja att följa i sina konkurrenters fotspår. Jag kan emellertid inte blunda för de svagheter som trots allt finns där och även om potentialen finns där kan jag inte bedöma konsolen efter vad den kan bli om allting går rätt. Betyget blir därefter.
