Det är lika bra att vara ärlig: jag är ingen extremsportare. De otaliga gånger då jag försökt att bli en skateboardåkare eller snowboardkille har det slutat i blodiga knän och skadade handleder. Detta betyder inte att konceptet inte lockar mig – tvärtom. Längtan att få glida ner för långa berg finns kvar, trots att min senaste snowboard-tur slutade i fem timmar på akuten i Borås.

Det är inte farten som dödar

#Steep från Ubisoft Annecy är ett spel där du släpps av ute i bergen, som i det här spelet är en enda stor lekpark för digitala extremsportare. Bland topparna kan du prova på skidor, snowboard, wingsuit och skärmflygning. Sistnämnda farkoster används lämpligast som transportmedel, de är nämligen inte särskilt roliga i spelet. Skärmflygning är, som vi säger på rikssvenska, skittråkigt.

Begränsningarna på bergstopparna är försvinnande få och det är upp till dig att hitta tävlingar att delta i. Kartan är gigantisk och låter dig hoppa mellan redan upptäckta toppar. Allt du behöver är att öppna kartan och som av ren magi transporteras du till valda plats. Låsa upp nya åkställen gör du genom att titta på dem med din kikare eller genom gammalt hederligt levlande. Bandesignen finns det inte mycket att klaga på och inte heller kontrollerna. Om du använder en handkontroll är de analoga spakarna och högra avtryckaren de mest använda delarna av din kontroll. Tajma dina hopp väl och vrid sedan för kung och fosterland. Resultatet blir oftast en vacker volt med snurr (äkta fackterm). Använder du tangentbord och mus? Sluta med det omedelbums. Steep ska spelas med kontroll och inget annat.

Skärmflyg. När du vill ha tråkigt

Genom att delta i tävlingar och gå upp i level låser du upp prylar till din extremsportare. Om du är riktigt duktig, kan du till exempel införskaffa en rådjurshjälm. Nästan allting betalas med spelets egna valuta, är du dålig eller bara trött på allt åkande kan du (såklart) köpa spelvaluta för riktiga pengar. Att utsmycka sin åkare är roligt en stund, men det är inte en av spelets bästa sidor.

Det som gör Steep till ett bra spel är friheten, ljudet av snön under dina skidor och känslan när du klarar det där vansinniga hoppet ut för ett olycksbådande stup. Det är verkligen alla de där häftiga Youtube-filmerna samlade i ett spel. Sen ska jag inte sticka under stolen med att det ser förbaskat roligt ut när min gubbe smaskar rätt in i en sten och faller lealöst i flera minuter. Ljudet av snön är något Ubisoft Annecy verkligen lyckats med, kanske ett litet obs i sammanhanget, men tillsammans med musiken i bakgrunden höjer det själva upplevelsen några snäpp.

Allt är mitt

Ubisoft Annecy har levererat ett spel med få buggar och som fångar allt vad man vill ha av ett spel om extremsport. Problemet är inte kvalitén, problemet är att det helt enkelt inte är tillräckligt roligt i längden. Under 30 minuter kan jag ha hur roligt som helst, men det finns inget som driver mig att nöta timmarna långa. Visst kan jag skapa egna banor och dela med mina vänner (om jag hade haft några), men jag saknar att bara kunna hoppa in i en lobby för att spöa upp några lyckligt ovetande skidåkare. Det är inte med illvilja jag låter spelet stanna där det gör på betygsskalan, men i dagens spelklimat har det helt enkelt inte det där extra. Steep kanske inte är årets spel, men du slipper lyssna på “Sweet Home Alabama” när du bara vill bränna lite puder.