Metroid Prime 3: Corruption
JAg gilalde metroid prime men 2an tyckte jag intea lls var lika bra.
John: Det beror nog på att även om vi gärna gnäller på recensioner vi inte gillar, så är det nog få av oss som ändå inte är tacksamma för det arbetet som FZ gör. Att skriva ett kritiskt mail är lite för magstarkt för många, med mig, tror jag. Det känns lite för seriöst, och lite för gnälligt helt enkelt. Vi får trots allt mycket bra innehåll helt kostnadsfritt
Men jag kan ge några kommentarer kring det som jag ser som ett problem i FZ recensioner. Det är tyvärr ojämnheten i stilen, och att olika recensenter skiljer sig åt otroligt mycket. Ni har förvisso en enhetlig design och upplägg på recensionerna och det är mycket bra och professionellt. Men det verkar inte som att ni snackat ihop er kring vilken ton (humoristisk, seriös), vilken form av subjektivitet och framförallt vilken målgrupp ni skriver till. Endera spel recenseras i ganska objektiv saklig ton med tydlig fokus på att det är hardcorespelare det vänder sig mot. Andra gånger är det rena rama stå-upp-komiken med en allmänt subjektivt gnällig ton och där spelaren inte antas vara speciellt bevandrad inom spelvärlden. Det vekrar dock inte finnas någon tydig koppling till genre hur spelen behandlas (t.ex. att causalspel får en tydlig causaul-recension, medan att hardcorespel får en tydlig hardcore-recension så att säga) utan det verkar snarare bero på vem som recenserat.
Jag säger inte att det ena är bättre än det andra. Man kan skriva mycket subjektiva recensioner med humorinslag eller man kan försöka vara saklig och objektiv som i t.ex. gamespot-stil. Problemet är när det växlar mellan recensionerna på FZ på det sättet jag upplev att det gör.
Som läsare vet man inte riktigt vad man ska förvänta sig och blir då överaskad av till exempel den här recensionen som är skriven på ett mycket personligt, subjektivt och berättande snarare än analyserande vis. Det är inte dåligt. Men recensionen står i skarp kontrast om man jämför med recensionen av Eternal Sonata. Ännu mer sticker recensionen av Spiderman ut, även om jag kan ha förståelse att ett spel som är rena rama skämtet inte förtjänar mer en skämtsam recension!
Jag tror bara att ni skulle slippa mycket gnäll om det var lite mer enhetligt. Läser man recensioner på gamespot vet man vad man har att förvänta sig - läser man den på aftonbladet så vet också där vad man har att förvänta sig! Jag tror att det vore bra om FZ kunde lyckas hitta en egen stil som är något så när enheltlig. Som det är nu spretar det åt flera olika håll. Då är det lätt att bli kritisk till vissa recensioner som inte i sig själva egentligen är dåliga.
Det där kallar jag konstruktiv kritik - tack för den! Synpunkter behöver absolut inte vara så här utförliga, men jag ser gärna att ni andra som har åsikter i alla fall kort motiverar dem - "Sämsta recensionen nånsin!" och "Fel betyg!" lär vi absolut ingenting av.
Att vi har ojämn stil beror helt enkelt på att vi är många som skriver. John och jag är ensamma på den fysiska redaktionen, resten frilansar hemifrån. Det gör det svårare att styra sådant som enhetlig stil på texterna, även om vi naturligtvis kan ge riktlinjer. Aftonbladet, Gamespot och andra har avsevärt större resurser än oss (än så länge...), sånt gör förstås saker och ting enklare. Å andra sidan tycker jag det är charmigt att skribenterna har lite egen stil, det gör texterna mer varierade.
Ett spel som Metroid förtjänar iaf 2 sidor.
Helt rätt. Texten skulle egentligen ha varit två sidor lång, men en kommunikationsmiss satte käppar i hjulet denna gång. Ledsen för det, lovar bättring på den punkten framöver.
Kan väl försöka få ner lite konstruktiv kritik jag med.
Största problemet med recensionen är dess längd och hur man valt att presentera fakta i denna korta recension. Det börjar väldigt detaljerat med att beskriva hur spelet börjar och bristerna där. Beskrivningen verkar bara gälla dom första 30 min i spelet så man kunde ju hoppas att fortsättningen av spelet också var lika detaljerad.
Men då byter recensionen spår och berättar mer allmänt om metroid prime 3 och att 3ans största skillnad är kontrollen. Den delen känns lite som en no brainer eftersom vi alla vet att grejen med wii spel är den annorlunda kontrollen.
Sedan en kort sammanfattning och så är recensionen slut.
Vi får inte veta någonting om vad spelet går ut på och vad som skiljer 3an mot dom andra 2 spelen förutom kontrollen.
Saker som att man faktiskt inte är på en planet utan färdas till olika nämns inte, och att man lagt större fokus på allierade karaktärer nämns bara i förbifarten när man klagar på den sega starten i spelet. Även hyper mode och att man kan kalla in airstrikes med sitt skepp är detaljer man väljer bort.
Jag har inte spelat spelet själv men jämfört med andra recensioner jag läst så är den lite fattig, det känns som en summerings recension för dom som redan spelat spelet mer än för dom som inte vet vad det är. Den fakta som presenteras i recensionen verkar också bara i från början av spelet, så jag fick intrycket av att recensenten bara spelat början en timme eller så och bildat resten av sin uppfattning från annat håll.
Ja då får jag väl sätta igång och skriva lite mer ingående vad jag anser.
Slutet gott - allting gott. Eller? Metroid Prime 3: Corruption ska vara hjältinnan Samus Arans sista uppdrag. Metroid Prime ett och två var två av de allra populäraste titlarna till Nintendos Gamecube och Retro Studios Corruption-släpp förväntas bli en rejäl förstärkning av det något slimmade Wii-utbudet.
Det börjar dessvärre dåligt, med en omständlig inledning som känns igen från föregångarna. Jag har svårt att komma igång och irrar i stället runt på den trista rymdstationen S.S. Olympus. När ingenting händer fyrar jag av mitt vapen bland mina bundsförvanter men inte ens då är det någon som reagerar. Efter en bortkastad halvtimme hittar jag rätt väg till överbefälhavaren men då blir jag stoppad av en vakt. Vänligt men bestämt meddelar han att jag inte har genomgått alla nödvändiga säkerhetskontroller. Suck, jag vill ju bara spela.
En recensent bör i mina ögon försöka att i så stor mån som möjligt vara öppen för att se vad som är skillnaden på egna brister gentemot spelets.
Att personen i det här fallet anser att spelets start är dålig och omständig för att det irras omkring och skjuts lite på måfå är inte utvecklarnas fel trots allt.
(Jag satt bredvid min sjuåriga kusin som aldrig spelat prime och han plockade upp kontrollen och hamnade på kommandobryggan på några minuter).
Vidare gnälls det på att han är tvungen att springa precis runt hörnet och spara spelet, vilket tar cirkus 35 sekunder. Han vill bara spela! Jamen. Han gör ju det?
Det tyder på en frustrerad och stressad spelare som bara vill åt en korridorskänsla med action där man slipper tänka. Att hålla det mot utvecklarna blir larvigt.
Att skriva "Suck, jag vill bara spela." är sagt med ett lite banalt språk, så om han nu har något emot att inte kunna komma framåt kanske det kunde uttryckts med mer förklaring med fler ord istället?
Det där är ett starkt subjektivt påstående som recensenten borde inse inte har med spelet att göra, utan snarare sin egen kortsiktiga frustration över den tidigare halvtimmens uppenbart tanklösa virrande.
Rymdpirater räddningen
- Irritationen blir förnöjsamhet
Till slut dyker äntligen ett gäng rymdpirater upp. Samus Aran är naturligtvis inte den som lägger benen på ryggen och min irritation förbyts
så småningom i förnöjsamhet över hur bra jag styr Samus med min wiimote och nunchuck. Wii-konsolen brukade tydligen demonstreras på spelmässorna med en demoversion av Corruption och det är lätt att förstå varför. Wii Sports och Wario Ware Smooth Moves i alla ära men nu handlar det om ett fullskaligt actionäventyr. Det innebär en nödvändig och lyckosam utveckling för Wii som konsol och dess revolutionerade spelkontroller. Nu är det inte längre frågan om att roa familjen i en halvtimme utan att övertyga betydligt kräsnare spelkonsumenter.
"Till slut"? Öh ja efter den (för vissa) korta inledningssekvensen då man springer till sin boss för att få order och information så åker "pangandet" igång rätt omgående... Jag kan för mitt liv inte förstå vad problemet är hos folk som är bittra på spel som inte börjar i ögonblickligt masskaos och fullskaligt krig så snart man pressar "any key". Det var en introsekvens på ett par minuter, get over it!
Så vidare till att kontrollen introduceras. Mjovars, det har ju som knappast undgått en människa som inte bor under en sten eller i en grotta att nintendo har en "revolutionerande spelkontroll" och att det är där prime har sin stora behållning. Här hade det nog suttit bättre med att helt enkelt bekräfta kontrollens smidiga och snabba sikte, hur vändningarna fungerar utmärkt och att nunchukmanövrarna för grapple hook är lätt flamsiga/oprecisa där samus arm rör sig som smått parkinsonsjuk, och inte med den känsla som kanske kunnat förväntas. Det sägs bara att kontrollen är smidig vilket den är. Men detta tar upp närmare en tredjedel av recensionen och det säger tyvärr närmare nada mer än att den är bra.
Även om du till en början tampas mer med kontrollen än med monsterfienden så rör du dig snart smidigare än någonsin i en suggestiv science fiction-värld och ägnar dig åt lika stora delar pepprande av fiender som kluriga pussellösningar. Det är imponerande hur mycket information som finns tillgänglig då snudd på varje föremål går att scanna in med z-knappen på nunchucken. Det är naturligtvis upp till var och en hur mycket info man vill ha men ofta är den användbar. Det kan ju till exempel vara bra att veta att det är lönlöst att stå och skjuta sig trött mot en dörr som ändå inte öppnas utan rätt kod.
Här är också en slags intressant kommentar om kontrollen då personen i fråga tydligen virrade omkring på rymdbasen i över en halvtimme så hade han fortfarande problem med kontrollen då det är mer kamp med den än att klå monstren. Hmm.
Att man måste scanna dörren för att inte stå och skjuta på den en halvtimme till kan ju vara bra för dem som inte klurar ut dylika saker själv...tre snabba skott, nehepp då är det troligen kod som behövs då det trots allt är en liten låda bredvid dörren med en tangentsats. Hmm hmm vad kan deeeen vara till för då tro? Bäst jag skannar dörren så jag inte gör av med alla mina missiler och sen stämmer monolith för att de inte pekar med stora neonskyltar var man ska gå.
Det är lite ogenomtänkta exempel som presenteras, i mina ögon. Lite låga.
Bevarad dynamik
- Eftertänksamhet och pang-pang
Prime-seriens styrka har alltid varit dynamiken, den kusliga atmosfären och variationen mellan eftertänksamhet och pang-pang. Den är bevarad och blir tillsammans med styrningen till Corruption-äventyrets främsta förtjänst, men det är som ni nog förstått först efter den mindre lyckade första delen. Grafiken kommer i skuggan av styrkontrollen men motsvarar förväntningarna när Samus kliver över till Wii-konsolen. Det känns som den bara blir bättre ju längre in i spelet man kommer.
Principiellt är jag är jag emot spel som tar för långt tid att komma in i men den som har tålamod med Metroid Prime 3: Corruption hamnar onekligen i ett fascinerande speläventyr. Vi får hoppas att vi inte sett det sista av Samus Aran.
Ja så här säger han alltså att det är ett dynamiskt spel med bra balans mellan eftertänksamhet och "pang-pang" (vilket i min ödmjuka åsikt är ett ord för att beskriva en shooter för en treåring), men att det alltså inte blir bra förrän efter denna tydligen sjukt irriterande inledning som för mig varade cirka åtta minuter och gav mig exakt noll tankeställare eller problem eller irritationer.
Att kunna tänka ett steg längre och faktiskt inse vad som kan upplevas vara personliga misstag och utvecklares sjabbel är viktigt som recensent. Att lägga nästan all tonvikt för betyget på personlig virrighet kommer snarare skrämma bort folk i tron att man får gå i en gigantisk labyrint utan information i timtals innan man får sätta igång med spelet. Det finns en karta. Använd den?
Det finns en logik i var platsen ligger, tänk efter?
Artikeln andas oproffsighet och frustration.
Språket som används glider mellan seriöst och vardagligt, till frustrerat till självklart förklarande.
Behåll en koncis och enhetlig variation av språkanvändandet, det behövs för att behålla trovärdighet.
Återigen, i sista styckena kommer han tillbaka till kontrollen och att det tog tid att komma in i.
Bra jobbat för att vara en tredjedels a4.
Inget ont mot personen i sig som skrivit, tolka det verkligen inte så du som skrivit det. Det handlar snarare om att det blir ett ganska stort ansvar att ta på sig att bli skribent på en av sveriges mest besökta spelsiter och dessutom skriva om ett av Wii-konsolens absolut största spel. Då kanske man inte ska släppa det på noviser inom skrivandet, utan låta personen bli mer varm i kläderna före stortitlar.
Dessutom får man verkligen inte intrycket att personen spelat färdigt spelet, då det är oerhört många aspekter av den konstant växande spelupplevelsen som tydligen varit helt ovidkommande i skuggan av den "katastrofala" inledningen!
Corruption har en vilja att förmedla ett episkt äventyr, men ingenstans i recensionen får man veta om de lyckats eller inte. Det hamnar tillbaka på kontrollen och introt gång på gång och sen tjoff är det över med ett mediokert betyg. Det säger mer om personen än spelet imho.
Oh well, jag vilar min väska.
yikes vilken dålig grafik :S vet att det inte är det som det går ut på men... vafaen.. allvarligt?
Eh, spelet är ju till Wii. Det där är ju ett ganska smaskigt spel för att vara till Wii.
Bilderna ger inte en rättvis bild om hur grafiken verkligen är, det ser mycket bättre ut när man faktiskt spelar det, vet inte varför FZs bilder blir så dåliga...
Sen vet jag inte om vi ska försöka säga någonting till John men möjligtvis så ska recensenten ha ett visst intresse utav spelet han ska recensera eller iallfall ge intrycket utav att vara intresserad/opartisk.
Sätt någon annan på att skriva recensionen.
Att ge spelet 70% utav 100 möjliga måste vara en utav de sämste betygen någonsin för ett spel som har fått 90% totalt om man lägger ihop flera olika recentioner. Bara en utav 51 har gett spelet under 80%...
Instämmer Grimmy. Du lyckas slå huvudet på spiken, tycker jag!
Anledningen till att många med mig klagar endera på recensionernas innehåll eller poäng är nog just ojämnheten på sidan. FZ blir snarare en samlingsplats för duktiga (för det är ni) skribenter än EN sida som står kvalitet och en egen stil. Tycker nog att även om ni inte sitter i samma fysiska rum borde kunna arbeta med att förbättra hur ni väljer att uttrycka er i skrift etc. Språk är ju faktiskt inget subjektivt verktyg utan ett sätt att förmedla sig i ett större sammanhang! Här: internet.
Men precis som Grimmy skrev får man mycket för pengarna här. Därmed inte sagt att jag skulle vara beredd att betala för era tjänster i nuläget, till skillnad från nämnda Gamespot.
sibbor: [...]eller hävdar att 60GB PS3 skulle vara en svart, tung, het stekpanna...
Min Blogg: Noir
Satt och klickade lite i min spelsamling och ramlade in på sidan om recentionen av detta. Ser även att det i första stycket står att det är det sista spelet/äventyret för Samus. Det är nog inte sista metroid vi kommer få se om jag får tro och dessutom så är det inte heller sista spelet i serien. Det utspelar sig före Super Metroid och slaget på Zebes som släpptes 1994 om man ska ta det i kronologisk ordning, men däremot så är det sista spelet i Prime/Phazon trilogin som Retro Studios gjorde åt Nintendo.
Så en liten miss där med i recentionen om att det skulle vara sista spelet, men dock senaste.
Spelade igenom spelet på 100% på 14:42 dessutom och jag njöt hela vägen till sista bossen då jag blev besviken jämfört med de 2 tidigare spelen. Spelet är för lätt och mycket av kontrollen gör det för lätt då det längre inte är panik att hinna runt och lyckas döda utan man siktar och avlossar skott med mer precision.
