Underbart är kort
Jag har haft en paus från spel. Det började med en spelfattig vår som sammanföll med en tung tentaperiod. Sen skulle jag skriva exjobb och hade inte så mycket tid, sen skulle jag söka jobb, sen åkte jag till Indien, sen var jag borta mycket hemifrån med mitt nya jobb, sen hade jag inte riktigt nånstans att bo, sen skulle jag jobba som en galning och sen, SEN var det julhelg och jag kunde bänka mig med ett gäng storspel jag samlat på mig. Här skulle spelas!
Två saker hände. 1) Min Xbox drabbades av RROD. So much för den spelisoleringen. 2) När jag väl hade möjlighet att spela fann jag att jag inte riktigt hade varken tålamodet eller lusten att spela mastodontspelen (Fallout 3, I'm looking at you). Inte för att jag har någonting emot dem av princip, inte alls. Vi orkar bara inte med varandra just nu.
Därför gillar jag just nu, väldigt mycket, spel som antingen har vett att ta slut nån gång, eller som kräver en rätt liten tidsinsats per spelomgång. Det blir också det inledande temat för bloggen.
