Arnroths krönika - Pusselspelet Pappa
En krönika om svårigheten i att nå fram till dem som borde stå oss närmst, det som ibland är det svåraste spelet av dem alla.
Tomheten är värst. Invanda reaktioner att man ska ta en bild och skicka till hans farmor när nåt kul händer sitter i än. Mamma dog den 20:e december 2014 så vi är ungefär inom samma tidsram.
En urna i jorden, en telefon som aldrig mer ringer. Bara tomt.
Det är svårt att sätta ord på sorg, jag är glad att du kunnat och dessutom kan illustrera den. Må väl Thomas!
나는 야옹 야옹 야옹 고양이 // 화나 게 하면 가만 안 둘 거야
Jag har blivit så dålig på att läsa saker nuförtiden, men ångrar inte att jag spenderade 10 minuter med denna krönika.
Jag gillar verkligen hur du beskriver det hela som ett spel.
Det finns inga starkare band än de vi har till våra föräldrar, eller de som har barn till sina avkommor.
Skönt att du vågar dela med dig tankar och känslor, det gör att man växer själv som människa.
FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego
SUBSTACK: https://substack.com/@iegocentric
YOUTUBE: https://www.youtube.com/@walteriego
Krönikan fann sitt hem i hjärtat så fort jag såg första bilden, då min farmor bor på ett hem efter sin stroke i höstas där rummen ser ut nästan exakt så.
Under tiden jag läste gick tankarna vidare till min mormor som gick bort på alla hjärtans dag samma år. Jag var väldigt stökig som liten, vilket gjorde min mormor nervös eftersom hon hade så många gamla släktklenoder och prydnadssaker hemma hos sig. "Bulldozern" kallade hon mig haha. Vi gick inte riktigt ihop, jag var lite rädd för hennes stränghet då hon kunde säga ifrån på ett annat sätt än min väldigt milda farmor.
Men med åren lugnade jag ner mig och jag minns fortfarande gången då min mamma berättade för mig att mormor blev så glad över att jag kramade henne när jag träffade på henne en gång i vår närbutik... Hon trodde inte att jag skulle krama henne, kanske inte ens hälsa vad jag vet.
Dagen innan hon gick bort fick jag träffa henne en sista gång, som enda barnbarnet. Hon var stolt in i det sista och ville inte visa sin svaghet för någon; men hon visste att jag skulle förstå vad hon gick igenom.
Tack för din krönika, Thomas.
Vad har detta på en spel-site att göra?
Spel formar oss både framför och vid sidan av skärmen, något som tas upp i krönikan. Visst, man kan tycka att det inte är speciellt spelrelaterat, men då har man väldigt dåligt djupseende. Att handskas med de tyngre aspekterna i livet kan ibland underlättas med spel, eller med spelliknelser, så om Thomas och många läsare med honom tycker att det hjälper, ja då hör det hemma på en spel-site.
I saw this wino, he was eating grapes. I was like, "Dude, you have to wait". - Mitch Hedberg
Vad har detta på en spel-site att göra?
Spel formar oss både framför och vid sidan av skärmen, något som tas upp i krönikan. Visst, man kan tycka att det inte är speciellt spelrelaterat, men då har man väldigt dåligt djupseende. Att handskas med de tyngre aspekterna i livet kan ibland underlättas med spel, eller med spelliknelser, så om Thomas och många läsare med honom tycker att det hjälper, ja då hör det hemma på en spel-site.
Med din logik hör alla fullständigt talanglöst skrivna berättelser från livet hemma här, bara man har med lite krystade spelliknelser.
Där går våra åsikter isär.
Otroligt fint skrivet, Thomas!
Jag tror nog att de flesta av oss kan leva oss in i din berättelse, mer eller mindre. Döden lämnar alltid en tomhet efter sig. Det finns så många saker som man önskar att man hade sagt när personen var vid liv, men som man inte tänker på innan det är för sent. En sån simpel sak som att säga "Jag älskar dig".
Jag har inom loppet av 5 år varit med om två plötsliga dödsfall i min släkt. Två gånger man inte har haft någon chans att riktigt ta farväl. Min morbror hittades död i sitt hem till följd av en hjärtattack, och min mormor fick en stroke och spenderade sina sista dygn i koma.
Vad har detta på en spel-site att göra?
Spel formar oss både framför och vid sidan av skärmen, något som tas upp i krönikan. Visst, man kan tycka att det inte är speciellt spelrelaterat, men då har man väldigt dåligt djupseende. Att handskas med de tyngre aspekterna i livet kan ibland underlättas med spel, eller med spelliknelser, så om Thomas och många läsare med honom tycker att det hjälper, ja då hör det hemma på en spel-site.
Med din logik hör alla fullständigt talanglöst skrivna berättelser från livet hemma här, bara man har med lite krystade spelliknelser.
Där går våra åsikter isär.
Ja, du kanske tycker det är krystat och talanglöst, men en överväldigande majoritet av trådkommentarerna är positiva till krönikan. Dessutom har jag ingenstans i mitt svar sagt att alla berättelser passar in, som du påstår. Agree to disagree helt enkelt.
I saw this wino, he was eating grapes. I was like, "Dude, you have to wait". - Mitch Hedberg
Vad har detta på en spel-site att göra?
Vad har det inte att göra på en spel-site, läs det inte om du inte vill.
Det är rätt svårt att bilda sig den uppfattningen utan att läsa skiten först, din raketkirurg.
Ja jo men läs den först då innan du drar ned till kommentaren och börjar slänga ur dig raketkirurgi från ingenstans! Ha en bra dag =P
