Min första recension: Tales of Symphonia: Gamecube

Inaktiv
Min första recension: Tales of Symphonia: Gamecube

#Tales of Symphonia
Version provad:GC(PAL)
Släppdatum: 2004-11-19
Antal spelare: 4(i strid) annars 1.
Genre: RPG
Utvecklare: #Namco Tales Studio
Utgivare: #Namco
Åldersrekomendation: 12+

om räddare i nöden kom Tales of Symphonias till alla RPG älskande GameCube ägare, för det var snålt om bra RPG på Gamecube.

Tales of Symphonias värld påminner ganska mycket om våran egen, den enda direkta skillnaden är monster magi och sådant, men annars skulle den vara väldigt lik våran.

Spelet börjar med en liten historia, att för länge sedan fanns det ett stort träd som var källan av all mana, men ett krig fick detta träd att dö, och en hjältes liv offrades för att ta trädets plats, då blev gudinnan förkrossad, och gömde sig i himlen för att sova, men gav änglarna denna order: ni måste väcka mig för om jag sover ska världen förintas, så änglarna utsedde den utvalde som skulle ta sig till tornet till himlen och återuppväcka världen.

För att inte avslöja spelets handling, ska jag inte direkt förklara vad som händer men, spelet i en by som heter Isalia, där den nästa utvalde som heter Colette Burnell bor, men det är inte hon man spelar som utan en godhjärtad men ganska intligensbefriad pojke som heter Lloyd Irving, men iallafall, spelet börjar med att Lloyd står upp och sover med två hinkar i händerna( hur är det ens möjligt?), han väcks av läraren som kastar en tavelsuddare i ansiktet på honom, och skäller lite lätt på han, för att sedan forsätta lektionen med att fråga barnen om något krig för jätte länge sedan och om den utvaldes uppgift, när plötsligt ett starkt ljus dyker upp på himlen, då säger läraren att det måste ha vart från där den utvalde börjar sin resa och sticker dit och kollar, och säger åt barnen att stanna kvar i skolan, och att prästen kommer till skolan om det är början på den resan, där ifrån kan du börja styra huvudkaratären, och fortsätter spelet genom att gå till dörren(oj kolla en liten Walkthru i en recension) då frågar Lloyds kompis Genis Sage vart han är på väg, då kan man välja att stanna eller att gå till templet direkt, men ni får ta reda på skillnaderna på dom valen själva, när man väl är ute ur skolan får man testa stridssystemet, för att sedan gå till templet för att undersöka vad som händer, och det är där ifrån spelet börjar "på riktigt". för här börjas resan som ska göra Colette till Ängel för att rädda världen.
mer än så kan jag inte säga utan att förstöra spelets handling för dig, men var bered på många överraskningar och vändningar.

Multiplayer delen i striderna får man inte glömma heller, den är helt underbar, bara att kameran bara följer Lloyd.(om han inte spelas av datorn då.)

Jag gillar detta RPG spel väldigt mycket, det hade inga direkta brister förutom att världskartan var så tråkig, men varför ändra Tales of konceptet nu?

+ PLUS:
Stridssystemet, Storyn, många överraskningar.

- Minus: - MINUS
Världskartan, dålig kamera vid multiplay.

Ett av dem bästa spelen någonsin, bästa RPG spelet på Gamecube helt klart.

9/10

#blogg


signatur

Blame your fate.

1
Skriv svar