Mitt liv som krympling...

Skägg.
10 Chambers
Mitt liv som krympling...

Gång på gång så inser jag hur otroligt handikappad man faktiskt blir med en pajad vänsterlabb. Lillsyrran på 9 år har just upptäckt Zelda: The Windwaker men jag är helt och hållet oförmögen att hjälpa till när svärdsvingandet blir knivigt (no pun intended). Allt jag kan göra är att komma med opedagogiska inlägg och peka med hela handen (pun intended) var man ska gå, var man ska akta sig och hur man styr den där j-a feskmåsen.

Sprucken tumme är förstås ändå ännu ett i raden av i-landsproblem man egentligen inte har rätt att gnälla över. På något sätt känns det ändå som om jag fått lite perspektiv på kroppens fragila konstruktion. Människan är rätt tarvligt byggd när det kommer till kritan. Själv hade jag skickat tillbaka rubbet till återförsäljaren om jag var Mother Nature herself.

Min situation skapar iallafall ett gyllene tillfälle för mig att testa på Steam-casual-spelet Peggle, vilket har varit en trevlig upplevelse som med lätthet kontrolleras med enhandsfattning, även om jag saknar gamla, goda WASD-kontrollerade lir. Jag har därtill försökt lätta upp stämningen genom festlig utsmycknad av min massakrerade tumme:

I vårkollektionen ser vi här sheriffstjärna, piña colada-Wunderbaum samt julmustkapsyl på toppen.

Hopp... Hej!

#blogg


signatur
1
Skriv svar