Går spelbranschen i rätt riktning?
Gör dagens spelutvecklare spel som dom verkligen vill göra? Eller gör dem bara ett spel efter en mall som är tänkt att få människor att bli så beroende som möjligt för att man sedan ska köpa deras DLC och uppföljare så att dom sedan kan bada i våra pengar?
Jag tror att många människor har blivit beroende dem senaste 10 åren för utgivarna/utvecklarna av spelen har kommit på hur de ska få folk att bli det genom att skapa spel på ett sådant sätt att de liksom fångar in spelare och deras slantar. Många spelen som har släppts de senaste 10 åren har mer och mer blivit som snus och cigaretter, dåligt för en och beroendeframkallande.
De senaste 10 åren så har det fullkomligt haglat spel som utspelar sig i en öppen spelvärld där storyn ofta får åka i baksätet för att spelen blir för stora och man lätt glömmer storyn eftersom det är så mycket sysslor och sidouppdrag som utvecklarna har tryckt in i spelet som ska göra en beroende. Man vill nå högsta level, uppgradera karaktären till max, få den bästa utrustningen, bästa vapnen, häftigaste kläderna, göra alla sidosysslor, låsa upp hela kartan, upptäcka allt. Man känner att man måste uppleva allt som spelet har att erbjuda och blir på så sätt beroende, för annars får man ångest att man missat något. Många spel skapas idag efter en mall som är så effektiv som möjlig för att få en att fastna i ett beroende.
Då är det nu också mer en någonsin otroligt populärt med battle royale och multiplayer som är löjligt beroendeframkallande för många. Många utgivare/utvecklare går nästan över lik för att tjäna så mycket pengar som möjligt och utnyttja konsumenterna till fullo för så lite ansträngning som möjligt, den utvecklingen har varit solkar om man har hängt med i branschen under många år. Dom bryr sig inte om människors hälsa eller välmående utan enbart om våra pengar. Ett spel är kanske inte så bra bara för att man blir beroende och lägger många timmar på det, precis som att snus och cigaretter inte är bra att bli beroende av.
Vad är era tankar kring detta?
Känner ni igen er i mitt argument?
Tack vare att verktygen för att bygga spel har blivit så oehört mycket bättre genom åren så finns det stora möjligheter för mindre studios att skapa grymma produkter. Indiescenen har ju exploderat i storlek de senaste 10 åren och där tycker jag att det finns massor av prisvärda, nyskapande och kreativa upplevelser att ta del av.
Aldrig förr har spelens värld erbjudit så mycket som den gör idag och det för väldiga låga pengar, många gånger till och med gratis. Man får se förbi de få produktioner du nämner, det är bara en liten slice av en stor kaka.
Ännu en dag i paradiset.
Nej
Spelar vad som är kul enbart.
Så fort nått börjar kännas jobbigt, grind och uttråkande så blir det inget mer.
Games as a service är oftast skit.
Jag tror de flesta spelutvecklare har det som jobb och inte bryr sig så mycket mer än att ledningen bestämt spel redan. De spelutvecklare som däremot är egna och fria att bestämma själva tror jag i majoriteten av alla fall gör precis såna spel de vill göra. Indie-marknaden är ju grym och verkar må bra, det är bara AAA som halkat in i fasta spår. Det känns rätt naturligt enligt mig att ju mer pengar som satsas på en produkt, desto mindre vågar de chansa och ta ut svängarna. Ett billigt indie-spel som inte lyckas slå gör inte så mycket, men ponera att de satsar enorma summor på ett AAA-spel som sen inte säljer, det kan innebära konkurs för hela företaget.
PS. Det ska vara "de" på typ alla ställen du skrivit "dem" i din text... Rekommendationen om man tycker det är svårt är att använda "dom" istället då det kan användas i istället för både "de" och "dem".
Spelbranschen kommer alltid röra sig i en riktning med så lite ekonomiskt motstånd som möjligt. Fullt naturligt.
Just nu är det nostalgikerns feta plånbok som är en skön väg att vandra på och det går att damma av all möjlig gammal skåpmat med minimal handpåläggning och kalla det "remaster".
Viam inveniam aut faciam
Spel kan vara konst och skapa upplevelser som inte kan upplevas genom något annat medium.
Men jag tror spelbranschen på gott och ont blir allt mer effektiv på att skala av allt extra fluff för att endast fokusera på vad som gör att människor sitter kvar där framför skärmen och trycker på knappen.
Den ständigt växande kunskapen om människors spelbeteenden gör kanske också bilden av spelande människor och spelföretagens kunder mer cynisk.
Varför ägna energi åt att skapa ett så häftigt, banbrytande och konstnärligt spel som möjligt om det inte är nödvändigt?
Fast man kommer samtidigt kanske också närmare sanningen, detta kanske är vad spelande var hela tiden, bara att man tidigare lurats av illusionen och spektaklet?
Indiemarknaden går hur bra som helst så det är det viktiga för min del. AAA-spelen kan vi sakta ner på och våga göra lite knäppare AA- och A-spel som man såg under PS2-eran.
Indiemarknaden går hur bra som helst så det är det viktiga för min del. AAA-spelen kan vi sakta ner på och våga göra lite knäppare AA- och A-spel som man såg under PS2-eran.
Lite såhär känner jag också. Går branschen för AAA-spel åt helvete? Absolut.
Går indiebranschen åt helt andra hållet, och blomstrar? Definitivt.
Man kan gräma sig över pay-to-win, lootlådor och allt vad det är - men det är faktiskt fortfarande konsumenten som bestämmer. Det finns helt fantastiska spel, och många dessutom, som inte kommer från de stora utvecklarna/utgivarna och som inte livnär sig på din plånbok även efter att du köpt spelet. Men många faller tyvärr ned i klustret som stavas förbeställningar, kosmetiska items osv.
Det är min åsikt.
Carbonara görs inte med grädde.
Tack vare att verktygen för att bygga spel har blivit så oehört mycket bättre genom åren så finns det stora möjligheter för mindre studios att skapa grymma produkter. Indiescenen har ju exploderat i storlek de senaste 10 åren och där tycker jag att det finns massor av prisvärda, nyskapande och kreativa upplevelser att ta del av.
Aldrig förr har spelens värld erbjudit så mycket som den gör idag och det för väldiga låga pengar, många gånger till och med gratis. Man får se förbi de få produktioner du nämner, det är bara en liten slice av en stor kaka.
Finns såklart riktigt bra indiespel som vågar ta ut svängarna mer, men tycker ändå det är roligare med ett riktigt bra och påkostat AAA-spel om det nu görs på rätt sätt. Känner att det blir färre och färre AAA-spel som gör något riktigt bra och som är värt att spela och som inte känns som en produkt skapad av pengakåta utgivare/utvecklare.
Jag tror de flesta spelutvecklare har det som jobb och inte bryr sig så mycket mer än att ledningen bestämt spel redan. De spelutvecklare som däremot är egna och fria att bestämma själva tror jag i majoriteten av alla fall gör precis såna spel de vill göra. Indie-marknaden är ju grym och verkar må bra, det är bara AAA som halkat in i fasta spår. Det känns rätt naturligt enligt mig att ju mer pengar som satsas på en produkt, desto mindre vågar de chansa och ta ut svängarna. Ett billigt indie-spel som inte lyckas slå gör inte så mycket, men ponera att de satsar enorma summor på ett AAA-spel som sen inte säljer, det kan innebära konkurs för hela företaget.
PS. Det ska vara "de" på typ alla ställen du skrivit "dem" i din text... Rekommendationen om man tycker det är svårt är att använda "dom" istället då det kan användas i istället för både "de" och "dem".
Mycket tråkigt men sant det du skriver.
Tack för tippset angående stavningen.
Jag tycker nog, som många andra i tråden, både och. AAA-spel är definitivt så här i mångt och mycket. Och för att inte tala om mobilspel. Där finns det verkligen 0% kärlek till spelen i sig kvar, allt handlar om microtransactions och spelen är egentligen ren skit (finns så klart undantag).
Men. Jag tänker spel som Rimworld, Timberborn, Vampire Survivors osv. Helt fantastiska spel uppenbart skapade med mycket kärlek.
Spelbranschen, likt Hollywood, har blivit infekterade av politiskt engagerade aktivister som prioriterar sin egna politiska gärning och agenda före att skapa spel baserade på passion av hög kvalitet. Detta i kombination med införandet av ESG som fungerar som ett socialt kreditsystem för företag och som i förlängningen stödjer dessa aktivisters agendor så får du ett perfekt recept för den dekadens som genomsyrar spelbranschen idag.
Det är ingen tillfällighet att nästan varje narrative designer har pronomen i sin Twitterbio och står och viftar med en BLM-flagga på sin profilbild.
Detta är en av flera anledningar till varför spelbranschen går åt fel håll. Ren och skär kapitalistisk girighet är t ex en annan men den har alltid funnits där till skillnad från mitt föregående exempel som är en ny företeelse.
Spelbranschen, likt Hollywood, har blivit infekterade av politiskt engagerade aktivister som prioriterar sin egna politiska gärning och agenda före att skapa spel baserade på passion av hög kvalitet. Detta i kombination med införandet av ESG som fungerar som ett socialt kreditsystem för företag och som i förlängningen stödjer dessa aktivisters agendor så får du ett perfekt recept för den dekadens som genomsyrar spelbranschen idag.
Det är ingen tillfällighet att nästan varje narrative designer har pronomen i sin Twitterbio och står och viftar med en BLM-flagga på sin profilbild.
Detta är en av flera anledningar till varför spelbranschen går åt fel håll. Ren och skär kapitalistisk girighet är t ex en annan men den har alltid funnits där till skillnad från mitt föregående exempel som är en ny företeelse.
Såååå…vad tycker du om spelen som kommer ut då?
Jag håller med. Spelbranschen är oerhört smutsig. Att börja sälja cosmetics var ett slippery slope. Att det finns individer som försvarar det är den största anledningen till att det blivit värre.
Kolla på Diablo 4, ett F2P spel skapat av en liten indiestudio men bara för Blizzard har 100 miljoner att marknadsföra spelet för så köper miljontals människor spelet för 800 kr, och inte bara det, det är en FOMO shop och battle pass också.
Gamers har verkligen inga principer.
Jag håller med. Spelbranschen är oerhört smutsig. Att börja sälja cosmetics var ett slippery slope. Att det finns individer som försvarar det är den största anledningen till att det blivit värre.
Kolla på Diablo 4, ett F2P spel skapat av en liten indiestudio men bara för Blizzard har 100 miljoner att marknadsföra spelet för så köper miljontals människor spelet för 800 kr, och inte bara det, det är en FOMO shop och battle pass också.
Gamers har verkligen inga principer.
Jag anar spår av sarkasm i ditt inlägg
Eftersom spelbranschen inte är homogen finns det hopp och sorg: En del går åt rätt hål a la indieutvecklare. Andra delen går åt helvete a la storföretagen (undantag självklart)
Jag anar spår av sarkasm i ditt inlägg
Det han skriver är ju helt sant och jag ser ingen sarksam?
Det han skriver är ju helt sant och jag ser ingen sarksam?
Då har vi nog olika syn på vad indiestudios och f2p-spel innebär
Men att det är bra och dåliga saker i branschen håller jag med om.
Såååå…vad tycker du om spelen som kommer ut då?
För det mesta så blir jag besviken nu för tiden. Om det inte är ofärdigt med krascher och buggar så är det istället proppfullt med agendadrivet och tröttsamt narrativ eller webshoppar full av kosmetiskt dravel.
Jag är inte särskilt hoppfull. Själv?
För det mesta så blir jag besviken nu för tiden. Om det inte är ofärdigt med krascher och buggar så är det istället proppfullt med agendadrivet och tröttsamt narrativ eller webshoppar full av kosmetiskt dravel.
Jag är inte särskilt hoppfull. Själv?
Jag är ganska optimistisk då vi går mot en sommar och höst som förhoppningsvis resulterar i några bra och tunga släpp.
Att spel är ofärdiga är verkligen tröttsamt, speciellt när man dessutom i vissa fall skjutit fram releaser.
Jag är orolig över att det är för mycket ekonomiska intressen som styr i form av giriga investerare som inte kan eller har intresse för spelmediet (*host host* cdpr *host host*).
Där hade jag gärna sett mindre kontroll för investerare och mer kontroll till de faktiska studiorna som gör spelet. En utopi måhända.
Indiescenen växer iaf så där kan vi nog blicka framåt med optimism så länge inte de stora utgivarna köper upp och lägger ner (Jag tittar på dig EA!)
Inte för att vara den som är den, men det här beroendet som du pratar om är ju bra mycket äldre än 10år. Hell, World of Warcraft är snart 20...
Man kan tycka väldigt mycket om AAA-spel och kritiken är ofta befogad...Men, samtidigt så har vi bara under 2023 fått fantastiska spel som Hogwarts Legacy, Zelda TOTK osv. Spel som en indiestudio aldrig skulle komma i närheten av.
Sen skulle jag vilja hävda att den här kritiken som du tar upp mot öppna världar handlar mycket om spelaren själv...Det fina med sådana spel är ju att du i mångt och mycket kan skräddarsy din egen upplevelse, vill du utforska varenda liten grotta så har du möjligheten men du kan också välja att köra enbart mainstoryn.... Visst kan man bli lite trött när ett spel marknadsförs med att det typ är 500 timmar långt (jag tittar på dig Dying Light 2...) samtidigt så handlar det ju om hur du väljer att spela det.
Kan inte heller riktigt se att storyn blir lidande, sure visst finns det spel som kanske drar ut på saker och ting lite väl långt....AC Valhalla är väl ett utmärkt exempel där...Men upplevelser som Witcher 3, Red Dead Redemption 2, Last of Us etc är ju alla magnifika.
Multiplayer osv kan jag inte uttala mig om då jag knappt spelar sånt längre.
Jag kan tycka att det allra största problemet idag är att så många spel släpps söndriga och fulla med buggar. Kvalitetskontrollen måste bli bättre och utgivare måste bli bättre på att ha tålamod och inte låta ekonomi avdelningen styra så mycket som dom gör idag.
För mig så har väl spelbranchen gått lite åt fel hål i över två årtionden, både när det gäller "immersive sims" och JRPGs som är mina två favoritgenrer.
Thief, System Shock 2, Deus Ex och Thief 2, som alla imponerade på mig något enormt, det kändes nästan som om spelsbranschen anpassade sig för mig med dess stora detaljerade banor och många valmöjligheter. Och jag fantiserade om hur fantastiska och avancerade framtida "immersive sims" skulle vara tack vare den stora tekniska utvecklingen som hände då, men så kom Deus Ex 2 och Thief 3 med mycket mindre banor och tråkigare gameplay, och genren "immersive sims" har i stort sett vara i dvala sedan dess (men tittar fram då och då som 2017s Prey). Och den spelframtid jag drömde om gick förlorad.
Och på konsolsidan så hade vi alla fantastiska JRPGs som släpptes till PS1, då JRPGs faktiskt hade engagerande episka berättelser, som Chrono Cross, Xenogears, Suikoden 1&2 osv. Medan moderna JRPGs knappt har några berättelser värda att berätta och är fulla med omogna animestereotyper och fanservice.
Jag har inget emot hur den utvecklas. Avskyr P2W men ser inget fel alls i Games as a service konceptet som blir allt mer vanligt. Battle pass osv är helt okej imo så länge det är kosmetiks och att behöva grinda osv uppskattar jag bara då jag i princip lirat MMO's hela mitt liv.
Jag är en ganska gammaldags spelare. Jag spelar nästan enbart ensam, jag köper spel på skiva. Visst, jag har Game Pass och älskar den tjänsten. Men jag är helt ointresserad av battle royale och vissa trender inom spelbranschen som upptar många andras uppmärksamhet.
Precis som Freakon var inne på har spelbranschen aldrig varit bredare, djupare och bättre än den är just nu. Det finns verkligen något för alla. Man måste inte haka på eller ens tycka om alla genrer och trender, det finns så stor valfrihet i dag att alla som är intresserad av spel borde kunna hitta något. Indiescenen är större och har högre kvalitet än någonsin.
Jag tror att vi glömmer hur det såg ut på, säg, första halvan av 90-talet. Hur mycket dynga som släpptes. Hur blåst man kunde känna sig. Spel kunde vara tre timmar långa, kosta 500-600 spänn och vara rena skiten. Det fanns inga videorecensioner på YouTube som kunde avråda en från ett köp.
Även om jag inte gillar att spel på skiva är på väg bort, kan ha synpunkter på vissa saker i utvecklingen och tycker att spel fortfarande ligger väldigt långt efter andra medier vad gäller kvalitet i berättandet, är jag mestadels positiv. Och skulle det vara så att jag ledsnar på alla AAA-spel så finns indiespelen där. För att inte tala om alla tusentals retrotitlar.
Inte för att vara den som är den, men det här beroendet som du pratar om är ju bra mycket äldre än 10år. Hell, World of Warcraft är snart 20...
Man kan tycka väldigt mycket om AAA-spel och kritiken är ofta befogad...Men, samtidigt så har vi bara under 2023 fått fantastiska spel som Hogwarts Legacy, Zelda TOTK osv. Spel som en indiestudio aldrig skulle komma i närheten av.
Sen skulle jag vilja hävda att den här kritiken som du tar upp mot öppna världar handlar mycket om spelaren själv...Det fina med sådana spel är ju att du i mångt och mycket kan skräddarsy din egen upplevelse, vill du utforska varenda liten grotta så har du möjligheten men du kan också välja att köra enbart mainstoryn.... Visst kan man bli lite trött när ett spel marknadsförs med att det typ är 500 timmar långt (jag tittar på dig Dying Light 2...) samtidigt så handlar det ju om hur du väljer att spela det.
Kan inte heller riktigt se att storyn blir lidande, sure visst finns det spel som kanske drar ut på saker och ting lite väl långt....AC Valhalla är väl ett utmärkt exempel där...Men upplevelser som Witcher 3, Red Dead Redemption 2, Last of Us etc är ju alla magnifika.
Multiplayer osv kan jag inte uttala mig om då jag knappt spelar sånt längre.
Jag kan tycka att det allra största problemet idag är att så många spel släpps söndriga och fulla med buggar. Kvalitetskontrollen måste bli bättre och utgivare måste bli bättre på att ha tålamod och inte låta ekonomi avdelningen styra så mycket som dom gör idag.
Absolut, beroendet har väl funnits längre tid än så. Men det det är dem senaste 10 åren som jag tycker det har ökat lavinartat. Öppna världar i spel blir lätt ett beroende som tar onödigt mycket tid för många tror jag och dem är uppbyggda på snarlika sätt för att skapa ett beroende. Tycker att storyn blir lidande många gånger i sådana spel eftersom det är så ofta utdraget och fullt med massor av andra sysslor som man ofta behöver göra. Funkar oftast inte så bra att bara fokusera på storyn och strunta i allt annat upplever jag.
Att spel släpps ofärdiga är fruktansvärt tråkigt och man hoppas på en förbättring i framtiden. Det jag gör är att jag enbart köper spel för fullpris om dem är färdiga och polerade för att på så sätt rösta med plånboken. Köper oftast då spelen någon eller några dagar efter släpp bara för att säkerhetsställa att det är den kvalitet som jag önskar och förväntar mig av det spelet.
Spelbranschen, likt Hollywood, har blivit infekterade av politiskt engagerade aktivister som prioriterar sin egna politiska gärning och agenda före att skapa spel baserade på passion av hög kvalitet. Detta i kombination med införandet av ESG som fungerar som ett socialt kreditsystem för företag och som i förlängningen stödjer dessa aktivisters agendor så får du ett perfekt recept för den dekadens som genomsyrar spelbranschen idag.
Det är ingen tillfällighet att nästan varje narrative designer har pronomen i sin Twitterbio och står och viftar med en BLM-flagga på sin profilbild.
Detta är en av flera anledningar till varför spelbranschen går åt fel håll. Ren och skär kapitalistisk girighet är t ex en annan men den har alltid funnits där till skillnad från mitt föregående exempel som är en ny företeelse.
Du kan inte vara seriös med detta inlägg va?
Du kan inte vara seriös med detta inlägg va?
Jo. Det är min bedömning.
Känner ni igen er i mitt argument?
Nej.
Ser inget fel med Open world spel, gillar du inte open world. Spela inte open world. Spelar du ändå, sluta gnäll, ingen tvingar dig.
Det är bra att allt inte är "revolutionerande", skulle de vara det hela tiden så skulle det ges ut mycket skit. Branchen går frammåt, men det tar lång tid.
Däremot är det tydligt att spelbranchen är girig, speciellt de stora företagen som bara ser till pengarna och inte är fokuserade på spelen, därför blir jag glad när jag ser småstudios som Iron Gate Studio (Valheim) få sitt labour of love att bli storsäljare, vilket är en indikator på vad gamers vill ha: Kul spel och inte gammalt skåpmat som "Vuxna män springer runt och sparkar boll 2023" eller "Tjänstgöring 34". Hur orkar folk köpa samma skit om och om igen?
Sen finns det större studios som vågar nya koncept, hur många Cyberpunk spel med hacking och en mörk futuristisk story har det funnits? De jag känner till är DeusEx och Neocron. Så när 2077 släpptes och det var ett "Neuromancer theft auto" så blev jag skitglad, ännu mer av att det sålde stort och att en DLC är på gång.
För övrigt trött på remasters. Lite nya texturer och kanske ljud och sälja samma produkt igen. Nej tack.