Dragon Age: The Veilguard är uppdragsbaserat, inte open world
Hmm, låter oroväckande, jag vill kunna gå vart jag vill och göra vad jag vill, inte slaviskt följa en handling som i en film eller bok. Men det kan förhoppningsvis bli bra ändå med lite tur.
Det kan bli bra. För ibland är det bättre med korridors spel som har högt produktionsvärde än open world spel med menlösa aktiviteter som bara fungerar som utfyllnad.
Hmm, låter oroväckande, jag vill kunna gå vart jag vill och göra vad jag vill, inte slaviskt följa en handling som i en film eller bok. Men det kan förhoppningsvis bli bra ändå med lite tur.
Det kan man ändå kanske göra. Har inget med open world att göra.
BG3 är inte heller open world
Det kan man ändå kanske göra. Har inget med open world att göra.
BG3 är inte heller open world
Men det är väl lite som The Witcher där du hoppar mellan ”hubbar” av öppenhet? Detta känns ännu mer stängt.
Låter som upplägget i Origins, eller alla Mass Effect. Välj en zon eller ett uppdrag. Väl där har man en tydlig väg framåt med lite avstickare här och där.
Betydligt bättre än Inquisitions "spring runt på hela kartan" lösning. Hinterlands har fått mig att stoppa en spelrunda mer än en gång.
Låter som upplägget i Origins, eller alla Mass Effect. Välj en zon eller ett uppdrag. Väl där har man en tydlig väg framåt med lite avstickare här och där.
Betydligt bättre än Inquisitions "spring runt på hela kartan" lösning. Hinterlands har fått mig att stoppa en spelrunda mer än en gång.
Hinterlands stoppade många, de började med en av de sämsta zonerna.
Jag är så investerad i Dragon Age storyn så kommer nog absolut skaffa Veilguard för att få se fortsättningen. Lite mer linjärt skadar inte.
En glad kalmarit boende på Gotland!
Jag tror att det här är good news.
Ser man på deras historia så har deras bästa spel varit mer styrda upplevelser, men jag tycker aldrig de känts begränsade. Friheten i de bästa Biowarespelen har handlat om annat än att välja väderstreck på kompassen och hålla in sprint-knappen i 15 minuter. Mass Effect 2 och 3 var bättre än Andromeda, trots att du landade på små banor när du valde ett uppdrag. Och den öppna spelvärlden i Inquisition kändes oinspirerande jämfört med de relativt små zonerna i Origins.
Men det är väl lite som The Witcher där du hoppar mellan ”hubbar” av öppenhet? Detta känns ännu mer stängt.
Får se hur öppet det är. Helt on rails verkar det inte vara i alla fall
"Hubbar" är väl den klassiska Bioware-upplevelsen med lite mindre öppna områden. Men jag vet inte, detta låter ännu mer linjärt och styrt. Ser inte riktigt var själva rollspelet kommer in i bilden heller. Ser ut att spelas som de gamla God of War-spelen på Playstation 2 med samma slags "filmiska upplevelser".
Själv föredrar jag simulator-stil där så mycket som möjligt sker dynamiskt enligt reglerna uppsatta av världen mer än att utvecklarna skriptat allt att ske på samma sätt varje gång.
Bar det inte blir korta korridorer 10m spelade, cutscene 5m - rinse repeat. Är det som ME är det ju dock ingen större nackdel, open world är ju bara bra om den är intressant och känns levande.
..:: trickeh2k ::..
Windows 11 Pro - Ryzen 7 7800X3D - ASUS TUF B650-PLUS - Kingston FURY Beast DDR5 64GB CL36 - MSI MAG A850GL - MSI RTX 4080 VENTUS 3X OC - Acer Predator XB271HU - ASUS VG248QE - QPAD MK-85 (MX-Brown)/Logitech G PRO Wireless - Samsung 960 EVO 250GB, Samsung EVO 860 500GB, SanDisk Ultra II 480GB, Crucial MX500 1TB, Kingston KC3000 2TB - Steelseries Arctic 5 - Cooler Master Masterbox TD500 Mesh V2
Låter bra, mer som originalet vilket ju är det bästa av dem. Det känns ju också som att de kan få ordning på narrativet bättre då. :3
Jag respekterar din rätt till åsikt, men är den att förtrycka andra för saker som inte påverkar dig hindrar det inte mig från att försöka ändra eller kämpa emot den. With all due respect: Don't hurt people. <3
Jag föredrar egentligen open world. När open world görs rätt som i tex Zelda BotW så öppnar det upp en extra dimension av ”inlevelse” och utforskarglädje. Det kan även ge feedback och en stark känsla av ens progression när man kan återvända till sina gamla problemområden och känna hur mycket lättare och säkrare man känner sig nu (ex Elden Ring och Caelid)
Samtidigt så har vi fått se så mycket dåliga exempel på open world senast 10 åren så verkar vara väldigt svårt för utvecklarna att lyckas blanda det öppna och fria konceptet med välskriven handling. Sen var tex BG3 inte Open World men kändes ändå ”öppet och gripande” så jag accepterar att det kan bli både bra och dåligt med båda och att ”inte open world” kanske ändå är rätt för vissa RPGs.