Q&A med sambon.

Är det så bra som folk tror att leva med en spelande tjej? Jag satte mig ner med min kära sambo för att ta reda på vad han har tyckt under våra år tillsammans.

Vad tyckte du om mitt intresse för spel första gången vi träffades? (Ja, jag pratade spel då! )

-Jag blev lite rädd. Tanken som slog mig var, "vad är det här för nörd?".

Då antar jag att du skulle kategorisera mig som "nörd"?

-Mmm. *djup suck* Du är som ett litet j*vla barn när det kommer till spel. Man ska inte bli så exalterad i vuxen ålder när det kommer till exempelvis Zelda-grejer.

Några kommentarer på Zelda-tatueringen?

-Den är väl ok. Varför skulle jag inte tycka om den?

Har jag/vi för mycket spel och maskiner enligt dig?

-Nehe! Vi måste införskaffa alla Sega-maskiner också. Men minns att jag inte riktigt förstod hur du kunde ha så mycket konsoler men en så kass tv när vi träffades. Liten, tjock och riktigt gammal.

Är det jobbigt att jag har bättre accuracy i Resident evil än dig? *Mohahaha* Diskussion uppstod här, E är jag och J är sambon.

J: Nej, för du suger i övrigt på det. Du vågar ju f*n inte göra någonting. Om jag stod bakom ett hörn i 20 minuter och siktade därifrån skulle jag också har bra procent!
E: Jag suger inte alls! I RE5 var jag bättre!
J: Du fegar bara, plus att jag spelar med Rocket launcher eller Gatling gun... det är inte så lätt att få bra procent då.
E: Fast bull shit! Jag var bättre än dig även när vi körde med "vanliga" vapen.
J: Du får ju tänka på hur många timmar du har spelat också!
E: Ja precis! Du har spelat väldigt mycket mer Resident evil än mig. Så därför borde jag få lite credd för det där. Har du lite ont i snoppen nu?
J: Lägg av!
E: Bara erkänn att jag är bättre i ett spel. Du skulle garanterat spöa mig i allt om vi körde på dator!

Vilket är det bästa spelminnet du har med mig?

-Det är lite svårt att välja, finns lite för många. Allra helst innan vi fick barn. Så det blir mitt svar, dom flesta innan vi fick barn. När man faktiskt kunde spela utan att vara dödstrött eller höra dig snarka när vi ska spela co-op.

Vad är det absolut värsta med att jag spelar?

-När du sitter och hoggar tv'n med nåt j*vligt crappigt JRPG och dödar något monster för 115:e gången för att uppgradera svärd när man precis kommit hem ifrån jobbet. Eller när du blir superpepp på ett skräckspel som du tjatar om i flera veckor. När du väl skaffat det så tvingar du mig att spela för att du inte vågar.

Har du någonsin använt mig och mitt intresse/jobb som ett samtalsämne för att "skryta" lite?

-Ja. Det har väl hänt...

Hur är det över lag att leva med en tjej som spelar?

-Det är bra mestadels. Du har ju väldigt mycket mer förståelse för när man själv vill spela. Och det är ju schysst att ha en gemensam hobby, även om du är lite mer "extrem" än vad jag är. Men önskar att du kunde börja spela mer på datorn så vi kan spela mer tillsammans.

Så där har ni det, ett litet ytligt skrap på ämnet. Idag får ni hålla till god med intervjun, så återkommer jag med lite egna synpunkter på frågorna och svaren imorgon.

#blogg

Va kul att ni gillade det! Tack ;D

Och till dig Kleptomaniac, hade faktiskt redan som plan att göra ett inlägg i nästa vecka just om lite tips på hur man kan introducera spel för sin respektive och förhoppningsvis få dom att tycka om det lite mer än innan i alla fall. Har några beprövade metoder som funkat på mina tjejkompsar