Vad får dig att tröttna på ett spel?

När datorn fuskar - medvetet eller ej. Buggar som inte går att leva med. Dålig speldesign (invisible walls, påtvingade linjära val i open world spel).

Men oftast: När utmaningen är borta.

Jag har svårt att komma på något på rak arm som skulle få mig att sluta spela pga gameplay, var nog rätt länge sedan det sist hände. Om jag lägger ner ett spel är det främst för att berättelsen inte var tillräcklig engagerade eller för att berättelsen/hjälten var idiotiska.

Till exempel, korkade/omogna huvudpersoner som gör att man som spelare tvingas göra ett dåligt val för det finns inget annat alternativ. Praktexemplet är ju Star Ocean 4 då huvudpersonen orsakar den alternativa jordens undergång.

Överhuvudtaget så är jag så himla trött på animeklichéer, både i anime och japanska spel, speciellt när dom har något med Accidental Pervert eller Fanservice att göra.

Animationer som inte går att skippa som i tex Kena, RDR2 osv. Spelade dock klart RDR2 men jag jagade aldrig för det fucking sög att se en lång animation. Slutade spela Kena rätt fort.

Open world när allt upptäckande blir vardag och man ”quicktravellar” fram o tillbaka hela tiden…

Repetetivt gameplay, tråkig bandesign och grind. Klarar inte av det längre. Spel måste ha en engagerande story och varierat gameplay med ombytande miljöer. Behöver bli nyfiken på vad som kommer hända och vad jag kommer få se. Kanske en åldersgrej när man sett det mesta, det krävs helt enkel mer av spelen för att hålla intresset uppe utan att tröttna efter ett par timmar.

Det gick väl visst hoppa över filmsekvenser i Kena?

Själv är Assassins Creed bra formula på att tröttna, man skaffar vid en ny konsol release i brist på överflöd av nya spel. De ser ofta snygga ut men thats it. Man vet innan att man kommer tröttna men man skaffar ändå, dumt jag vet :/

Returnal är ju ett annat spel. Ett spel som ska gå att klara på 10-12timmar? men själv har man suttit säkert över 70 och kommer inte längre för det är för svårt. Man dör och får börja om från början, inte kul att spendera en hel dag utan att få någon som helst framsteg.

Jag håller med @kazutoyo ovan, om omogna huvudpersoner. Det finns få saker som är lika avsändande som en riktig omogen huvudperson. Eller en huvudperson som jag av annan anledning inte klickar med, för att jag inte kan eller vill förstå vad som motiverar den. Nathan Drake är ett typexempel för mig. Han känns som en karikatyr av en 80-talsactionhjälte. Man står ut under en 80 minuters film, men inte i tre (fyra?) spel. Rockstar är också experter på karaktärer som får mig att tända av, både i GTA och RDR2. Känns som karikatyrer de med. (Vet att många älskar båda ovan, därför känns det extra bra att använda dem som exempel ☺️)

En annan sak som kan få mig att ge upp är dåligt röstskådespel. Mass Effect: Andromeda är ett typexempel. Där låter det som om alla röstskådespelare antingen är nyvakna eller överväger självmord. Riktigt sömnpiller.

Open world spel kan ofta kännas mer som ett jobb än nöje med stora kartor som är fullproppat med det ena och det andra.

Påtvingade stealth-sekvenser. Jag har inget alls emot när man kan använda stealth för att skaffa sig fördelar i en strid, men när man måste traggla sig genom ett stycke stealth för att komma vidare så blir jag less på det. Jag har lagt ner t.ex. Divinity: Original Sin och The Last of Us på grund av sådant.

Om du läser så står det animationer inte filmsekvenser

Dålig kontroll. Jag kan stå ut med det mesta om det finns något som lockar mig att fortsätta, men en kontroll som gör att jag dör utan egen förskyllan klarar jag bara inte av. Allra värst är det i plattformsspel som kräver precision.

Ja då vet jag inte vad du menar, ahja

Krångliga strategispel där jag inte orkar sätta mig in i komplexiteten och ha tålamod med byggandet etc. Jag vet att det är bra spel, typ Europa Universalis och CIV men jag slutar ganska snabbt och slår på nått annat spel.

Det enda strategispelet jag spelat längre är Tropico, så om någon vet om strategispel på den nivån, let me know!

Vintermiljöer.

Påtvingade smygsekvenser. Korta fungerar men längre är usch.

Har spenderat en stor del av hösten i Anno 1800!

Kartor där man placerat ett lågt hinder för att hindra mig gå den vägen typ en stubbe som jag borde kunna kliva över,
Vapen som försvinner från min arsenal trots att jag är kvar och ska fortsätta på samma bana efter avslutat uppdrag,
Ai som går i vägen för mig hela tiden eller ställer sig och tittar på en vägg när uppdraget går ut på att följa efter den ai karaktären.
Mellansekvenser som inte går att hoppa öven när jag vill spela om spel eller en viss karta.

Beror såklart på vilken typ av spel det är. I RPG är storyn och karaktärerna viktiga och även stridssystemet som ofta varierar kraftigt mellan olika spel. Tales of Zestiria är det senaste jag gav upp på just för att jag tycker både story och karaktärer är skittråkiga.

Dålig kontroll har fått mig att ge upp vissa spel, typ Demon's Souls. Frustrerande spelmoment har också fått mig att ge upp, typ vapen som konstant går sönder som i Botw.

Att fastna nånstans i spelet, att jag helt enkelt inte vet hur jag ska ta mig vidare, har också fått mig att ge upp. Orkar inte alltid börja kolla upp videos och sånt på hur jag ska ta mig vidare, det hände senast med Syberia 3.

Håller även med om krångliga strategispel, är det inte så logiskt uppbyggt att man själv kan lära sig 90% av spelet så är det för dåligt gjort. Det gäller alla spel men är väl främst i just strategispel där det brukar hända.

Sen är ju vissa spel helt enkelt inte roliga att spela, senast där är väl Back 4 blood, vill så gärna tycka om det men jag har verkligen inte kul när jag spelar det så lär inte bli mer av det.

Så långsökt är det inte men ska förklara. I RDR2 så måste du kolla på när du flår ett djur nästan varje gång, sjukt störande.

I Kena är det ännu värre, varje gång du öppnar en kista eller hämtar sånna små svarta grejjer bland annat.

Ett annat exempel jag stör mig på är att hålla in typ E för öppna en kista eller loota. Speciellt i spel där du behöver mycket material, plocka blommor tar liksom 3 sekunder.

Multiplayer som blivit såpass tävlingsinriktade, numera försöker majoriteten av alla spelare köra på någon form av ”tävlingsinriktad E-sport” nivå på tex casual spel osv.

Det beror på vad det är för spel, senast jag tröttnade helt på ett spel var Empire of Sin som jag hade hoppats på mycket mer av bara, riktiga strider istället för något brädspels liknande trams som jag inte riktigt orkade förstå mig på. Även att man inte kunde göra något alls på sina ställen man ägde, folk såg mest ut som statyer där inne... Nej det var inget livfullt.

Jag tror jag har höga krav men ibland så borde man ju kunna göra ett ordentligt spel, sen så kanske det är att spelen inte tilltalar mig bara...

Just det! Det kanske är en lägre tröskel på det, ska kolla.

Funderade själv över detta häromdagen, beror såklart på spel men överlag skulle jag säga att om ett spel är för dåligt optimerat så tröttnar jag direkt nästan. Som exempel kan jag ta Fable Anniversary på Xbox One/ Series X. Spelet är så fruktansvärt uselt optimerat att trots att jag älskar spelet som sådant går det inte att spela. Springa runt med en FPS på runt 20 är olidligt.

Vad det gäller spel som man kommit igång att spela och där tekniken funkar så är narrativet väldigt viktigt för mig. Upprepande gameplay kan fungera, men då vill jag veta varför. Det måste finnas en kontext som gör att man förstår varför man gör just detta. Ubisoft får ofta skit för att man ska befria läger och liknande i deras spel, men ofta kan jag köpa det där då det finns en mening med det i storyn.

Vad det gäller kontrollen så är det också viktigt, men skulle säga att det som stör mig mer är när kameran inte lirar. Spel som strular där har jag inget tålamod alls med.

Ah då är jag med på vad du menar, inget jag alls ens tänkt på i Kena. Men kistöppnande får mig o tänka på Ocarina of time, där skulle fenomenet kistor kännas jobbigt kanske nu när du säger det.
Men ja hela jaga djur grejen i RDR2 va tråkigt, då inte bara animationerna.

När man går i cirklar utan att komma vidare. Då är det bara slöseri med tid.

Repetitiva miljöer kan göra mig less på ett spel, men ofta är det mest för att konceptet inte faller mig smaken.

Red Dead Redemption 2 är ett exempel är ett spel som jag verkligen verkligen försökt gilla, men jag klarar inte av hela cowboy-grejen. Det är såååå tråkigt. Jag känner bara för att gå och lägga mig typ.

kan låta löjligt, men en anledning till att jag drar mig för att ens starta ett spel efter några dagars spelande är om det tar skitlång tid att komma in i själva spelet, tex. om det har femtioelva splash screens med massa loggor innan man ens kommer till huvudmenyn.

såvida jag inte verkligen älskar spelet, så blir det ofta att jag skiter i att starta det öht om det tar 3-4 minuter att ens komma in i själva spelet och börja spela.

tacka vet jag rest mode på ps5 tex.

Begränsad speltid. Man kommer in i ett flow har kul, men sen får spelet ligga en vecka eller två så tappar man intresset. Inte roligt alls!