Enemy Territory: Quake Wars - betaintryck

Nedladdningen, installationen och konfigurationen av beta-klienten var helt utan problem. Till min förtjusning var den inbyggda serverbläddraren enkel och användbar till skillnad från det Gamespy-drivna eländet som vi hittar i Battlefield-spelen.

Betan skeppas endast med en bana, Sewer, som tar oss till Japan där de välkända utomjordingarna Strogg har befäst sig i ett gigantiskt kloaksystem. Banan är inte speciellt stor till ytan men känns lagom stor så man slipper spendera större delen att springa runt och leta rätt på varandra.

In i dimman

- Virrighet på hög nivå

Det första intrycket är viktigt. Det började väldigt lovande. Jag kände snabbt igen klasser, deras uppgift och så vidare. Det mesta var väldigt självförklarande. Jag valde sida och hoppande in i stridens hetta. Det första jag la märke till var det snabba tempot. Jag är van det långsamma och lite tillbakadragna flytet från Battlefield 2. Det andra var hur förvirrande det var. Här stod jag med en uppsjö med prylar som jag inte hade en aning om hur de skulle användas. Jag gjorde som de andra nybörjarna: sprang, flummade runt och sköt på allting som rörde sig. Samarbetet var som bortblåst.

Efter någon timme började allt klarna. När man väl satt sig in det är det var det riktigt underhållande. Riktigt skönt flyt, snabbt och omväxlande. Från närstrider i kloaker till långsammare drabbningar med fordon. Samarbete är också en väldigt viktigt ingrediens som upplyfter hela upplevelsen till en helt annan nivå.

Upplägget i Enemy Enemy Territory Quake Wars är enkelt: en sida anfaller och den andra försvarar. I kloakbanans fall är det Strogg som försvarar det befästa avloppet och GDF som anfaller. Utöver huvuduppgiften finns en hoper miniuppdrag, som till exempel går ut på att ockupera en spawn-punkt eller konstruera ett vakttorn. Det är alldeles för tidigt att säga vad resultatet av endast ett spelsätt blir, men tittar vi på Battlefield-serien så verkar det vara ett vinnande koncept.

I förhandstittar har det talats om höga systemkrav vilket jag trodde förutsatte ett snyggt spel. Att spelet har höga systemkrav kan jag hålla med om men anledningen till det är en aning svår att förklara. Kvalitén på grafiken är blandad, landskap och omgivningar påminner om Battlefield 2 och 2142. Inomhusmiljöer och karaktärer ser dock riktigt bra ut.

Vad gäller spelkänsla så finns det ett par rejäla brister. De så viktiga ljudeffekterna är under all kritik. De känns alldeles för alldagliga och ynkliga och ger inte upphov till någon virtuell krigsatmosfär där dova dån från explosioner och smatter från maskingevär är något självklart.

Att Enemy Enemy Territory Quake Wars fortfarande är I beta-status märks tydligt. Striderna är ryckiga och stela, nätkoden opolerad, fordonen laggiga. Jag har många gånger ställt mig frågan om denna titel hypats alltför mycket till den grad att det lätt blir en besvikelse. Hypen är oundviklig då det gäller ett nytt Quake-spel. Mina intryck av betan har gett mig bilden av ett försök att inte vara alltför nyskapande utan satsa på det beprövade: snabbt flyt, teamplay och välkända klasser.

Spelmässigt verkar Quake Wars bli en vinnare. Teknikmässigt är det inte lika imponerande, men jag är optimistisk. Tar Splash Damage till sig av kritiken och fixar till problemen är det stor chans att det blir en fullpoängare, annars finns risken att vi får beskåda ett redigt stolpskott.