Gratisspel är den stora grejen inom mobilspelandet just nu. Det som kallas "freemium" eller "free-to-play". De här spelen drar in så mycket pengar och lockar sådana skaror av spelare att många i spelbranschen menar att just freemium, alltså gratisspel som uppmuntrar till köp inne i spelet, är framtiden inom mobilspel.

”Vi snackar tio miljoner spelare om dagen och 700 000 svenskar som laddat ner mobilspelet”

Jag tycker att det funnits och finns en del freemium-projekt värda respekt och intresse, som till exempel #Battlefield Heroes och kommande #The Drowning av svenska studion #Scattered Entertainment.

Men jag har hittills inte känt mig särskilt lockad av att spela den här typen av spel på mobilen. Jag gillar inte reklam i spel och störs av att bli överöst med köperbjudanden. Jag är dock inte principiell motståndare till att kunna köpa saker inne i ett spel. Jag har själv gjort det, exempelvis i #Infinity blade II. Men det var inget gratisspel, har ingen reklam och uppmanar inte till köp.

King.com tjänar antagligen massvis med pengar. Men vinner de någon respekt?

De senaste dagarna har jag dock spelat ett riktigt rå-casual freemium, #Candy Crush Saga, på min Iphone. Orsaken är att det har gjorts av svenska #King.com och designats av en av landets nestorer när det gäller mobilspel. Candy Crush Saga är King.coms mest framgångsrika Facebookspel, som nu alltså även gjorts om till mobilspel och blivit omskrivet i gammelmedia. Vi snackar tio miljoner spelare om dagen och 700 000 svenskar som laddat ner mobilspelet. King.com har gått från att stå lägst i rang av spelutvecklarna (Facebookspel och casualspel på webben, mindre kreddigt än så blir det inte) till att plötsligt vara ett framgångssaga med 400 anställda över hela världen.

Både tidstjuv och pengatjuv

Jag har inte brytt mig särskilt mycket om vare sig bolaget eller deras spel. Nu inser jag att jag måste det. Att ha åsikter eller tankar om dem och deras verk utan att ens testa spelen är ju rätt kass journalistik. Så nu har jag alltså spelat Candy Crush Saga med tanken om att recensera spelet i Gomorron. Har 700 000 svenskar laddat ner det så angår det ju bevisligen folk.

Men jag står villrådig.

Jag tycker både att det är fantastiskt kul – och att det borde komma med stor varningstext. Spelupplevelsen blir nämligen nästan schizofren, jag slits mellan följande två känslor: "Oj vad roligt" och "Dom jävlarna försöker sno mina pengar!"

Vänta – eller betala.

Det positiva först: Spelet är gnistrande snyggt och smart designat. Man riktigt känner och hör att det är karameller som ramlar ner på banorna allt eftersom man lyckas få bort andra genom att få tre eller fler av samma sort i rad. Det är som #Tetris med en skön twist. Jag är på bana 23 nu och hittills är det bara två banor som jag tyckt varit lite dåligt designade (bana 17 och just 23). Jag skulle gärna köpt spelet för sju eller fjorton kronor. Det skulle varit en bra affär för mig, ett perfekt tidsfördriv på tunnelbanan eller under korta pauser.

Tyvärr går inte det, den finns bara i en gratisversion.

”Därför erbjuds jag istället ständigt möjligheter att köpa något, lite så där som en alltför enträgen försäljare i en butik”

Därför erbjuds jag istället ständigt möjligheter att köpa något, lite så där som en alltför enträgen försäljare i en butik. Inför varje spelomgång kan man köpa extra boost för sju kronor. När man inte klarar en bana får man chansen att köpa fem drag för samma summa.

När jag till slut misslyckas en gång för mycket får jag tre val: Vänta i drygt 20 minuter till jag kan spela igen, be kompisarna på Facebook om extra liv – eller betala sju kronor och få ”ett helt paket extra liv”.