Recension – The Lord of the Rings: The Battle for Middle-earth II - The Rise of the Witch-king

The Rise of the Witch-king, eller Häxkungens tid, är namnet på EA:s nya expansion till förra årets Sagan om ringen-strategi The Lord of the Rings: The Battle for Middle-earth II. Förutom att inneha det krångligaste och längsta spelnamnet i mannaminne var titeln en av de bättre baserade på J.R.R Tolkiens trilogi om äventyren i Midgård.

The Battle for Middle-earth II förbättrade och lade till mycket som föregångaren saknade. En av de mest framträdande tilläggen var det Risk-aktiga spelsättet där du som spelare kunde ta kommandot över någon av de olika fraktionerna i Midgård och leda dina trupper till seger.

Som titeln avslöjar innehåller expansionen en ny sida: Häxkungen från Angmar och hans bundsförvanter, vilket utökar antalet stridande fraktioner till sju. Förutom den nya sidan hittar vi ett par uppdateringar i War of the Ring-läget, en ny enspelarkampanj där Angmar har huvudrollen, två nya historiska scenarion, fler enheter, uppdateringar inom den artificiella intelligensen samt en drös spelbalanseringar.

Det aningen överreklamerade Create a hero är en kul fast ganska onödig funktion. Här kan du skapa en egen hjälte (en starkare variant av de vanliga trupperna) och forma denne efter eget tycke och smak. Expansionen bjuder endast på ett ny trollklass vilket jag anser är ganska snålt av EA med tanke på det annars så torftiga innehållet.

Angmar

- Låter som en mysig, gammal farbror

Häxkungen och hans vänner är en blandad skara skumma typer. Angmars magiker är supportenheter vilket gör att de har en något begränsad offensiv förmåga. Med olika magier kan de försvaga fienden eller förstärka dina egna truppers styrka. För kavalleriet står två typer av vargryttare till buds (egentligen är det två olika vargsorter, en är aningen mindre än den andra). De är dåligt bepansrade men desto effektivare i den offensiva rollen.

Trollen tar hem priset för den mest slagkraftiga enheten. Det finns totalt tre olika trollsorter: berg- och istroll, och de stenkastande trollen. Det de inte har i intelligens tar de igen i råstyrka och brutalitet. Rollen som kanonmat innehas av de númenoreanska fotsoldaterna. De utgörs av pilbågsskyttar och de betydligt effektivare svärdutrustade enheterna. Och slutligen; de strategiskt mest underhållande truppslaget är utan tvekan de så kallade Thrall Masters. De är oerhört svaga både offensivt och defensivt. Deras styrka ligger i att de med magins hjälp kan generera yx- eller spjutsoldater, en hop orcer eller ett par vargryttare. Dör Thrall Mastern dör även soldaterna han skapat.

Förutom de nya enheterna återfinns ett par unika hjältar och krafter. Några av hjältarna är, förutom Häxkungen själv, ett par mindre kända celebriteter som i stort sett delar samma egenskaper: de är tåligare och starkare än de vanliga enheterna.

När det gäller de nya krafterna är det Shade of the Wolf och Avalanche som utmärker sig. Den förstnämnda skapar en stor varulv som förstör allt i sin väg medan den andra överöser ett valfritt område med stora isbumlingar.

Expansion

- När EA själv får välja

Nu är det inte bara Angmars sida som skäms bort med alla extraprylar och enheter. Även de övriga sidorna har fått lite godis att njuta av. Bland annat har alverna fått så kallade Noldor Warriors som kan växla mellan svärd och båge. De riktigt bortskämda är Mordors trupper som fått tillökning i form av tre nya enheter, bland annat ett väldigt effektiv lansutrustat kavalleri.

Jag tyckte The Battle for Middle-earth II var ett ganska underhållande strategispel, däremot hade det en del brister i balans och var en aning ojämt. Ett fåtal trupper, som till exempel alvernas pilbågsskyttar med alla uppgraderingar, kunde utan problem och på egen hand storma fiendens bas och förstöra allt i sin väg.

Jag hade gärna sett mer balanseringar och fler enheter. Det bristande innehållet gör The Rise of the Witch-king till en alldaglig EA-historia som tyvärr inte ger upphov till några större ha-begär. Gillade du The Battle for Middle-earth II och suktar efter mer är detta ett okej köp men är du trött på vad allt Sagan om ringen innebär så gör du bäst i att leta vidare.