Jag minns inte längre exakt när jag boxade min första trädstam och byggde mitt första skydd för nattens hemskheter. Vill heller inte veta hur många timmar jag spenderat på att gräva, utforska och förundras över de kantiga men ändå så förbaskat vackra världarna. Sedan recensionen i höstas har jag fått prioritera bort det tidsmässiga slukhål som är #Minecraft, och kanske just därför är veckans släpp på Live Arcade efterlängtat. Det känns lite som att träffa en gammal skolkamrat, upplevelserna och skratten ligger begravda i minnet men det finns alltid en risk för att ha växt ifrån varandra. Det visade sig dock inte vara något problem.

Stympat

Minecraft har, lite krasst skrivet, växt ifrån sig självt. Konsolinkarnationen baseras på en version av pc-spelet som släpptes redan innan utannonseringen på förra årets E3-mässa (1.6.6). Inledningsvis saknas därför ett par saker som jag tog för givet skulle vara med, något många säkert lär sakna. Den stora äventyrsuppdateringen (1.8) släpptes först ett halvår senare och därför saknar Xbox 360-versionen i skrivande stund ett riktigt slut, den har inga övergivna gruvtunnlar eller några bybor i bosättningarna. Hungersystemet är inte heller på plats, du kan inte springa och – kanske viktigast av allt – glasblocken är fullstora och dina fönster blir därmed tvärfula. Med andra ord nog med ångestmaterial för en ny Kent-låt. Minst.

Vackrare klossgrottor än så här står inte att finna.

Som kompensation har #4J Studios, som ligger bakom 360-portningen, arbetat med multiplayerläget som har stöd för upp till åtta samtidiga äventyrare. Fyra stycken kan trängas på samma tv-skärm men ni kan också koppla upp er mot andra vänner i olika konstellationer. Splitscreen-läget är precis så smidigt det ska vara – tryck på start och hoppa in. Däremot saknar jag att få börja bredvid mina kamrater, en lång promenad nattetid utan tillhyggen är lite för spännande för min smak. Skottarna på 4J har också skapat en nybörjarområde som leder dig genom spelets grunder och den första nervösa tiden i den okända världen. Vill du kan du sedan fortsätta att spela där, efter att du har byggt klart ditt första skydd är du fri att gå vart du vill. En färdigbyggd borg vid horisonten lockar till vidare utforskning.

Vad jag verkligen saknar som komplement till den gemensamma byggfesten är ett fritt, kreativt läge där du har tillgång till alla sorters block (eller möjligheten att skriva IDKFA). Den speltypen finns via webbläsaren, i mobilversionen och sedan ett par uppdateringar tillbaka även i originalet. Ska du bygga något gigantiskt, som en fungerande dator, får du minsann svettas fram alla byggstenar själv. Inte särskilt tidseffektivt om du ska bygga en kopia av Enterprise i naturlig storlek. Eller en byst av din föräldralediga favoritredaktör (mig alltså).

Konsolernas krokben

4J Studios har lovat att spelet ska uppdateras på samma sätt som originalet men när Mojang redan har ett års försprång, och #Microsoft måste certifiera varje patch, har jag svårt att se hur de ska hinna ikapp den närmaste tiden. Det har hänt så mycket kring Minecraft det senaste året, med allt från tävlingsinriktade moddar och nämnda uppdateringar, att jag också har svårt att se mig själv lägga ner tid på en sämre version. Eftersom spelet är så lättdrivet fungerar inte ens bekväm soffa-argumentet, det går lika bra att sitta där med en bärbar dator som med handkontroll. Därför blir det ganska uppenbart att detta mest kommer att fungera som en inkörsport för ett betydligt tyngre missbruk.

Spelsuget är detsamma i 360-versionen av Minecraft, men det innehållsrikare originalet lockar betydligt mer.

För ett missbruk lär det bli, var beredd på det. Jag intalade mig länge att det var mitt Lego-krafsande som liten palt som gjorde mig så förtjust i den kantiga världen, men den jämförelsen är för enkel. Istället tror jag att Minecraft berör mig ett djupare plan, kanske ända ner till mänskligheten i DNA-strängarna. Ända sedan vi kravlade upp ur den dypöl vi föddes ur (sorry Gud) har vi velat se vad som finns bakom nästa kulle, om gräset faktiskt är grönare på andra sidan. Även om det sällan är så har vägen dit varit mer än halva nöjet. Därför kommer säkert även denna något stympade version av Minecraft att sälja för miljonbelopp och kanske återvänder jag om något år. Jag måste bara utforska ännu en grotta i originalet.