Realism blir ett allt viktigare ord i spelsammanhang. Alla som haft en dejt en sen kväll med en fysikbok vet att en kastbana är rätt så lätt att räkna ut, men att hålla flera hundra i huvudet samtidigt blir en utmaning även för den mest kompetente av matematiker. Tidigare har det här dilemmat överlåtits till datorns processor, som med sina många miljoner transistorer tagit hand om allt vad kastbanor, cykliska rörelser och axelvridningar hetat. Den senaste lösningen däremot heter fysikkort.
Syftet med ett fysikkort är att det gladeligen ska axla ansvaret för alla komplicerade fysikaliska beräkningar så att processorn slipper och kan koncentrera sig på nätverkskod, minnesskyfflande och annat smått och gott. Med ett separat fysikkort kan även speciella bibliotek av funktioner utvecklas, bibliotek som möjliggör inte bara snabbare beräkningar utan även mer avancerade effekter. Mer lull-lull till slutkunden, kan man säga.
Företaget som visat framfötterna mest av alla när det gäller fysikkort heter Ageia och tillverkar de fysikprocessorer som är avsedda att sitta på korten. Vi har tagit oss en titt på ett kort från hårdvarukrängaren BFG Tech som har just en processor från Ageia. Det skryts med 128 MB GDDR3-minne och 20 miljarder instruktioner per sekund. Kortet sätts in i en PCI 2.0-port och passar således in i de flesta moderna datorer på marknaden. Kartongen är, som du kan se ovan, något iögonfallande i sin formgivning och dess storlek väcker förväntningar om storverk hos dess nyblivne ägare. Jag vet inte riktigt vad det var jag hoppades få se när jag öppnade den svarta triangeln, men innehållets sparsamhet förvånade mig.
Installationen går smärtfritt. Den medföljande grenkabeln hakas på en befintlig strömkontakt och sedan är det bara att stänga igen chassit och koppla in sladdarna. När jag slår på strömmen igen möts jag av ett gediget susande och inser att min tidigare så tysta dator nu låter som en rejäl badrumsfläkt. Fundersam över hur ljudnivån kan sänkas låter jag ändå saken bero och installerar drivrutinerna för att få gå lös på lite hårdvarufysikeffekter.
Efter att installationen har slutförts är jag förstås ivrig att se vad kortet går för. Jag sätter in den medföljande demoskivan men tvingas retirera när jag inser att den enbart innehåller ett gäng filmfiler samt ett demo av ett spel som ser allt annat än inbjudande ut. I stället tankar jag hem demot av Cellfactor från vårt filarkiv, ett spel som utvecklats specifikt för PhysX-monster från Ageia.
Säga vad man vill om själva spelet Cellfactor, men många lösa objekt finns i alla fall i demot. På plattformar ligger många hundra lådor, rör och cylindrar huller om buller och med granater eller fysiomentala krafter kan man få dessa att flyga åt alla möjliga håll samtidigt. En vanlig dator utan fysikkort hade sannolikt gått på knäna av en behandling av denna typ, men fysikkortet sköter sig utmärkt och jag belönas med den läckraste svarta rök jag någonsin sett i ett spel när jag lyckas spränga ett hjulfordon.
Listan på spel som har stöd för fysikkort kan än så länge räknas på ena handens fingrar. Fler kommer förstås att läggas till, lovar Ageia och förutom MMO-spelet City of Villains har även nysläppta Ghost Recon: Advanced Warfighter, från svenska utvecklaren Grin, stöd för hårdvarufysiken. Att GR:AW skulle testas härnäst kändes därför minst sagt självskrivet.
Så jag fyrar upp spelet och laddar en av banorna i Mexico City. Fantasin och förväntningarna ger bilder i huvudet av dammoln i blåsten på de övergivna mexikanska gatorna. När jag laddar mitt sparade spel minns jag att den checkpoint jag valde var sparad precis i ett skede där jag höll på att bli överfallen. Kulor dammar in i väggar runt omkring mig och från den nysprängda bensinstationen tiotalet meter bort stiger tjocka rökpelare mot skyn.
Spelen blir betydligt läckrare till utseendet med ett fysikkort, men dessvärre blir lasten något tyngre och antalet bilder per sekund sjunker något. Det som slår mig som märkligt är hur få inställningsmöjligheter det finns, såväl i kortets drivrutiner som i spelen. Ghost Recon: Advanced Warfighter innehåller till exempel ingen inställning för att använda hårdvarufysik eller ej, har du ett kort i datorn så används det och du får inte själv välja hur mycket effekter som ska utnyttjas.
Men trots dessa skavanker ger kortet trots allt ett rejält uppsving på stämningsfronten. Många objekt på skärmen som vart och ett rör sig på ett realistiskt sätt ger en svårbeskrivlig känsla av mys i magen. När du blir beskjuten så att putsen sprätter och flyger från väggen bakom dig känns det ännu mer som att du är på plats själv i spelet. Och är det inte precis det spel ska handla om?
Det som drar ner betyget något för just detta kort är dels bristen på inställningar och dels avsaknaden av variabel fläkthastighet. Det är helt enkelt inte rimligt att fläkten ska föra samma oväsen utanför spelen när kortet rimligtvis borde kunna sätta sig i viloläge. Men trots detta är det här ett bra kort, om än ett kort du sätter i ett ljudisolerat eller relativt undangömt chassi. Det är också ett dyrt tillägg, de första prisuppgifterna säger ungefär 3 000 kronor. Men tekniken är på frammarsch, fler spel med stöd kommer under sommaren och hösten och stora datortillverkare har redan börjat skeppa datorpaket med fysikkort, samtidigt som priset sannolikt lär sjunka. Så varför skulle du inte skaffa ett? Det finns inget bra svar på den frågan. Det här är trots allt framtiden.
