Återvändo till konsten
Något ständigt återkommande är ju diskussionen om datorspel är konst/kultur eller inte. Läste en intressant artikel på Gamasutra idag där dom diskuterar detta (igen). Jag tänker inte älta mer om det själv (eller hinner inte, måste göra klart The Darkness), utan tänker plocka några intressanta citat istället.
Detta säger VD:n på Silicon Knights:
The feeling is mutual for Dyack. ?I feel video games are probably the most advanced form of art thus far in human history,? he suggests. ?Not only do video games encompass many of the traditional forms of art (text, sound, video, imagery), but they also uniquely tie these art forms together with interactivity.
Mycket bra sammanfattning tycker jag. Visst finns det bottennapp som inte är värda ordet konst ens, men det gäller ju även musik och film...
Detta säger Roger Ebert (känd filmkritiker från USA):
?There?s a structural reason for that,? he added. ?Video games by their nature require player choices, which is the opposite of the strategy of serious film and literature, which requires authorial control.?
Någon som uppenbarligen inte har begripit hur kraftfulla spel kan vara när det gäller berättande, framkallandet av känslor och "immersion".
Detta säger Peter Molyneux (Lionhead):
Molyneux says he and his crew at Lionhead Studios (now part of Microsoft) take a similar approach to creating games. ?Does a painter decide to make art or paint a picture? Does a composer decide to compose a piece of music or make art? Does a film maker want to make a film or art? I think they're more concerned with evoking emotions and creating something meaningful and enduring.
Alla har olika syn på vad kultur och konst innebär, så man kan ju börja fastställa det först...
Patrick
Producer@DICE
Liksom musikens skivbolag verkar också de stora spelbolagen och publisisterna ha en hämmande verkan på kreativiteten, mångfaldheten. Det jag främst syftar på är att datorspel allt för oftast stöps i samma form. FPS med betoning på single player är nästan uteslutande i mörka trånga miljöer med groteska monster som hoppar fram ur nersläckta vrår. För FPS med betoning på multiplayer ska det vara stora öppna miljöer, mitt på dagen och för nåt år sen skulle det nästan uteslutande utspela sig på andra världskriget dagar. Liten risk i de stora pengaslukande projekten är det som bolagen är ute efter skulle jag tro men samtidigt blir det då svårt att uppskatta konsten i dessa alster när konsten så hårt regleras av ett fåtal censurbolag i världen (spelbolagen). Hoppas nu att The Darkness bevisar att jag har fel!
Norrmännen verkar ligga före våra myndigheter vad det gäller erkännande, #Funcom kommer ju att få bidrag från deras filminstitut för att vidareutveckla konceptet i #Dreamfall: The Longest Journey.