Spelberoende
Jag hade med öppna armar välkomnat en avromantisering av kärleken, om det var det du undrade.
Självklart kan man behöva hjälp att komma ut ur ett beroende. Men jag förespråkar inte att man ska söka upp relationer för att komma ur det.
Och jag vill återigen säga att det OP beskriver låter i mina öron inte som ett beroende (jag ser mig framför någon som på ett beroende-sjukt sätt uppvisar abstinenssymptom t.ex.). Utan snarare lösnummertidningarns bild av spelberoende som "Blir ditt barn arg när du stänger av hans konsol? Ditt barn är spelberoende!".
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Försök att skaffa dig en tjej, det kommer nästan helt säkert få dig bort från spel mer..
Själv spelade jag väldigt mycket och gör fortfarande, men när jag väl hade en tjej så kunde jag knappt spela.. hade verkligen ingen lust, all tid gick åt henne istället. Nu är det nästan tvärtom, fast jag blir rastlös och deprimerad när jag inte har någon att hålla om.. Och då blir det mindre spelande ibland, fast jag spelar fortfarande mycket. Men för mig är det inget svårt att hålla mig borta.
Wai
Om det skulle lösas av att skaffa en partner så är det inget beroende att tala om.
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Har tagit beslutet att sälja datorn och håller på att kolla med köpare. Hoppas att detta hjälper och att jag inte köper en ny spelburk.
Skulle gärna se att någon tar bort denna tråden då den är mycket personlig, skulle gärna vilja tacka alla för era tips.
The best subjects are always people, who never fail to amaze me by their unpredictability.
Låter som ett bättre beslut än att springa runt och leka partner. Lycka till.
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Alla slags beroenden är "farliga", i många fall klarar man inte av att lösa krisen eller problemet utan rätt verktyg, du kan behöva hjälp från annat håll.
Spel är i grunden en sorts verklighetsflykt, antagligen har du saker som du inte har tagit itu med, och flyr bort i fantasin för att det är lättare då att tacklas med verkligheten.
Hur ser din livssituation ut? Bor du hemma? Pluggar eller jobbar du?
Försök att låta bli datorn/konsolen så mycket som möjligt. Sätt en bestämd tid du får spendera framför burken varje dag, exempelvis 3 timmar (inget spelande!). Har du konsol så bör du låta bli den helt och hållet.
Låter en bok som ett bra tips eller är du helt ointresserad på den fronten? Där kan du enkelt slå ihjäl några timmar i så fall, samtidigt som det kan vara nyttigt. Promenader är för övrigt väldigt underskattat.
Att bota ett beroende med att söka en partner - låter döfött i mina öron.
+ 1
Det är inte bara döfött, utan tragiskt, många gör så. Men, back to the topic.
Ladenstam, det är ingen enkel situation du befinner dig i, vilket bekräftas av att du tagit det modiga steget att försöka diskutera det.
Har upplevt liknande, och för min den så var det ett helvete de två första veckorna, sedan var det ett mindre problem.
Så hur gjorde jag? Jag aktiverade mig med annat och framför allt så försökte jag planera varje dag med någon bekant(vilket gör det svårare att skita i det) och sedan så kanske jag kollade mailen innan jag somnade.
Man måste vilja bryta mönstret och planera sina dagar med annat man tycker om, det fungerade för mig.
Lycka till!
Ja, jag kanske är ute och cyklar men det är fanimej miljövänligt - purresnurre@2005
Håller med Brain, lägg ner allt som heter multiplayer. Du kommer att slakta betydligt förre timmar framför datorn om du spelar ensam. Sen tror jag som bjosarn att det väldigt sällan handlar om ett regelrätt beroende. Om du tycker att det är roligt att spela handlar det nog snarare om ett starkt intresse som du har svårt att prioritera på ett smart sätt. Du behöver nog bara lite självdisciplin. Sen ska du se att det blir bättre i sommar, de flesta spelar betydligt mer på vintern och en bit in på våren, för att sedan trappa ner när vädret blir bättre och det finns mer att göra utomhus.
Jag hade ett liknande problem för typ 10 år sedan, men det berodde på att jag befann mig i ett dåligt förhållande. Man lär så länge man lever. Man ska inte ersätta ett dåligt beteende med något annat.
Japp då var det dags att söka hjälp på fz, har insett att jag inte bara är lite intresserad av spel utan har under åren byggt upp ett spelberoende. Det går ut över studier, vänner och även familj. När man tänker efter har man blivit en konstant trött slöfock som lever för och spela.
Försök till att sluta har gjorts igenom att trappa ner eller tabort spel över huvud taget, man tycker att det går bra men när man väl får en changs att bara sätta sig en timma så faller man tillbaka i samma mönster. Jag kan ej kontrollera mitt spelande och behöver dator för studier och arbete.
Har ni några tips på att få slut på eländet?
(obs endast seriösa svar)
Eftersom du har en så awsome Dio profilbild så tänkte jag svara med ett dio quote.
"They say that life's a carousel, its Spinning fast and you've got to ride it well"
Jag har också haft perioder när jag spelat lite för mycket, men nu funkar de bra för mig.
Har en flickvänn som också är nördig, så vi nördar oss då och då men vi hittar fortfarande på annat.
Bästa sättet att bryta spelberoendet var då för mig att flytta och börja studera.
Jag brukar dessutom bo i en stuga utan el hela sommaren, väldigt skön avkoppling ifrån spelandet.
Då kan ni hålla reda på varandra, bra.
Skaffa ett annat intresse vid sidan om.
Förut så kunde jag spela hela dagarna, men började med fotografering och skaffade mig ett jobb. Nu finns det få timmar till spel.
Man ska väl alltid ta allt med måtta.
-^-^--^-The sound of a bat cutting through space and time-^-^--^-
Jag håller med Bjosarn (=o )
Vart går egentligen gränsen för ett 'spelberoende' ?
Skulle nog säga att när det uppstår abstinensbesvär, eventuellt när ens rutiner drabbas på ett negativt sätt.
Skulle vara intressant att höra hur många timmar du spenderar på 'gaming' under en vecka.
Jag lägger själv ned en del tid, och anser inte att jag är beroende.
Dock har jag flera andra, icke-gaming relaterade aktiviteter som även de tar mycket tid. Är i princip konstant upptagen med något, önskar att jag hade mer 'slö-tid' (som jag kunde lägga på gaming >:))
Tror det var en hel tråd med idiotiska idéer om hur man skaffar partner.
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Allt man gör påverkar något annat. Det är en jävla hobbydiagnos att kalla det för "beroende" med motiveringen "när det går ut över annat".
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
Allt man gör påverkar något annat. Det är en jävla hobbydiagnos att kalla det för "beroende" med motiveringen "när det går ut över annat".
Med "annat" menar jag som sagt de saker (se mitt förra inlägg) som bör prioriteras (i mitt tycke) allra först i varje människas liv.
Precis, i ditt tycke. Inget personligt, men du är inte i någon position för att diagnosera beroende, speciellt inte med den definitionen. Annars hade hela mänskligheten varit drabbad av någon form av beroende eftersom jag inte kan föreställa mig att någon människa gör precis det som den BORDE göra hela tiden.
"Spelberoende" (vare sig det är spel om pengar eller dator-/tvspel) slängs ut så himla lätt, likt löpsedlar från kvällspressen. Och Thomas Nilsson (otroligt dålig artikel på wikipedia exempelvis) som är psykolog verksam i Piteå har inte gjort saken bättre med sin bok Jakten på Jackpot. Där han försöker stapla upp ett antal kriterier för ett beroende, som knappast är vedertagna i den intellektuella världen, bland annat möts han av kritik för att det är såkallad "soft addiction" eller t.o.m. "bad habits".
Det finns även de som hävdar att det som idag kallas för "spelberoende" inte bör definieras som ett beroende, utan som en bipolär sjukdom (där beroende kan vara en av "grenarna").
Så, jag tycker alla ska sluta leka psykologer och sitta och slänga ur sig hobbydiagnoser om vad som är ett beroende.
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/