Första intrycket: Majesty 2

<a href="http://trydling.wordpress.com/files/2009/09/majesty-2.jpg" target="_blank"><img class="size-full wp-image-1039" title="Majesty 2" src="http://trydling.wordpress.com/files/2009/09/majesty-2.jpg" alt="Majesty 2" width="570" height="320" /></a>
30 sekunder senare är hälften av hjältarna förvandlade till mos.

Det är så härligt att fortfarande kunna bli positivt överraskad av spel.

<em>Majesty 2</em> är en rolig take på realtidsstrategi. Istället för att ta direkt kontroll över hjältarna så utfärdar man kungliga påbud av typen "300 gulddaler till den som fäller traktens troll!" eller "400 gulddaler till den som fullständigt river slottet där min granne och ärkefiende bor!"

Sen sätter man sig ner och ser på hur rikets pengakåta hjältar skrider till verket. Kanske överlever de uppdraget, till och med! Levlar lite. Köper nya vapen i smedjan som man låtit bygga. Går ut på nya, farligare uppdrag och levlar lite till. Och så håller man på, i svårare och svårare uppdrag.

Det roliga är att hjältarna känns lite personliga. Man vill inte att de ska dö -- och det är inte bara för att det tar tid att lära en gröngöling hur man först bankar på råttor och sedan troll. En skön sak är att man kan utnämna en hjälte till lord efter varje fristående uppdrag. Sedan, i nästa uppdrag, kan man för en saftig penning hyra in lorden så man slipper starta med bara noobs i sin stad.

<em>Majesty 2</em> kommer nog aldrig förekomma på någon GOTY-lista. Jag vet inte om jag ens kommer minnas spelet om ett par år. Men just här och nu är jag tokförtjust i att bygga mina städer, utfärda mina påbud och se på hur mina hjältar traskar omkring och sköter sitt. Det är perfekt mys för sega tisdagar då man just bestämt sig för att inte gå och träna.

Spelet är ute nu på utmärkta <a href="http://www.gamersgate.com">Gamers Gate</a>. Läs gärna min recension i SvD nu på torsdag.

Jag bloggar på Wordpress också.

#blogg