Marängen och Negermaja
Efter noga övervägande beslöt vi oss för att göra det ändå. Att sticka till Hässelbyloppet. Fredrik brukar springa, jag brukar vänta. Fredrik var opepp, jag var trött. Men efter lite tveksamma psykningar hos varandra vankades det ändå ett lopp.
När man kommer till ett sånt här lopp finns det mestadels bara gamla gubbar. Seniorer i tajta tights som luktar svett = inte mysigt. Men loppet gick bra och jag var en suverän åskådare . Jag är inte den som hejar och skriker (för att det är pinsamt), jag är den som dricker kaffe och äter korv samtidigt som jag irriterar mig på dumma familjer och deras dumma barn. En bra dag helt enkelt!
På hemvägen åkte vi tunnelbanan. Först hamnade vi mellan två stereotypa bögar, vilket jag ibland tycker är obekvämt (man kan vara bög utan att vara feminin). Därefter hamnade vi bredvid några missbrukare som pratade om deras vänner Marängen och Negermaja. Jag förstod nästan ingenting men det var i och för sig rätt roligt. Slutligen hamnade vi bredvid två tjejer, sådana tjejer som spenderat mer tankeverksamhet på smink än på klokhet.
Härliga tågresenärer.
[ia=22585; large]